Första lagutskottets utlåtande nr 77 år 1970

Utlåtande 1970:L1u77 - höst

Första lagutskottets utlåtande nr 77 år 1970

1

Nr 77

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition med förslag
till lag om ändring i lagen (1958:205) om förverkande
av alkoholhaltiga drgcker m. m.

Genom eu den 6 november 1970 dagtecknad proposition, nr 199, har
Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över justitieärenden och lagrådets protokoll, föreslagit riksdagen
att antaga följande förslag till

Lag

om ändring i lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga

drycker in. m.

Härigenom förordnas, att 2 § lagen (1958: 205) om förverkande av alkoholhaltiga
drycker m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse ) (Föreslagen lydelse)

2 §d

Angående beslag — — ---------hos polismyndigheten.

5. I fråga om rusdrycker, som i
strid mot gällande bestämmelser
medföres vid offentlig tillställning,
äger ordningsvakt som med stöd av
myndighets förordnande utövar polisverksamhet
vid tillställningen
samma rätt att taga egendomen i beslag
som enligt rättegångsbalken tillkommer
polisman.

Ordningsvakt som verkställt beslag
skall skyndsamt till polismyndigheten
göra anmälan härom och
överlämna den beslagtagna egendomen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1971.

1 Senaste lydelse 1968: 197.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 9 samt. T avd. Nr 77

2

Första lagutskottets utlåtande nr 77 år 1970

Propositionens innehåll

I propositionen föreslås att ordningsvakt, som vid offentlig tillställning
utövar polisverksamhet med stöd av förordnande enligt polisinstruktionen,
skall ha rätt att i vissa fall beslagta rusdrycker som olagligen medförs vid
tillställningen.

Inledning

I framställning till Kungl. Maj :t den 17 juni 1969 föreslog rikspolisstyrelsen
(RPS) viss ändring av lagen (1958: 205) om förverkande av alkoholhaltiga
drycker m. in., i det följande kallad förverkandelagen. Ändringen
syftade till att ge ordningsvakt vid offentlig tillställning behörighet att verkställa
beslag av rusdrycker som i strid mot gällande bestämmelser har medförts
vid tillställningen.

Med anledning av framställningen upprättades i juli 1970 inom justitiedepartementet
en promemoria (Stencil Ju 1970:16). Promemorian utmynnade
i förslag till lagstiftning med det innehåll som avsågs med framställningen.

Efter remiss har yttranden över departementspromemorian avgetts av
riksåklagaren, RPS, länsstyrelsen i Jönköpings län, Sveriges advokatsamfund,
Föreningen Sveriges länspolischefer, Folkets Husföreningars riksorganisation
och Folkparkernas centralorganisation. Riksåklagaren har bifogat
yttranden av överåklagarna i Stockholms och Malmö åklagardistrikt,
av cheferna för länsåklagarmyndigheterna i Hallands, Kopparbergs och
Norrbottens län samt av chefsåklagaren i Varbergs åklagardistrikt.

Beträffande gällande bestämmelser, rikspolisstyrelsens framställning, departementspromemorian
och remissyttrandena över promemorian får utskottet
hänvisa till propositionen (s. 4—7).

Departementschefen

Vid lagrådsremissen anförde föredragande departementschefen, statsrådet
Gei jer, bl. a. följande.

Enligt 16 § andra stycket allmänna ordningsstadgan är det med vissa un ■
dantag förbjudet att medföra rusdrycker vid offentlig tillställning som äger
rum inomhus eller utomhus inom inhägnat område. Bryter någon mot detta
förbud, skall enligt 1 § tredje stycket förverkandelagen de medförda dryckerna
förklaras förverkade, om inte särskilda skäl föranleder annat.

Beslag av drycker som olovligen medförs vid offentliga tillställningar
företas f. n. regelmässigt av polismän. De ordningsvakter, som i allt större

3

Första lagutskottets utlåtande nr 77 år 1970

omfattning anförtros ordningshållningen vid sådana tillställningar, har inte
behörighet att verkställa sådana beslag.

