Första lagutskottets utlåtande nr 43

Utlåtande 1948:L1u43

Första lagutskottets utlåtande nr 43.

1

Nr 43.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om ändrad lydelse av 7 kap. 7 § rättegångsbalken
in. m.

Genom en den 21 maj 1948 dagtecknad, till lagutskott hänvisad proposition,
nr 278, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Maj :t under
åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet förda
protokoll föreslagit riksdagen att antaga följande vid propositionen fogade
förslag till

i) Lag

om ändrad lydelse av 7 kap. 7 § rättegångsbalken.

Härigenom förordnas, att 7 kap. 7 § rättegångsbalken* 1 skall erhålla följande
ändrade lydelse.

(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

7 kap.

7 §.

Statsåklagare äro landsfogdarna Statsåklagare äro landsfogdarna
samt förste stadsfiskalen i Stock- och förste stadsfiskalerna.
holm.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1948.

2) Lag

om tillämplighet av vissa bestämmelser angående landsfogde å förste
stadsfiskalen i stad som undantagits från området för landsfogdens

åklagarver k samhet.

Härigenom förordnas som följer.

Vad i lag för vissa fall är föreskrivet därom, att landsfogden har att pröva,
huruvida allmänt åtal bör ske, skall i stad som undantagits från området
för landsfogdens åklagarverksamhet avse förste stadsfiskalen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1948.

1 Senaste lydelse se SFS 1947: 616.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 9 samt. 1 avd. Nr 43.

2

Första lagutskottets utlåtande nr 43■

3) Lag

om behörighet i vissa fall för distriktsåklagare att verkställa åtalsprövning
som eljest ankommer på statsåklagare.

Härigenom förordnas som följer.

Utan hinder av vad i lag för vissa fall är föreskrivet därom, att statsåklagare
skall pröva, huruvida allmänt åtal bör ske, må i den omfattning, som
föranledes av särskilda skäl, Konungen eller, efter Konungens bestämmande,
riksåklagaren förordna, att prövningen i stället skall ankomma på distriktsåklagare.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1948.

4) Lag

angående ändrad lydelse av 3 § lagen den 19 maj 1944 (nr 215j om
eftergift av åtal mot vissa umleråriga.

Härigenom förordnas, att 3 § lagen den 19 maj 1944 om eftergift av åtal
mot vissa underåriga1 skall erhålla följande ändrade lydelse.

(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

3 §•

Frågan om eftergift av åtal skall Frågan om eftergift av åtal skall
prövas av landsfogden eller, i Stock- prövas av statsåklagare,
holm, av förste stads fiskalen; dock
äger Konungen förordna, att frågan
må, i den omfattning vartill Konungen
finner särskilda skål föranleda,
prövas av underordnad åklagare.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1948.

Beträffande de skäl som ligga till grund för lagförslagen får utskottet, i
den mån redogörelse därför icke lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.

Med de under 1) och 2) upptagna lagförslagen åsyftas att möjliggöra
inrättandet i större städer av en befattning som förste stadsfiskal med samma
ställning som landsfogde.

Landsfogdarna och förste stadsfiskalen i Stockholm äro enligt 7 kap. 7 §

1 Senaste lydelse se SFS 1947: 628.

Första lagutskottets utlåtande nr 43.

