Jordbruksutskottets utlåtande Nr 62.
11
Nr 62.
Ankom till Riksdagens kansli den 11 april 1913 kl. 4 e. m.
Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av förra häradshövdingbostället Enögla nr 3
i Uppsala län.
(l:a Avd.)
I en till Riksdagen den 19 mars 1913 avlåten, till jordbruksutskottet
för förberedande handläggning hänvisad proposition, nr 148, har
Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för samma dag föreslagit Riksdagen medgiva,
dels att två till förra häradshövdingbostället 1 mantal Enögla nr 3
i Vårfrukyrka socken av Uppsala län hörande, med litt. a och b betecknade
lotter må, var för sig med i statsrådsprotokollet angivet område,
från egendomen upplåtas enligt kungl. kungörelsen den 31
december 1909 angående förändrade grunder för åtgärder i syfte att
åt mindre bemedlade och obemedlade bereda tillfälle att förvärva egnahemslägenheter
från vissa kronoegendomar och med iakttagande av
de i kungl. brevet till domänstyrelsen samma dag i fråga om tillämpningen
av berörda grunder meddelade närmare bestämmelser,
dels ock att egendomen i övrigt må å offentlig auktion till den
högstbjudande försäljas under de i kungl. brevet den 29 maj 1874
omförmälda villkor med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1914 och
med förbehåll om rätt för egendomens nuvarande arrendator C. G.
Lundevall och dennes hustru att under deras livstid bruka och bebo
ett i statsrådsprotokollet närmare angivet, med litt. c betecknat område
om 21.8 ar mot en årlig avgäld av tio kronor.
12
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 62.
Till berörda statsrådsprotokoll har departementschefen i detta ärende
anfört följande:
»Förra häradshövdingbostället 1 mantal Enögla nr 3 i Vårfrukyrka
socken av Uppsala län är genom kontrakt den 28 oktober 1892 för
statsverkets räkning utarrenderat till den 14 mars 1914 mot årligt
arrende av 817 kronor. Under år 1911 har arrende- och saluvärdering
hållits å egendomen, varefter Kungl. Maj:ts befallningshavande med
skrivelse den 6 april 1912 till domänstyrelsen insänt instrument över
denna förrättning ävensom övriga ärendet rörande handlingar, däribland
en av distriktslantmätaren M. Mörtsell år 1910 över egendomen upprättad
karta med beskrivning.
Av dessa handlingar inhämtas, bland annat, följande.
Egendomen, som är belägen invid Stockholm—Västerås—Bergslagens
järnväg omkring 2 kilometer nordväst om staden Enköping, omfattar
en areal av 60 hektar 60.4 ar, därav 31 hektar 74.8 ar tomt
och åker, 1 hektar 4.2 ar äng, 26 hektar 39.4 ar avrösningsjord och 1
hektar 42 ar impediment.
Egendomen har sina ägor fördelade i två skiften, första skiftet,
omfattande största delen av inägorna och omkring Va av utmarken, samt
andra skiftet, beläget omkring 2 kilometer från första skiftet och 2.5
kilometer från Enköping samt omfattande återstoden av egendomen.
Torp eller lägenhet finnes icke på egendomen.
Uppskattningsmännen hava ansett, att det vore för kronan fördelaktigast,
om egendomen försåldes, och hava såsom skäl härför anfört, att
egendomens arrendevärde, som för då löpande arrendeperiod ej uppskattats
högre än till 600 kronor, icke kunde med hänsyn till jordens
medelmåttiga godhet och byggnadernas beskaffenhet uppskattas högre för
nästa period, att å egendomen tarvades ny loge och ny spannmålsbod, att
de arbetarbostäder, som nu funnes å egendomen, vore arrendatorn enskilt
tillhöriga och ej i sådant skick, att deras inlösen för kronans räkning
borde ifrågasättas, vadan jämväl nya arbetarbostäder borde uppföras,
att egendomens årliga skogsavkastning visserligen motsvarade husbehovet,
men däremot ej lämnade tillgång till material för nybyggnad, samt att
kronan alltså under kommande arrendeår skulle åsamkas betydande
kostnader, som ej genom ökad arrendeavgift tillnärmelsevis kunde gottgöras
eller förrän tas.
Därest egendomen likväl komme att i kronans ägo bibehållas,
borde emellertid — med hänsyn därtill att åkerjorden å andra skiftet
läge alltför avlägset från gården för att kunna med fördel därunder
brukas, men däremot hade ett i förhållande till staden Enköping så
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 62.
13
gynnsamt läge, att den borde kunna fördelaktigt avyttras till egna hem
— åkerjorden jämte en norr därom belägen skogslott före egendomens
utarrendering avskiljas från egendomen samt försäljas i två å förenämnda
karta med litt. a och b betecknade lotter.
I händelse åter egendomen i dess helhet skulle försäljas, borde
densamma enligt uppskattningsmännens åsikt uppdelas i tre lotter, av
vilka lotten I skulle omfatta första skiftet och en del av den till andra
skiftet hörande skogsmarken eller ägofigurerna å kartan nr 1—100, 128
och 130 samt del av nr 127 med en sammanlagd areal av 54 hektar
31.3 ar, därav 28 hektar 63.4 ar tomt och inägor, 24 hektar 25.9 ar
avrösningsjord och 1 hektar 42 ar impediment, lotten II (= ovannämnda
litt. a) ägofigurerna nr 101—107 och 121—126 samt delar av ägofigurerna
nr 120 och 127 med en sammanlagd areal av 2 hektar 93.2 ar,
därav 2 hektar 15.2 ar åker och 78 ar avrösningsjord, samt lotten III
(—ovannämnda litt. b) ägofigurerna nr 108—119 samt delar av ägofigurerna
nr 120 och 127 med en areal av tillhopa 3 hektar 35.9 ar,
därav 2 hektar 0.4 ar åker och 1 hektar 35.5 ar avrösningsjord.
