18
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.
Nr 71.
Ankom till riksdagens kansli den 23 april 1937 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av väckt motion om åtgärder för utveckling
och stabilisering av potatisodlingen.
(2:a avd.)
I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion,
nr 117, av herrar De Geer i Hanaskog och Hammarlund har hemställts, att
riksdagen ville hos Kungl. Majit framhålla det önskvärda däri, att sådana åtgärder
av Kungl. Majit vidtagas, som kunna befordra en utveckling av potatisodlingen
och ett stabiliserande av denna näringsgren genom tillräckliga priser
för producenterna.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna framställning, får utskottet
hänvisa till motionen.
Över motionen har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat yttrande från
lantbruksstyrelsen, som vidfogat utlåtanden från hushållningssällskapens förvaltningsutskott
i Östergötlands, södra Kalmar, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus,
Hallands och Skaraborgs län.
I motionen framhålles potatisodlingens stora betydelse inom jordbruksnäringen
särskilt för jordbruk med sandjord samt som stöd för det mindre jordbruket.
De synpunkter, som motionärerna understryka, hänföra sig till behovet
av förbud mot införsel av potatis, vikten av en välordnad handel med
matpotatis, önskvärdheten av en förbättrad avsättning av fabrikspotatis för
stärkelse- och brännvinstillverkning, helst genom s. k. kontraktsodling, samt
slutligen angelägenheten att priset för råbrännvin så fastställes, att odlarna erhålla
skälig ersättning för sin produktion.
Lantbruksstyrelsen har i sitt yttrande till en början framhållit, att samtliga
i ärendet hörda förvaltningsutskott tillstyrkt åtgärder i det av motionärerna
angivna syftet. Flera utskott hava särskilt understrukit behovet av åtgärder,
som bättre tillgodose odlarna av fabrikspotatis.
Härefter har lantbruksstyrelsen anfört följande.
»För egen del vill lantbruksstyrelsen framhålla potatisodlingens stora betydelse
för jordbruket, framför allt i landets sandjorddistrikt. För dessa
trakter är potatisskördens storlek samt det pris, som kan uppnås för densamma,
av den största betydelse för jordbrukets ekonomi, så mycket mera
som de fördelar, som vidtagna åtgärder till främjande av vete- och socker
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.
19
betsodlingen medfört, här sakna egentlig betydelse. Potatisodlingen kan här
i viss mån ersätta sockerbetsodlingen på områden med mera gynnsamma
odlingsbetingelser samt bidraga till en ekonomiskt gynnsam produktion på
jordar, som eljest i och för sig måste anses mindervärdiga. En särskild fördel,
som är förenad med potatisodling, är enligt lantbruksstyrelsens förmenande,
att denna odling, rationellt skött för högre skördars vinnande, är arbetskrävande
och passar för det mindre jordbruket, vars idkare vid denna
odling genom eget arbete kunna verksamt stärka sin ekonomi.
Vid bedömande av vilka åtgärder, som kunna vidtagas för stödjande av
potatisodlingen i landet, måste beaktas, att denna odlings produktion tages
i anspråk för tvenne olika syften, dels för direkt konsumtion som människoföda
och dels för fabriksmässig produktion, speciellt av råbrännvin och stärkelse.
