Jordbruksutskottets utlåtande Nr 19.
1
Nr 19.
Ankom till riksdagens kansli den 17 april 1942 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till förordning med vissa bestämmelser angående
nötboskapsaveln, dels ock i ämnet väckt motion.
(2: a avd.)
I en till riksdagen den 6 mars 1942 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad
proposition, nr 109, har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga ett vid propositionen fogat förslag till förordning
med vissa bestämmelser angående nötboskapsaveln.
Förslaget är av följande lydelse:
»Förslag
till
förordning med vissa bestämmelser angående nötboskapsaveln.
Härigenom förordnas som följer.
1 §•
Kungl. Majit äger på framställning av hushållningssällskap förordna, att
inom sällskapets verksamhetsområde eller del därav tjur icke må, vare sig
kostnadsfritt eller mot ersättning, användas till betäckning av kor, som tillhör
annan än tjurens ägare, och ej heller, därest tjuren äges av två eller flera
personer samfällt, till betäckning av kor, som tillhör någon av dem enskilt,
med mindre tjuren med avseende på härstamning uppfyller de fordringar,
som i förordnandet angivas.
2 §•
I förordnande som i 1 § avses skall utsättas viss dag för förordnandets
ikraftträdande. Denna dag må ej sättas tidigare än två år från det förordnandet
gavs. Tiden för ikraftträdandet må bestämmas till olika dagar för skilda
delar av det område förordnandet avser.
3 §.
Förseelse mot föreskrifter, som meddelats med stöd av denna förordning,
straues nied böter från och med tio till och med tvåhundra kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 10 sami. Nr 19—23.
1
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 19.
4 §•
För förseelse, som med husbondes vetskap begås av hans husfolk eller i
hans arbete antagen person, ansvare husbonden liksom förseelsen vore begången
av honom själv.
5 §.
Böter, som ådömas enligt denna förordning, tillfalla kronan.
6 §.
Förordnande som meddelats enligt denna förordning skall tillika med erinran
om påföljden för förseelse mot bestämmelserna i detsamma genom länsstyrelsens
försorg på statsverkets bekostnad införas i länskungörelserna och
i tidning i orten.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1942.»
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Hansson i Skediga väckt motion, nr 272, däri hemställts,
att riksdagen måtte besluta, att ifrågavarande förordning med vissa bestämmelser
angående nötboskapsaveln »träder i kraft då normalare tidsförhållanden
inträda och att Kungl. Maj:t därom må förordna».
Beträffande den utredning som ligger till grund för propositionen får utskottet,
i den mån ej därför närmare redogöres i det följande, hänvisa till det
vid propositionen fogade statsrådsprotokollet.
I avseende å vad som anförts till stöd för motionen hänvisas till denna.
I skrivelse *den 2 oktober 1940 ha hushållningssällskapens ombud — med
överlämnande av ett av särskilda av ombudens förvaltningsutskott tillkallade
kommitterade upprättat förslag till bestämmelser om upplåtande av tjur
för betäckningsändamål — hemställt, att åtgärder för utfärdande av bestämmelser
i huvudsaklig överensstämmelse med förslaget måtte vidtagas.
De kommitterades förslag innebär i huvudsak följande. Då förhållandena
inom hushållningssällskaps område sådant påkalla, skall Kungl. Majit efter
ansökan av hushållningssällskapet äga förordna, att inom området eller del
därav viss inskränkning skall gälla i fråga om upplåtande av tjur för betäckningsändamål.
Inom område, som förordnandet avser, må tjur icke vare
sig kostnadsfritt eller mot ersättning användas till betäckning av hondjur som
tillhör annan än tjurens ägare och ej heller, därest tjuren äges av två eller
flera personer samfällt, till betäckning av hondjur, som tillhör någon av dem
enskilt, med mindre den med hänsyn till boskapsskötselns ståndpunkt inom
orten kan förutsättas vara lämplig för avelsändamål. Beträffande de fordringar,
som böra gälla i fråga örn tjur, som må användas för betäckniugsändamål
inom område, där enligt Kungl. Maj :ts beslut särskilda regler skola
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 19.
3
gälla, Ilar föreslagits, att tre olika alternativ skola finnas att välja på för hushållningssällskapet.