Egendomen har arrendevärderats till 600 kronor, därav 560 kronor
belöpa å första och 40 kronor å andra skiftet. De föreslagna försäljningslotterna
hava åsatts följande saluvärden: lotten I 16,000 kronor, därav
för skog och skogsmark 3,480 kronor 77 öre, lotten II eller litt. a 900
kronor samt lotten III eller litt. b 880 kronor.
Kungl. Maj:ts befallningshavande har förmält sig icke hava något
att erinra mot uppskattningsmännens förslag och har tillika meddelat,
att inga särskilda omständigheter syntes påkalla egendomens bibehållande
i kronans ägo, vadan egendomen borde i behörig ordning försäljas.
Domänstyrelsen, som med hänsyn till egendomens läge och att
järnväg uppdelade dess ägor, ansett, att styckning av egendomen till
egna hem utöver vad uppskattningsmännen föreslagit, lämpligen borde
kunna ske, har låtit uppskattningsmännen yttra sig häröver, därvid
domänstyrelsen tillika förordnat, att uppskattningsmännen eventuellt
skulle uppgöra nytt förslag angående egendomens disposition. Vid den
förnyade förrättning, som i anledning härav verkställts den 18 juni 1912,
hava uppskattningsmännen uttalat, att de ansåge kronans fördel bliva
bäst tillgodosedd genom det ursprungliga förslaget. Till berörda förslag
borde dock fogas en bestämmelse av innehåll att, därest egendomen
bleve försåld eller utarrenderad till annan än nuvarande arrendatorn
C. G. Lundevall, denne och hans hustru borde berättigas att under sin
livstid dels begagna en dem tillhörig, å ägofiguren nr 57 belägen stuga,
14
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 62.
dels ock bruka ett å fören ämnda karta med litt. c utmärkt område om
21.8 ar, omfattande ägofigurerna nr 53—55 och 58 samt delar av ägofigurerna
nr 49 och 57 mot erläggande av tio kronor årligen i avgäld
till egendomens ägare eller arrendator.
Såsom skäl för att ytterligare styckning av egendomen ej borde
ifrågakomma hava uppskattningsmännen anfört, bland annat, att egendomen
icke lämpligen kunde styckas till bostadslägenheter, enär dessas
innehavare bleve för sin utkomst väsentligen hänvisade till arbete i Enköping
eller där förlagd industri. Styckning av hela egendomen till
jordbrukslägenheter vore ävenledes enligt uppskattningsmännens mening
olämplig, dels emedan ovisst vore, huruvida alla lägenheterna skulle
finna köpare, dels ock emedan egendomens åbyggnader genom en sådan
styckning skulle förlora en stor del av sitt värde.
Enligt i lantmäteristyrelsen verkställd utredning har egendomen
andel till Vs i ett soldattorp. Soldattorpet har vid ägoutbyte blivit lagt
intill ägofigurerna nr 1, 2, 4 och 5 å nämnda karta samt har en
areal av 17 kappland.
Domänstyrelsen har i skrivelse den 29 november 1912 underställt
ifrågavarande ärende Kungl. Maj:ts prövning och därvid överlämnat
samtliga till ärendet hörande handlingar jämte ovannämnda
karta.
Då egendomen, såvitt domänstyrelsen hade sig bekant, icke lämpligen
kunde i sin helhet eller till någon del behållas i kronans ägo
för skogsväsendets räkning och ej heller erfordrades för något annat
allmänt ändamål, ansåge domänstyrelsen, att egendomen borde på de
av uppskattningsmännen anförda skäl försäljas. Mot uppskattningsmännens
bestämt uttalade åsikt, att styckning av egendomen i vidare
mån än som av dem föreslagits skulle vara olämplig, ville domänstyrelsen
icke tillstyrka ytterligare styckning av egendomen, utan hemställde om
bifall till uppskattningsmännens förslag.
Då av vad i ärendet förekommit torde framgå, att en längre gående
styckning av egendomen än som av uppskattningsmännen ifrågasatts
icke lämpligen bör äga rum, får jag, i överensstämmelse med vad
domänstyrelsen föreslagit, hemställa, att Kungl. Maj:t måtte i proposition
föreslå Riksdagen medgiva — — —»
Utskottet har icke haft något att erinra mot ifrågavarande framställning,
varför utskottet hemställer,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 62.
15
att Kungl. Maj:ts förevarande proposition må av
Riksdagen bifallas.
Stockholm den 11 april 1913.
På jordbruksutskottets vägnar:
GÖSTA TAMM.
Närvarande: herrar Tamm, Odelberg, frih. De Geer, Fahlén, Pers, Ericsson, Nilsson i
Kabbarp, Andersson, Hellström, greve Wachtmeister, Barthelson, Bosson,
Tysk, Olausson, Gustafsson och Nilsson i Linnés.