Jordbruksutskottets utlåtande Nr 51.
1
Nr 51.
Ankom till Riksdagens kansli den 11 april 1913 kl. 4 e. m.
Utlåtande, i anledning av väckt motion om anslag till bevarings -
premier för ston av ädelt slag.
(l:a Avd.)
Uti en inom Andra kammaren av herr Jönsson i Slätåker väckt,
till jordbruksutskottet remitterad motion, nr 148, har hemställts, att
Riksdagen må å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 400,000
kronor att under de villkor, Kungl. Maj:t må bestämma, utdelas såsom
bevaringspremier för ston av ädelt slag.
Till stöd härför har anförts följande:
I anslutning till vad som anförts i årets statsverksproposition
under nionde huvudtiteln rörande höjandet av den ädla hästaveln inom
vårt land, ber jag få fästa Riksdagens uppmärksamhet å några synpunkter
i denna fråga.
Medan aveln av vårt lands kallblodiga hästraser numera är jämförelsevis
tryggad på grund av lättare avsättningsmöjligheter, synes
däremot framtiden för aveln av den varmblodiga hästen vara ganska
oviss. Visserligen har ju staten allt sedan 1600-talet genom anslag
understött aveln av den ädla hästen, väl inseende dess stora betydelse
för landet, men har tyvärr detta understöd under senaste åren visat sig
alltför otillräckligt, för att landet under kommande år skulle kunna
påräkna en säker tillgång på ädlare hästar. Aveln av den ädla hästen
befinner sig, som sagt, tyvärr för närvarande i stillastående om ej rent
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 10 samt. 32 käft. (Nr 51.)
Motion.
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 51.
av i tillbakagång och vore det därför synnerligen lämpligt, om staten
nu genom ett kraftigt ingripande ville söka förhindra att denna avels
fortbestånd törhända alldeles äventyras.
Flerstädes hava röster höjts inom vårt land i avsikt att råda bot
för nuvarande förhållanden rörande den ädla hästaveln och en hel del
förslag hava därvid kommit till synes. Ett av dessa förslag, som för
övrigt av nästan alla dem, som uttalat sig i denna fråga synts innebära
stora fördelar, är förslaget med de s. k. bevaringspremierna åt ston, såsom
varande enda sätt för bevarande av aveln utav tillräckligt antal för
remontuppfödning lämpliga ston. Ett annat uppslag i denna fråga är
utlämnandet av statsverket genom vederbörande hushållningssällskap av
räntefria lån till uppfödare af ädla hästar för inköp av till remontaveln
lämpliga ston.
Chefen för jordbruksdepartementet förordar i sitt utlåtande i denna
sak detta senare förslag, då statsverket enligt detsamma ej skulle behöva
åsamkas så stor kostnad som enligt det förra, samt det dessutom
i effektivitet vore fullt jämställt med förslaget om bevaringspremier.
Mig synes visserligen detta förslag med räntefria lån vara synnerligen
gagneligt för främjandet av den ädla hästaveln, men finner jag
icke desto mindre att bevaringspremieförslaget vore det mest lämpliga
och det, som enligt min åsikt, snabbast skulle leda till önskvärt resultat.
Synnerligen tilltalande har jag funnit stuteriöverstyrelsens utlåtande i
frågan av den 29 september 1908, och jag är böjd att. tro, att den anordning,
som däri föreslås, skulle giva ett gott stöd åt främjandet av den
ädla hästaveln inom vårt land. Enligt verkställda beräkningar skulle
införandet av de ifrågavarande bevaringspremierna för de närmaste årens
behov kräva ett särskildt anslag av 40,000 kronor årligen.
Med stöd av vad jag sålunda anfört och i anslutning till stuteriöverstyrelsens
berörda utlåtande anhåller jag få föreslå---.»
I sitt den 27 nästlidna februari avgivna utlåtande, nr 1, angående
regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande
anslagen till jordbruksdepartementet, avgav utskottet under punkt 25
utlåtande i anledning av förevarande motion.