Enligt de som alternativ 1 betecknade bestämmelserna
skall för att tjuren må användas fordras, att tjurens fader skall vara riksstambokförd
och att tjuren skall vara född i besättning, som är underkastad
fullständig avkastningskontroll. Enligt alternativ 2 skall krävas, förutom
nyssnämnda fordringar, att tjurens moder skall under minst ett kontrollår
lia lämnat den årsavkastning, som vid införande av tjur i riksstambok
över faderns ras fordras av tjurmoder. Såsom alternativ 3 har uppställts fordringen,
att tjuren skall vara riksstambokförd. När förordnande, som här avses,
meddelas första gången skall det i regel meddelas enligt alternativ 1. På
hushållningssällskapets framställning må dock, där det med hänsyn till nötboskapsavelns
ståndpunkt inom området finnes lämpligt, kunna i stället
meddelas förordnande jämlikt alternativ 2 eller 3. Av Kungl. Majit meddelat
förordnande skall få träda i tillämpning tidigast två år efter det förordnandet
meddelades. Enligt förslaget avses de olika fordringarna beträffande
tjurar böra upptagas i en av Kungl. Majit utfärdad kungörelse under
det att bestämmelserna rörande själva förordnandet avses skola stadgas i en
av riksdagen antagen förordning.
De kommitterade ha upprättat förslag till sådan förordning och kungörelse.
Sistnämnda författningsförslag finnes såsom Inlaga fogat till detta
utlåtande.
I fråga om den motivering som av de kommitterade anförts till stöd för
förslaget hänvisas till sid. 4—6 i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet.
Hushållningssällskapens ombud ha i sin förenämnda skrivelse, med vilken
förslaget överlämnats, anfört i huvudsak följande.
Ombuden ha kommit till den uppfattningen, att ett genomförande av det
framlagda förslaget skulle bliva till stort gagn för tjurhållningen inom landet.
Även såsom en lämplig övergångsform till införande av tjurbesiktningstvång
synes förslaget väl avvägt. Ombuden anse sig alltså böra i allt väsentligt
förorda dess genomförande. Vissa detaljer i det föreliggande författningsförslaget
synas emellertid böra bliva föremål för ytterligare överväganden.
I detta avseende har vid behandlingen hos ombuden av förevarande ärende
bland annat gjorts gällande, särskilt från norrlandsrepresentanters sida, att,
enär avkastningskontrollen inom vissa områden ännu ej är ordnad på ett
fullständigt sätt, det i författningsförslaget för alternativ 1 uppställda kravet
att »tjur skall vara född i besättning, som är underkastad fullständig avkastningskontroll»
borde utgå ur förslaget. I varje fall borde ordet »fullständig»
utgå. Eventuellt borde det få ankomma på vederbörande hushållningssällskap
alt bestämma angående erforderlig avkastningskontroll.
I remissutlåtande över ifrågavarande framställning har lantbruksstyrelsen
rörande behovet av de föreslagna bestämmelserna anfört i huvudsak följande.
Den omständigheten, att tjurhållningen hittills icke varit underkastad reglering
från det allmännas sida, har enligt lantbruksstyrelsens mening sedan
länge vållat nötboskapsavelns utveckling allvarligt avbräck. Med hänsyn härtill
och då staten årligen nedlägger betydande belopp på genomförandet av
viktiga åtgärder i syfte att främja nötboskapsaveln, måste det anses vara ett
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 19.
allmänt intresse av synnerlig vikt att snarast möjligt söka åvägabringa en
så effektiv reglering av tjurhållningen som möjligt. Lantbruksstyrelsen anser,
att införandet av tjurbesiktningstvång — liknande det lagstadgade galtbesiktningstvånget
— borde vara väl ägnat att åstadkomma en sådan reglering av
önskvärd effektivitet,samt att på grund härav en lagstiftning rörande ett dylikt
tvång måste anses vara eftersträvansvärd.
Vid övervägande av förevarande spörsmål har lantbruksstyrelsen funnit
sig böra fästa särskild uppmärksamhet vid den omständigheten, att från
olika håll framförts vägande skäl mot att för närvarande införa tjurbesiktningstvång.