Prisutvecklingen på konsumtionspotatis (matpotatis) och fabrikspotatis
har följt olika linjer. Det är emellertid icke möjligt att finna allmängiltiga
siffror för prisbildningen på området. För att i någon mån belysa
förhållandena på potatismarknaden vid olika tider har lantbruksstyrelsen
låtit upprätta följande sammanställning av prisen för matpotatis enligt
av Sveriges Allmänna Lantbruksställskap kungjort partipris i Stockholm och
för fabrikspotatis enligt Sveriges officiella statistik rörande accispliktiga nä
-
ringar för fabrikspotatis. |
|
|
|
|
| Mat- | Fabriks- |
År |
| potatis | potatis |
|
| kronor per | 100 kilogram |
1909 .......... |
| — | *3: 14 |
1910.......... |
| — | 3: 07 |
1911.......... |
| — | 4:21 |
1912.......... |
| — | 3: 71 |
1913.......... |
| — | 3: 07 |
Medeltal 1909— | 1913......... | ......... 5:40 | 3:44 |
1925 .......... |
| ......... 11:22 | 4: 60 |
1926 .......... |
| ......... 7:03 | 4:39 |
1927 .......... |
| ......... 9:30 | 7:09 |
1928 .......... |
| ......... 14:08 | 5: 27 |
1929 .......... |
| ......... 8:87 | 5: 36 |
Medeltal 1925— | 1929......... | ......... 8:53 | 5: 34 |
1936 december |
| ......... 7:24 | 3:73. |
Om medelpriset 1909—1913 sättes till 100 kronor, var det relativa medelprisläget
1925—1929 för matpotatis 187 och för fabrikspotatis 158.
Det relativa prisläget i december 1936 var för matpotatis 158 i förhållande
till medelpriset 1909—1913 och 84.5 i förhållande till medelpriset 1925—1929.
För fabrikspotatis voro motsvarande relativa tal 108.4 samt 60.9.
Av föreliggande siffror synes kunna dragas den slutledningen, att priset
å matpotatis under tiden 1925—1929 ställde sig relativt mycket högt i förhållande
till priset å fabrikspotatis. Anmärkas må kanske, att detta relativt
höga prisläge gjorde sig gällande jämväl i förhållande till andra jordbruksprodukter.
Fabrikspotatis synes härvid mera hava följt den allmänna prisutvecklingen
för jordbruksprodukter vid denna tid. Ser man åter på det nu
gällande prisläget, sådant detta framgår av priset under december 1936, har
priset å matpotatis, om hänsyn tages till det relativt höga prisläget 1925—1929,
i det närmaste följt prisutvecklingen för andra jordbruksprodukter, under
det att fabrikspotatisen hållits vid ett pris, som endast uppgår till cirka 60
1 Priset galler tillverkningsåret 1909—1910, 1910—1911 etc.
20
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.
UUlcottet.
procent av priset 1925—1929 och i det närmaste sammanfaller med prisläget
före världskriget. Ett så lågt pris synes lantbruksstyrelsen knappast skäligt
och icke ägnat att bereda jordbrukare, som äro hänvisade till potatisodling,
ett ekonomiskt läge, motsvarande det, som statsmakterna sökt åstadkomma
för jordbruket i övrigt.
Det synes lantbruksstyrelsen därför, som om åtgärder i första hand äro
av nöden i syfte att åstadkomma ett förbättrat prisläge för fabrikspotatis.
Då detta prisläge är beroende av de priser, som betalas för råbrännvin och
stärkelse, har Kungl. Majit i sin hand att här vidtaga de jämkningar, som
kunna befinnas erforderliga, för att denna potatis skall kunna avsättas till
skäligt pris.
Ifråga om matpotatis synes, såvitt läget kan bedömas av partipriset i Stockholm,
mindre anledning föreligga att nu vidtaga särskilda åtgärder. Matpotatis
är emellertid en vara, för vilken prisläget på olika orter växlar betydligt.
Kunna åtgärder vidtagas i syfte att mera allmänt skapa tillfredsställande avsättningsförhållanden
för denna vara, är detta givetvis önskvärt.
o Motionärerna framhålla önskvärdheten av importförbud för potatis. Ett
sådant förbud torde dock kunna få betydelse endast för avsättningsförhållandena
för matpotatis, ity att importpotatis icke tages i anspråk för industriändamål
och prisläget här för närvarande regleras av staten. Då emellertid
potatisimport på grund av bestämmelserna till skydd mot potatiskräftan
i allmänhet förhindras, torde förbud mot import av denna vara egentligen
få betydelse allenast för marknaden för s. k. tidig potatis. Detta slag av
potatis, som nära sammanhänger med trädgårdsprodukterna, åtnjuter ett
visst skydd genom införandet av säsongtullar. Ur svensk synpunkt torde
emellertid ett importförbud knappast vålla egentliga svårigheter, då den inhemska
produktionen torde kunna tillgodose behovet. Huruvida ett importförbud
bör genomföras eller icke, synes därför närmast vara beroende av internationella
förhållanden.