Vid föredragning i kamrarna av detta utlåtande blev, enligt utskottet
tillhand akomna protokollsutdrag, ärendet av båda kamrarna visat
åter till utskottet för ny behandling. Anledningen härtill torde hava
varit önskan, att ifrågavarande motion måtte av utskottet behandlas i
samband med Kungl. Maj:ts proposition angående inrättandet av en
lånefond för inköp av ädla avelsston.
Utskottet, som i sitt utlåtande nr 50, tillstyrkt Kungl. Maj:ts om -
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 51.
3
förmälda framställning, vill beträffande det nu föreliggande förslagettill
en början framhålla den stora betydelsen av att den varmblodiga
hästaveln bär i landet så bodrives, att det ständigt finnes tillgång på
ett tillräckligt antal remonter av lämplig typ för arméns behov. Då
det nu visat sig — vilket av vederbörande myndigheter även vid flera
tillfällen framhållits — att intresset för den varmblodiga hästaveln är
i ständigt avtagande, torde det vara nödvändigt, att från statens sida
i god tid vidtagas åtgärder, som äro ägnade att uppmuntra nämnda
avel. Av denna anledning har utskottet funnit Kungl. Maj:ts förslag
om utlämnande av räntefria lån för inköp av ädla avelsston välbetänkt.
Då emellertid denna lånerörelse torde i främsta rummet vara ägnad att
sprida aveln. till nya härför lämpade orter, men det lärer vara minst
lika nödvändigt att tillvarataga avelsmaterialet å orter, där varmblodig
hästavel redan bedrives, anser utskottet, att även motionärens förslag
är väl förtjänt att vinna beaktande. Införandet av bevaringspremier
har också förordats av tillkallade sakkunniga i deras den 11 december
1911 avgivna betänkande. Utskottet håller sålunda före att, då de båda
samma mål åsyftande åtgärderna, såväl den omförmälda av Kungl.
Maj:t föreslagna och av utskottet förordade som den nu av motionären
ifrågasatta, var på sitt sätt äro ägnade att uppmuntra och höja intresset
för den varmblodiga hästaveln och då de jämväl på ett lämpligt sätt
komplettera varandra, de också båda böra komma till användning.
Utskottet anser emellertid, att för införande av bevaringspremier
ett så stort anslag som det av motionären föreslagna eller 40,000 kronor
icke vara för ändamålet behövligt. Det torde nämligen i främsta
rummet vara av vikt att för avelsarbetet bevara ston av synnerligt
värde, varför enligt utskottets mening, endast A-ston höra tillerkännas
bevaringspremier. Dessa premier böra dessutom kunna sättas avsevärt
lägre än de sakkunniga föreslagit. Då ädla ston under 5—7 årsåldern
äro mest eftersökta såsom handelsvara, torde bevaringspremierna kunna
begränsas till dessa år och beloppet lämpligen bestämmas till sammanlagt
350 kronor för varje sto. På grund härav finner utskottet, att ett
anslag å 20,000 kronor skall komma att visa sig vara för ändamålet
fullt tillräckligt.
De närmare villkor och bestämmelser, som skola gälla för premiernas
utbetalande torde böra av Kungl. Maj:t fastställas.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att Riksdagen, i anledning av herr Jönssons ifrågavarande
motion, må å extra stat för år 1914 anvisa
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 51.
ett anslag av 20,000 kronor att under de villkor, som
av Kungl. Maj:t bestämmas utdelas såsom bevaringspremier
för ston av ädelt slag.
Stockholm den 10 april 1913.
På jordbruksutskottets vägnar:
D. PERSSON i Tällberg.
Närvarande: hrr Persson, Tamm, Odelberg, frih. De Greer, Paulson, Pers, Ericsson,
Lundell, Linders, Hellström, frih. Gyllenstierna, frih. Silfverschiöld,
Nilsson i Tånga, Bosson, Olausson och Nilsson i Linnås.
Reservation:
av S. Linders, P. Hellström, O. Nilsson och C. L. Olausson, vilka
ansett, att utskottet bort hemställa om avslag å motionen,
samt av G. Tamm.
STOCKHOLM. P. Å. SYMANS EFTERTR. TRYCKERI, 1913.