Förhållandena på nötboskapsskötselns område vöre inom stora
delar av landet ännu icke sådana, att tiden för en lagstiftningsåtgärd kunde
anses mogen. De svårigheter, som vore förenade med ett tjurbesiktningstvång,
skulle under överskådlig framtid vara alltför betydande för att effektiviteten
av åtgärden i fråga icke skulle allvarligt äventyras.
På grund av det anförda, finner lantbruksstyrelsen, att med lagstiftning
rörande tjurbesiktningstvång tills vidare bör anstå. Då härtill kommer, att
bestämmelser om upplåtande av tjur för betäckningsändamål i huvudsaklig
överensstämmelse med föreliggande förslag otvivelaktigt skulle på ett nöjaktigt
sätt tillgodose behovet av reglerande föreskrifter på tjurhållningens
område, tillstyrker lantbruksstyrelsen, att bestämmelser i huvudsaklig enlighet
med berörda förslag nu måtte utfärdas. I likhet med hushållningssällskapens
ombud vill lantbruksstyrelsen framhålla, att föreskrifter av ifrågavarande
slag synas kunna utgöra en lämplig övergångsform till tjurbesiktningstvång.
Beträffande de särskilda bestämmelserna i förslaget har lantbruksstyrelsen
bland annat yttrat:
I förslaget förekommer uttrycket »fullständig avkastningskontroll». Vad
som menas härmed, har icke närmare angivits. Enligt uppgift lärer emellertid
ha avsetts, att uttrycket skulle äga samma innebörd, som det uttryck
»fullständig kontroll», som förekommer i bestämmelserna uti kungörelsen
den 5 november 1937 (nr 866) angående statsbidrag till kontrollföreningsverksamheten
och vars innebörd närmare angivits i berörda bestämmelser.
Lantbruksstyrelsen, som förmenar, att innebörden bör vara den nu nämnda,
föreslår, att uttrycket »fullständig avkastningskontroll» måtte ersättas med
uttrycket »fullständig kontroll».
Hushållningssällskapens ombud ha anfört, att vid behandlingen hos ombuden
av förevarande ärende gjorts gällande, att det för alternativ 1 uppställda
kravet, att tjur skall vara född i besättning, som är underkastad fullständig
avkastningskontroll, borde utgå. I varje fall borde ordet »fullständig» utgå.
Eventuellt borde det ankomma på vederbörande hushållningssällskap att
bestämma om erforderlig avkastningskontroll.
Då besättning, som icke är underkastad fullständig kontroll, icke är ansluten
till kontrollregister, torde icke kunna åstadkommas fullgod kontroll, huruvida
tjur, som är född i sådan besättning, till fader har riksstambokförd
tjur. Kontroll i angivna avseende synes nämligen kunna grundas allenast på
huruvida sannolika skäl tala för att av vederbörande tjurägare meddelade
uppgifter i ämnet äro sanningsenliga. Tillräckligt effektiv tillsyn över efterlevnaden
av ett förordnande enligt alternativ 1 med ifrågavarande krav uteslutet
skulle därför i regel icke kunna utövas.
Då fråga är om område, där antalet andra avelstjurshållare än med statsmedel
understödda tjurföreningar är ringa, synes emellertid tillsynen å efterlevnaden
av förordnande, som nyss sagts, kunna bliva åtminstone någorlunda tillfreds
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 19.
5
ställande. Områden av nyssnämnda slag torde förekomma endast på enstaka
håll — företrädesvis i vissa trakter av Norrland — och utgör allenast mindre
delar av vederbörande hushållningssällskaps områden. Därest inom sådant
område fullständig kontroll endast med stora svårigheter kan allmänt genomföras,
synes enligt lantbruksstyrelsens mening införande av förordnande av
förevarande slag kunna ifrågasättas.
Huruvida i ytterligare något fall införande av sådant förordnande bör
kunna ifrågasättas, undandrager sig lantbruksstyrelsens bedömande. Dylikt
fall synes emellertid icke få anses vara otänkbart.
Införande av förordnande enligt alternativ 1 med uteslutande av här ifrågavarande
krav bör komma till stånd, endast om förordnandet kan anses
åstadkomma en ändamålsenlig reglering av tjurhållningen inom området,
även örn kravet icke upprätthålles, och om eljest synnerliga skäl föreligga,
exempelvis om kravets upprätthållande med sannolikhet skulle medföra, att
ett tillräckligt antal avelstjurar icke komme att stå till förfogande inom
området.