Vidare hava motionärerna ifrågasatt åtgärder för skapande av en organisation,
som toge partihandeln med potatisen om hand. Att här stora svårigheter
möta, framhålles emellertid. Så är också enligt lantbruksstyrelsens
förmenande fallet. Erinras må emellertid, att styrelsen i skrivelse den 19
mars 1936 på grund av begäran utav 1935 års riksdag och därav föranlett
uppdrag till Kungl. Majit avgivit utredning och förslag ifråga om kvalitetsbestämmelser
vid handel med matpotatis m. m., och att styrelsen i samband
därmed meddelat närmare uppgifter angående en organisation, som vore avsedd
att taga hand om den kvalificerade handeln med matpotatis. Det synes
lantbruksstyrelsen, som örn skäl förelåge att avvakta resultatet av den
sålunda redan igångsatta verksamheten, innan åtgärder vidtagas för tillskapande
av ny organisation för ändamålet.
Av vad lantbruksstyrelsen sålunda anfört framgår, att styrelsen finner
skäl tillstyrka bifall till ifrågavarande motion, särskilt i vad den avser att
genom skäliga priser för fabrikspotatis stabilisera potatisodlingen.»
Utskottet delar motionärernas mening, att potatisodlingen bör komma i
åtnjutande av det stöd från statsmakternas sida, som är möjligt att lämna.
Såsom lantbruksstyrelsen meddelat, äro avsättningsförhållandena ganska olika
i vad gäller matpotatis eller fabrikspotatis.
En förbättrad avsättning av matpotatis torde i främsta rummet vara beroende
av att en ändamålsenlig organisation av partihandeln med denna vara
kan åstadkommas. Enligt vad utskottet har sig bekant, ha numera veder
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.
21
börande producentsammanslutningar sökt omhändertaga denna angelägenhet.
Resultatet av detta organisationsarbete genom jordbrukarnas egna organ
synes böra avvaktas, innan frågan om särskilda åtgärder från statsmakternas
sida tagas under övervägande. Emellertid kan utskottet icke bortse
från den inverkan på potatishandeln, som hänför sig till införseln av utländsk
potatis. Ehuru denna import, huvudsakligen från Estland, endast
omfattar jämförelsevis ringa partier, utan någon egentlig betydelse för handelsutbytet
mellan Sverige och Estland, synes den dock under vissa tider av
året väsentligt försvåra en stabilisering av prissättningen å matpotatis. Det
vill därför synas utskottet önskvärt, att en importreglering av potatis kan
genomföras i den riktning, att en skälig prisnivå inom landet kan upprätthållas.
Vad så beträffar fabrikspotatis, ligger det i Kungl. Maj:ts hand att vidtaga
de anstalter, som kunna befinnas erforderliga för att denna potatis skall
kunna avsättas till skäligt pris. Utskottet har inhämtat, att en viss höjning
av priset på potatis till brännvins- och stärkelsefabrikerna ägt rum för instundande
kampanj. Denna prishöjning uppgår till cirka 20 procent av senast
gällande pris.
Under åberopande av det anförda och då utskottet förutsätter, att Kungl.
Majit har sin uppmärksamhet riktad på saken, finner utskottet icke anledning
biträda motionärernas förevarande framställning utan hemställer,
att motionen II: 117 må anses besvarad med vad utskottet
anfört.
Stockholm den 23 april 1937.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Närvarande: se utlåtande nr 69.