3

rättegångsbalken statsåklagare. För vissa fall har det i lag föreskrivits, att
det skall ankomma på dessa åklagare att pröva huruvida åtal bör ske. Härvidlag
är till en början att beakta 3 § lagen den 19 maj 1944 om eftergift av
åtal mot vissa underåriga. Där stadgas som huvudregel, att fråga om åtalseftergift
enligt nämnda lag skall prövas av landsfogden eller, i Stockholm,
förste stadsfiskalen. Vidare finnas föreskrifter om åtalsprövning av nu
nämnda åklagare i fall då den misstänkte av annan anledning än det förevarande
brottet intagits i anstalt för social- eller kriminalvård. Till denna
grupp höra bestämmelserna i 44 § 4 mom. barnavårdslagen, 49 a § alkoholistlagen,
19 § lagen om ungdomsfängelse, 14 § lagen den 13 mars 1937 om
tvångsuppfostran och 3 § 1. lagen den 30 juni 1947 angående upphävande av
hl. a. lagen om tvångsuppfostran. Enligt dessa lagrum skall det, då någon,
som för skyddsuppfostran intagits i skola tillhörande barna- och ungdomsvården
eller tvångsvis intagits i allmän alkoholistanstalt eller dömts till
ungdomsfängelse eller tvångsuppfostran, misstänkes att hava före slutlig
utskrivning eller stadgad tillsynstids utgång förövat brott som hör under
allmänt åtal, ankomma på landsfogden eller, om brottet begåtts i Stockholm,
på förste stadsfiskalen att avgöra, huruvida åtal lämpligen bör ske. Såvitt
fråga är om alkoholist som vid brottets förövande fyllt 18 år är dock regeln
tillämplig endast om å brottet ej kan följa högre straff än böter eller fängelse
i sex månader. Före åtalsprövningen skall, om den sker enligt barnavårdslagen,
alkoholistlagen eller lagen om tvångsuppfostran, yttrande inhämtas
från styrelsen för vederbörande skola eller anstalt samt, om den
avser någon som dömts till ungdomsfängelse, från ungdomsfängelsenämnden.
Genom lag den 30 juni 1947 (nr 300), som träder i kraft den dag
Kungl. Maj :t förordnar, har lydelsen av 44 g barnavårdslagen ändrats bl. a.
sålunda, att bestämmelsen i 4 mom. skall utgöra 3 mom. i paragrafen.

En annan grupp bilda vissa stadganden enligt vilka åtal icke må väckas
med mindre landsfogden eller, i Stockholm, förste stadsfiskalen finner det
ur allmän synpunkt påkallat. Föreskrifter av detta innehåll finnas i 14
kap. 45 §, 20 kap. 12 g, 21 kap. 11 g och 22 kap. 10 g strafflagen samt skola
enligt den till årets riksdag avlåtna propositionen (nr 80) med förslag
till ändrad lagstiftning om brott mot staten och allmänheten införas även
i 2 kap. 18 g och 24 kap. (5 g samma lag.

Slutligen finnes i strafflagen även ett stadgande om dubbel åtalsprövning.
Enligt 14 kap. 26 g skall sålunda, då havande kvinna fördrivit sitt
foster, landsfogden eller, i Stockholm, förste stadsfiskalen pröva huruvida
åtal bör ske. Finner han skäl till åtal, skall frågan underställas riksåklagarens
prövning.

I sitt över propositionen nr 80 avgivna utlåtande, nr 39, har utskottet
föreslagit den ändring, att orden »landsfogden eller, i Stockholm, förste
stadsfiskalen» i 2 kap. 18 g, 14 kap. 45 § och 24 kap. 6 g skola utbytas mot
»statsåklagare!!». Vidare har utskottet hemställt, att samma ändring föreskrives
skola ske i 14 kap. 26 §, 20 kap. 12 §, 21 kap. 11 § och 22 kap. 10 g.
Enligt utskottets förslag skola ändringarna i strafflagen, i vad de avse att
orden »landsfogden eller, i Stockholm, förste stadsfiskalen» i 14 kap. 26 och

4

Första lagutskottets utlåtande nr 43.

45 §§, 20 kap. 12 §, 21 kap. 11 § och 22 kap. 10 § strafflagen skola ersättas
med »statsåklagaren», äga tillämpning från och med den 1 juli 1948.

Föredragande departementschefen, statsrådet Zetterberg, har i förevarande
hänseende anfört:

Enligt vad riksåklagarämbetet meddelat ha stadsfullmäktige i Malmö den
24 oktober 1947 beslutat godkänna ett av magistraten därstädes framlagt
förslag angående omorganisation av stadens åklagarväsen, innebärande
bl. a. att staden skall undantagas från landsfogdens verksamhetsområde
samt att landsfogdens åligganden i stället skola fullgöras av en förste stadsfiskal
som är direkt underställd riksåklagaren. Magistraten lär inom kort
komma att begära Kungl. Maj :ts fastställelse å nämnda beslut, och denna
begäran torde böra bifallas. Den tilltänkta reformen kan emellertid icke
komma till stånd utan riksdagens medverkan. För dess genomförande kräves
lagstiftning, varigenom förste stadsfiskalen i Malmö hänföres till kategorien
statsåklagare och jämväl i övriga förut berörda hänseenden likställes
med landsfogdarna och förste stadsfiskalen i Stockholm. Vid avfattningen
av de erforderliga lagbestämmelserna bör beaktas, att fråga om inrättande
av en förstestadsfiskalsbefattning kan uppkomma även i andra städer än
Malmö. Enligt vad jag erfarit ha förberedelser för en sådan åtgärd vidtagits
i Göteborg.