Det synes böra ankomma på lantbruksstyrelsen att efter förslag av vederbörande
hushållningssällskap bestämma om uteslutande från förordnande
enligt alternativ 1 av kravet, att vederbörande tjur skall vara född i besättning,
som är underkastad fullständig kontroll och örn med sådant uteslutande
förenade villkor. Lantbruksstyrelsen föreslår förty, att ifrågavarande stadgande
måtte erhålla följande lydelse: »tjuren skall, försåvitt icke lantbruksstyrelsen,
efter förslag av vederbörande hushållningssällskap och där synnerliga
skäl därtill äro, annorlunda bestämmer, vara född i besättning, som är
underkastad fullständig kontroll».
Föredragande departementschefen, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, har i
ärendet anfört följande:
»Frågan om anordnande av en effektiv tjurkontroll har vid flera tidigare
tillfällen varit föremål för överväganden från statsmakternas sida. Härvid
har ifrågasatts införande av tjurbesiktningstvång i huvudsaklig överensstämmelse
med de bestämmelser som gälla beträffande galtbesiklningstvång, d. v.
s. införande av bestämmelser därom att endast tjur som vid besiktning funnits
fylla vissa ur avelssynpunkt förhållandevis stränga fordringar skulle få
användas för betäckningsändamål. Emellertid har man icke ansett sig kunna
förverkliga denna lanke på grund av att tjurmaterialet för närvarande ur
såväl kvalitativ som kvantitativ synpunkt omöjliggör genomförande av en
så sträng tjurkontroll. Det av hushållningssällskapens ombud nu framlagda
förslaget åsyftar att möjliggöra för sällskapen att under beaktande av nötboskapsskötselns
ståndpunkt inom länet få vissa mindre stränga restriktioner
genomförda i fråga örn tjurs användning för betäckningsändamål. Förslaget
skulle därjämte tjäna såsom en övergångsform i avbidan på att gynnsammare
möjligheter att införa ett allmänt tjurbesiktningstvång skola bliva för handen.
I likhet med lantbruksstyrelsen finner jag förslaget i stort sett på ett tillfredsställande
sätt kunna fylla dessa syften, då dess realiserande skulle möjliggöra
en viss kontroll över att icke underhaltigt tjurmaterial i större omfattning
kommer till användning. Den föreslagna lagstiftningen torde även
kunna komma att bana viig för en böjning av tjurbeståndet och härigenom
bli lill allmänt gagn för boskapsaveln i landet. Med hänsyn härtill förordar
jag, att förslaget liigges till grund för bestämmelser i ämnet.
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 19.
Vad angår utformningen av bestämmelserna biträder jag förslaget, att desamma
endast skola komma till tillämpning i sådana delar av landet, där de
lokala förutsättningarna härför finnas. Det torde därför vara lämpligt, att
bestämmelsernas tillämpning göres beroende av framställning från lokalt organ.
I lagen örn galtbesiklningstvång ankommer det på hushållningssällskap
och landsting att taga initiativ i frågan. I likhet med hushållningssällskapens
ombud anser jag tillräckligt, att initiativ tages av hushållningssällskap inom
länet.
Även beträffande de fordringar som böra gälla i fråga om tjur, som må
användas för betäckningsändamål, kan jag ansluta mig till det av kommitterade
framlagda förslaget. Det synes ändamålsenligt att upptaga tre olika
grader av fordringar i fråga om tjurens härstamning för att densamma skall
få användas inom området i fråga för betäckning av andra djur än tjurägarens
egna. Den minsta fordran man bör ställa på tjuren torde vara att
tjurens fader är riksstambokförd och att tjuren skall vara född i besättning,
som är underkastad fullständig avkastningskontroll. I likhet med de
kommitterade och lantbruksstyrelsen anser jag att sistnämnda kontroll i regel
bör vara fullständig. Såsom lantbruksstyrelsen framhållit lärer eljest någon
effektiv tillsyn icke kunna genomföras. Skulle särskilda skäl förefinnas,
torde hinder icke böra möta att medgiva undantag från denna föreskrift. Såsom
ett andra alternativ i fråga om fordringarna för att tjuren skall få användas
bör i enlighet med förslaget upptagas, förutom nyssnämnda krav, jämväl
kravet på att tjurens moder under minst ett kontrollår har lämnat den årsavkastning,
som vid införande av tjur i riksstambok över faderns ras fordras av
tjurmodern. Den strängaste fordringen, vilken upptagits som ett tredje alternativ,
innebär, att tjuren skall vara riksstambokförd. Det torde få ankomma
på hushållningssällskapen att vid ansökan om förordnande, som här avses,
angiva vilket alternativ som bör vinna tillämpning. Såsom regel lärer till en
början de minst stränga fordringarna komma att tillämpas. En viss tid, förslagsvis
två år, synes böra förflyta från förordnandets utfärdande tills detsamma
träder i kraft.