RPS har pekat på de olägenheter som följer av nu gällande ordning. Då
någon ertappas med att olovligen medföra rusdrycker kan tillkallandet av
polis te sig som en åtgärd som inte står i rimlig proportion till det synnerligen
enkla ingripande som avses. Vidare kan under den tid det tar för polisen
att komma till platsen beslaget omöjliggöras genom att rusdryckerna förtärs
eller undanskaffas på annat sätt. Praktiska skäl talar alltså för att inte bara
polismän utan också ordningsvakter skall ha rätt att företa beslag i de nu
avsedda fallen.

En förutsättning för att ordningsvakterna skall kunna betros med rätten
att företa beslag måste vara att de är väl förtrogna med rättsreglerna om
processuella tvångsmedel. Flera remissinstanser har också framfört krav på
ökad utbildning för ordningsvakter i detta hänseende. Dessa utbildningskrav
torde bli tillgodosedda genom det initiativ till sådan utbildning som RPS har
tagit enligt vad styrelsen uppgett i sin framställning.

Med hänsyn härtill och till att beslagen i samtliga fall avses komma under
polismyndighets eller åklagares prövning utan tidsutdräkt anser jag att den
föreslagna ändringen inte medför någon risk för rättssäkerheten. Jag förordar
därför att ordningsvakt ges rätt att företa beslag av rusdrycker i den
omfattning som har föreslagits i departementspromemorian.

I promemorian föreslås att ordningsvakt som verkställt beslag skall åläggas
att skyndsamt göra anmälan härom och överlämna den beslagtagna
egendomen till polismyndigheten. Jag godtar förslaget även i denna del med
en formell justering av den föreslagna lagtexten.

Ett par remissinstanser har tagit upp frågan om kostnaderna för omhändertagandet
och överlämnandet av beslagtagna rusdrycker. I anledning
härav vill jag framhålla att i dessa fall liksom i fråga om bevakning och
transport av person som har omhändertagits av ordningsvakt den allmänna
piincipen bör gälla att direkta kostnader för rent polisiär verksamhet i
första hand skall belasta statsverket och inte enskild. Polisen bör därför
själv se till att beslagtagen egendom kommer polismyndigheten tillhanda.
Först om detta inte är praktiskt genomförbart blir det ordningsvaktens sak
att ombesörja transporten. Hur detta skall gå till får i det enskilda fallet
avgöras av polismyndigheten. Den föreslagna lagtextens krav på att överlämnandet
skall ske ”skyndsamt” får tolkas med hänsyn till ordningsvaktens
tjänstgöringsförhållanden och övriga lokalt betingade förhållanden,
däribland möjligheterna till en betryggande förvaring av den beslagtagna
egendomen.

Av det sagda framgår att merkostnader för enskilda kan antas uppstå
bara i ett fåtal fall och då med obetydliga belopp. Särskilda regler om ersättning
för sådana kostnader behövs därför inte.

4

Första lagutskottets utlåtande nr 77 år 1970

Berörda myndigheter bör ha någon tid på sig för att förbereda övergången
till det nya systemet. Jag föreslår därför att den nu förordade ändringen i
förverkandelagen får träda i kraft den 1 juli 1971.

Lagrådet

Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran.

Utskottet

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och får därför hemställa,

att riksdagen bifaller propositionen nr 199.

Stockholm den 26 november 1970

På första lagutskottets vägnar:

ERIK ALEXANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Alexanderson (fp), Erik Svedberg (s),
fröken Mattson (s), herr Svanström (ep), fru Lindström (s) och herr Helge
Karlsson (s);

från andra kammaren: herrar Dockered (ep), Jönsson i Malmö (s),
Hansson i Piteå (s), Sjöholm (fp), Oskarson (m), fru Bergander (s), herrar
Polstam (ep) och Jadestig (s).

MARCUS BOKTR. STHLM i970 700030