Jordbruksutskottets utlåtande nr 12.
3
Nr 12.
Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ändring i villkoren för vissa tomtupplåtelser i staden
Kiruna.
I en till riksdagen den 2 mars 1951 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad
proposition, nr 92, har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen medgiva,
att de för upplåtelse av vissa tomter inom Kiruna stad gällande villkoren
må ersättas med bestämmelser av huvudsakligen det innehåll, som drätselkammaren
i Kiruna föreslagit i ansökning den 6 april 1950.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet, i den mån redogörelse
därför ej lämnas i det följande, hänvisa till propositionen.
Den 26 maj 1899 medgav Kungl. Maj :t i enlighet med riksdagens beslut
(prcp. nr 85; r. skr. nr 136), att vissa områden av den mark, som vid awittringen
i Jukkasjärvi socken avsatts till kronopark, skulle få avskiljas från
kronans mark för att upplåtas såsom tomter åt enskilda med äganderätt för
bebyggande. Förslag till köpeskilling för de särskilda tomterna skulle uppgöras
av vederbörande revirförvaltare och en av länsstyrelsen i Norrbottens
län utsedd person.
Särskilt värde borde därvid åsättas den skog som funnes på tomten och
särskilt värde själva jorden. Länsstyrelsen skulle därefter få upplåta tomten
för ett pris, som motsvarade minst den föreslagna köpeskillingen, till
den som anmälde sig hos länsstyrelsen och därvid erlade ett belopp motsvarande
skogsvärdet jämte en femtedel av köpeskillingen för jorden. Den åt
vilken tomt uppläts skulle vara skyldig att enligt av länsstyrelsen meddelade
föreskrifter inom två år från upplåtelsen ha å tomten påbörjat samt att
inom ytterligare tre år ha fullbordat boningshus, salubod eller annan därmed
jämförlig byggnad. Försummades detta, skulle tomtinnehavaren vara
förlustig sin rätt till tomten och den därför erlagda andelen av köpeskillingen.
Hade tomtinnehavaren inom den förelagda tiden av fem år fullgjort
vad som ålegat honom i fråga om tomtens bebyggande, skulle han vid samma
äventyr som nyss sagts vara skyldig att sist vid utgången av femårstiden
erlägga återstoden av köpeskillingen. Sedan byggnadsskyldigheten blivit
behörigen fullgjord och köpeskillingen till fullo guldits, skulle länsstyrelsen
utfärda köpebrev å tomten för tomtinnehavaren.
Befogenheten att upplåta tomter från den ifrågavarande kronomarken
överflyttades den 9 april 1913, med vederbörligt bemyndigande, av länsstyrelsen
till inunicipalstyrclsen i Kiruna municipalsamhälle. Efter tillkomsten
4
Jordbruksutskottets utlåtande nr 12.
av Kiruna stad den 1 januari 1948 har länsstyrelsen den 4 maj 1948 uppdragit
åt drätselkammaren i staden att övertaga nämnda befogenhet. Drätselkammaren
har ålagts att före den 15 januari varje år till länsstyrelsen
inkomma med redogörelse över de under nästföregående år verkställda
tomtförsäljningarna och influtna köpeskillingarna.
De köpeskillingsmedel, som inflyta vid tomtförsäljningarna, skola ingå
till statsverket för att användas till inköp för kronans räkning av skogbärande
eller till skogsbörd tjänlig mark.
I skrivelse den 6 april 1950 har drätselkammaren i Kiruna hemställt om
sådan ändring av de i Kungl. Maj :ts beslut den 26 maj 1899 meddelade villkoren
för tomtförsäljningarna att köpebrev för tomt skulle kunna utfärdas
sedan köpeskillingen erlagts, oavsett om tomten bebyggts eller icke.
Till stöd för sin hemställan anför drätselkammaren, att tomtköpare enligt
gällande bestämmelser icke kan få lagfart på den tomt han förvärvat,
ehuru han till fullo erlagt den föreskrivna köpeskillingen. Flertalet tomtköpare
behöva emellertid lån för att kunna uppföra sina byggnader. Långivare
fordrar i allmänhet säkerhet i form av inteckning i fastigheten. Innan
inteckning kan beviljas, måste tomtköparen ha lagfart å sin fastighet.
Den närmare innebörden av den ändring i bestämmelserna, som åsyftas
med drätselkammarens skrivelse, framgår av ett förslag till formulär för
köpebrev, som bilagts ansökningen. Enligt formuläret skulle hela köpeskillingen
för tomten erläggas kontant vid köpeavtalets ingående. Nuvarande
bestämmelser om byggnadsskyldigheten och äventyret vid försummelse i
dess fullgörande skulle utbytas mot ett köpevillkor av följande lydelse.
Det åligger köparen att under iakttagande av de föreskrifter i avseende
å tomtens bebyggande, vilka äro eller kunna varda i laga ordning bestämda,
hava å tomten inom två år efter köpebrevets utfärdande påbörjat samt
inom ytterligare tre år fullbordat boningshus eller annan för tomten avsedd
byggnad, vid äventyr, om det försummas, att samhället äger återköpa tomten
på de i lagen om återköpsrätt till fast egendom stadgade villkor; och
medger köparen till säkerhet för återköpsrättens bestånd att inteckning
utan hans vidare hörande får meddelas i den försålda fastigheten samtidigt
som lagfart sökes å fånget.
Länsstyrelsen i Norrbottens län samt kammarkollegiet ha i remissutlåtanden
tillstyrkt drätselkammarens hemställan.
Departementschefen har anfört följande.
»Syftet med de villkor för upplåtelser av tomter från ifrågavarande kronomark,
som uppställdes år 1899, lärer ha varit att trygga att tomterna
blevo bebyggda i enlighet med givna föreskrifter. Detta syfte synes numera
kunna uppnås på ett ändamålsenligare sätt genom att förbehåll göres om
återköpsrätt. Någon anledning för kronan att motsätta sig att återköpsrätten,
såsom drätselkammaren synes avse, må efter tomtens försäljning och
redovisning övergå från kronan till Kiruna stad och utövas av denna, torde
icke föreligga. Ej heller synes något vara att erinra mot att hela köpeskillingen
för försåld tomt skall erläggas kontant. Enligt min mening förelig
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 12.
5-
ger alltså icke hinder, att de nuvarande villkoren för försäljning av ifrågavarande
tomtmark ersättas med dem som föreslagits i drätselkammarens
ansökan. Riksdagens medgivande till åtgärden bör emellertid inhämtas.»
Utskottet. Mot Kungl. Maj:ts framställning har utskottet icke något att
erinra. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må medgiva, att i det föregående angivna,
för upplåtelse av vissa tomter inom Kiruna stad gällande
villkor ersättas med bestämmelser av huvudsakligen det
innehåll, som drätselkammaren i staden föreslagit i sin ansökning.
Stockholm den 19 april 1951.
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.
Närvarande: se under utlåtandet nr 11.