Tillsynen över bestämmelsernas efterlevande lärer med fördel kunna anförtros
hushållningssällskapen. Dessa torde genom sina tjänstemän ha de
största möjligheterna att uppmärksamma förseelser mot bestämmelserna. Såsom
de kommitterade anfört böra sällskapen härvid även söka kontakt med
inom området verksamma tjurföreningar och kontrollföreningar. Sällskapen
kunna tillika erhålla biträde av sina underavdelningar.
I likhet med vad i förslaget upptagits anser jag att de grundläggande bestämmelserna
i ämnet böra upptagas i en förordning, som antagits av riksdagen,
under det att tillämpningsföreskrifterna, däribland även stadgandena
örn de olika fordringar, som böra gälla för att tjur skall få användas för betäckningsändamål,
upptagas i en av Kungl. Majit utfärdad kungörelse. På
enahanda sätt har tidigare förfarits i fråga örn bestämmelserna rörande galtbesiktningstvång.
I enlighet med vad sålunda anförts har inom jordbruksdepartementet upp -
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 19.
7
rättats förslag till förordning med vissa bestämmelser angående nötboskapsaveln.
»
Såsom erinras i propositionen lia tidigare överväganden av statsmakterna
rörande anordnande av en effektiv tjurkontroll icke föranlett utfärdande
av bestämmelser i ämnet. Det nu framlagda förslaget innebär — utan att
därigenom föreskrives tjurbesiktningstvång i egentlig mening — att möjligheter
beredas hushållningssällskapen att under beaktande av nötboskapsavelns
tillstånd i de särskilda länen få vissa gradvis skärpta bestämmelser
genomförda i avseende å tjurs användning för betäckningsändamål.
I motionen II: 272 har framhållits de svårigheter med hänsyn till möjligheterna
att kunna anskaffa nödigt foder, varmed nötboskapsaveln under
rådande förhållanden kämpar, och hemställts, att riksdagen med anledning
härav måtte besluta att den föreslagna lagstiftningen icke skall träda i kraft,
förrän mera normala förhållanden på fodermarknaden inträda.
Utskottet kan, utan att i detta sammanhang uttala sig rörande lämpligheten
av ett generellt tjurbesiktningstvång, ansluta sig till departementschefens
uppfattning att de föreslagna bestämmelserna torde komma att medföra en
höjning av kvaliteten hos landets tjurbestånd och därigenom bli till gagn
för boskapsaveln inom riket. Emellertid kan utskottet icke bortse från, att
inom åtskilliga hushållningssällskaps områden stora olikheter äro rådande
i avseende å förutsättningarna för ett genomförande av bestämmelserna utan
allt för stora uppoffringar för de enskilda djurägarna. Åtskilliga län
omfatta nämligen dels områden, där gårdarna ligga tätt, anslutningen
till kontrollföreningsverksamheten är stor och omständigheterna jämväl
i övrigt möjliggöra för djurägarna att utan allt för stora kostnader
antingen själva anskaffa godkända tjurar eller få sina kor betäckta av dylika,
dels områden där förhållandena äro de motsatta. I dylika fall bör
förordnande som avses i författningsförslaget icke utan alldeles särskilda
skäl utfärdas för andra än de förstnämnda delarna av länet. Utskottet utgår
från, att innan framställning om förordnande göres hos Kungl. Majit
hushållningssällskapen ägna de nu anförda omständigheterna den allra
största uppmärksamhet. Inom utskottet har vidare avhandlats frågan, huruvida
icke i syfte att skapa garantier mot att inom ett hushållningssällskap
en knapp majoritet må kunna få bestämmelser genomförda i avseende å
tjurs användande för betäckningsändamål i författningsförslaget borde intagas
föreskrift om att en förutsättning för förordnandes utfärdande skulle
vara, att inom sällskapet en viss kvalificerad majoritet uttalat sig för detsamma,
eller att i frågan rått enighet. Utskottet har dock av flera skäl stannat
för att jämväl på denna punkt tillstyrka förslagets antagande i oförändrat
skick. Utskottet förutsätter emellertid, att hos Kungl. Majit dylika ärenden
avgöras med iakttagande av den allra största försiktighet, särskilt när fråga
uppkommer örn tillämpande av alternativ 3 i de föreslagna bestämmelserna.