I överensstämmelse med det sålunda anförda förordar jag, att 7 kap. 7 §
rättegångsbalken erhåller den ändrade lydelsen att statsåklagare äro landsfogde
och förste stadsfiskal. Dessutom torde i särskild lag böra stadgas att
vad i lag för vissa fall är föreskrivet därom, att landsfogden har att pröva
huruvida åtal bör ske, skall i stad som undantagits från området för landsfogdens
åklagarverksamhet avse förste stadsfiskalen.

Innebörden av de under 3) och 4) upptagna lagförslagen är, att Kungl.
Maj :t skall få befogenhet att själv eller genom riksåklagarämbetet i begränsad
omfattning uppdraga åt distriktsåklagare att verkställa sådan prövning
av åtalsfrågor som eljest enligt lag skall ankomma på statsåklagare.

Utskottet. Ur rättsvårdens synpunkt torde det vara fördelaktigt, att befattningar
såsom förste stadsfiskal med statsåklagarbefogenhet inrättas även
i andra större städer än Stockholm. Utskottet vill tillstyrka, att härför erforderliga
lagändringar genomföras.

Mot det under 1) upptagna förslaget till lag om ändrad lydelse av 7 kap. 7 §
rättegångsbalken, varigenom de nya befattningarnas innehavare bliva att
hänföra till statsåklagarna, har utskottet icke funnit anledning till erinran.

På de nuvarande statsåklagarna ankommer enligt åtskilliga lagrum att
pröva, huruvida åtal skall ske. Då den sammanfattande benämningen statsåklagare
antagits först efter tillkomsten av dessa lagrum, hava de åtalsprövande
myndigheterna däri icke kunnat angivas annorlunda än genom en
uppräkning. I strafflagen göres det sålunda till ett villkor för talans väckande,
att »landsfogden eller, i Stockholm, förste stadsfiskalen» finner åtal

Första lagutskottets utlåtande nr 43.

5

vara ur allmän synpunkt påkallat. Lagen om eftergift av åtal mot vissa underåriga
använder samma ord för alt beteckna de myndigheter, som hava
att handlägga frågor om åtalseftergift. Enligt 3 § 1. lagen om upphävande av
5 kap. 3 § strafflagen samt lagen om tvångsuppfoslran ankommer det i visst
fall, »om hrottet begåtts i Stockholm, på förste stadsfiskalen och eljest på
landsfogden» att avgöra fråga om åtals anställande. I övriga lagrum förklaras
det skola ankomma »där brottet är begånget i Stockholm, å förste stadsfiskalen
och eljest å landsfogden» att pröva, om åtal skall ske. Det under 2)
upptagna lagförslaget är avsett att å de nya statsåklagarna överföra den
inom deras verksamhetsområde fallande åtalsprövningen. Eu förutsättning
för detta förslag har varit, att de nuvarande bestämmelserna — utom i vad
angår lagen om eftergift av åtal mot vissa underåriga — skola kvarstå oförändrade.
I konsekvens härmed hava genom propositionen nr 80 föreslagits
nya åtalsbestämmelser i strafflagen, vari den åtalsprövande myndigheten angives
med samma ordalag som hittills kommit till användning i nämnda lag