I anslutning till vad som anföres i motionen har inom utskottet dryftats,
Utskottet.
8
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 19.
huruvida tidpunkten vore lämplig att nu genomföra den föreslagna lagstiftningen.
Med hänsyn till lagstiftningens fakultativa karaktär samt den
omständigheten, att enligt författningsförslaget av Kungl. Maj:t utfärdat förordnande
icke må träda i kraft, förrän tidigast två år från dess utfärdande,
anser sig utskottet kunna tillstyrka, att förordningen träder i kraft den dag
Kungl. Maj:t föreslagit, eller den 1 juli 1942.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
A. att riksdagen må antaga Kungl. Maj:ts förevarande förslag
till förordning med vissa bestämmelser angående nötboskapsaveln;
B.
att motionen II: 272 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 17 april 1942.
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Tjällgren, Carl Eriksson, Granath, Jacob Hansson,
Mannerskantz, von Stockenström och Svedberg samt
från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Liedberg, Gustafson i Vimmerby,
Ericsson i Sörsjön, Mäler, Carlström, Lundbom och Gustafson i Dädesjö.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 19.
9
Bilaga.
Kungl. Maj:t har, med stöd av 2 § förordningen om upplåtande av tjur
för betäckningsändamål, funnit gott meddela följande särskilda föreskrifter
rörande tillämpningen och efterlevnaden av nämnda förordning:
1 §•
1 mom. Förordnande, varom förmäles i 1 § nyssnämnda förordning, skall
innehålla uppgift, bland annat, örn de särskilda fordringar, vilka skola gälla
beträffande tjur, som i förordnandet avses. Därvid kunna tre alternativ förekomma,
nämligen
alternativ 1: tjurens fader skall vara riksstambokförd; tjuren skall vara
född i besättning, som är underkastad fullständig avkastningskontroll;
alternativ 2: tjurens fader skall vara riksstambokförd; tjuren skall vara
född i besättning, som är underkastad fullständig avkastningskontroll, tjurens
moder skall under minst ett kontrollår hava lämnat den årsavkastning som
vid införande av tjur i riksstambok över faderns ras fordras av tjurmoder;
samt
alternativ 3: tjuren skall vara riksstambokförd.
2 mom. Förordnande varom nyss är sagt skall, när det första gången
meddelas för visst område, i vad gäller fordringarna beträffande tjur meddelas
jämlikt alternativ 1 härovan; dock att, där hushållningssällskapet
det begär och så med hänsyn till nötboskapsavelns ståndpunkt inom området
lämpligen finnes kunna ske, sådant förordnande må i stället meddelas jämlikt
alternativ 2 eller alternativ 3.
2 §■
Har inom ett område förordnande jämlikt visst av de i 1 § angivna alternativen
varit gällande under någon tid, må hushållningssällskapet göra ansökning
om meddelande av förordnande jämlikt annat av nämnda alternativ,
skolande beträffande ikraftträdandet av sistnämnda förordnande gälla
vad därom stadgas i 3 § ovannämnda förordning.
3 §•
Det åligger vederbörande hushållningssällskap att utöva tillsyn å efterlevnaden
av förordnande, varom ovan sägs.
4 §•
De ytterligare föreskrifter, som kunna erfordras för vinnande av det med
förutnämnda förordning avsedda syftet, utfärdas av lantbruksstyrelsen.