Emellertid har utskottet, såsom framgår av den förestående redogörelsen,
i utlåtandet nr 39 föreslagit icke blott att benämningen statsåklagaren införes
i de nya strafflagsparagraferna utan även alt de redan gällande åtalsbestämmelserna
i strafflagen ändras så, att orden »landsfogden eller, i Stockholm,
förste stadsfiskalen» utbytas mot »statsåklagaren». Det syfte, som
man velat tillgodose genom den nu föreslagna lagen, uppnås, därest utlåtandet
nr 39 godkännes, för strafflagens del utan särskild lagstiftning. Lagförslaget
skulle sålunda få betydelse endast för fall som avses i lagarna om
ungdomsfängelse och tvångsuppfostran, lagen om upphävande av 5 kap. 3 §
strafflagen samt lagen om tvångsuppfostran ävensom barnavårds- och alkoholistlagarna.
Under dessa omständigheter föreligga icke längre de praktiska
skäl, som med propositionens utgångspunkt talat för att lösa förevarande
spörsmål genom en särskild lag, vari stadgandena om landsfogdes åtalsprövning
förklaras tillämpliga på de nya statsåklagarna. Enligt utskottets
mening vinnes en bättre lösning genom att, i likhet med vad utskottet förordat
beträffande strafflagen, ändra åtalsbestämmelserna i respektive lagar
så, att åtalsprövningen angives skola tillkomma statsåklagaren. Därmed
åstadkommes jämväl, att ifrågavarande överåklagare komma att benämnas
enhetligt inom strafflagstiftningens område. Ändringarna kunna lämpligen
föreskrivas i särskild lag, vari stadgas, alt i 19 § lagen om ungdomsfängelse,
14 § lagen om tvångsuppfostran, 44 g barnavårdslagen samt 49 a g alkoholistlagen
orden »ankommer det, där brottet är begånget i Stockholm, å
förste stadsfiskalen och eljest å landsfogden» skola ersättas med orden
»ankommer det å statsåklagaren» ävensom att i 3 g 1. lagen om upphävande
av 5 kap. 3 g strafflagen samt lagen om tvångsuppfostran orden »ankommer
det, om brottet begåtts i Stockholm, på förste stadsfiskalen och eljest
på landsfogden» skola utbytas mot orden »ankommer det på statsåklagaren».
Kompetensfördelningen mellan statsåklagarna regleras genom bestämmelser
i rättegångsbalken och i tjänsteinstruktioner.

Mot de under 3) och 4) upptagna lagförslagen, vilka torde innebära eu
behövlig reform, har utskottet icke funnit anledning till erinran.

6

Första lagutskottets utlåtande nr 43.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte

A. med avslag å det vid förevarande proposition, nr 278,
fogade förslaget till lag om tillämplighet av vissa bestämmelser
angående landsfogde å förste stadsfiskalen i stad som
undantagits från området för landsfogdens åklagarverksamhet
för sin del antaga följande förslag till

Lag

angående ändring i 19 § lagen den 15 juni 1935 (nr 343)
om ungdomsfängelse in. in.

Härigenom förordnas, att i 19 § lagen den 15 juni 1935
(nr 343) om ungdomsfängelse1, 14 § lagen den 13 mars 1937
(nr 75) om tvångsuppfostran2, 44 § lagen den 6 juni 1924
(nr 361) om samhällets barnavård och ungdomsskydd (barnavårdslag)3
samt 49 a § lagen den 12 juni 1931 (nr 233)
om behandling av alkoholister (alkoholistlag)4 orden »ankommer
det, där brottet är begånget i Stockholm, å förste
stadsfiskalen och eljest å landsfogden» skola ersättas med
orden »ankommer det å statsåklagare!!» ävensom att i 3 § 1.
lagen den 30 juni 1947 (nr 299) angående upphävande av
5 kap. 3 § strafflagen samt lagen den 13 mars 1937 (nr 75)
om tvångsuppfostran orden »ankommer det, om brottet begåtts
i Stockholm, på förste stadsfiskalen och eljest på
landsfogden» skola utbytas mot orden »ankommer det på
statsåklagaren».

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1948.

B. med bifall i övrigt till propositionen antaga de därvid
fogade förslagen till dels lag om ändrad lydelse av 7 kap.
7 § rättegångsbalken, dels lag om behörighet i vissa fall för
distriktsåklagare att verkställa åtalsprövning som eljest ankommer
på statsåklagare, dels ock lag angående ändrad lydelse
av 3 § lagen den 19 maj 1944 (nr 215) om eftergift av
åtal mot vissa underåriga.

Stockholm den 10 juni 1948.

På första lagutskottets vägnar:

AXEL LINDQVIST.

1 Senaste lydelse se SFS 1939: 322.

2 Senaste lydelse se SFS 1939: 321.

3 Senaste lydelse se SFS 1947 : 300; se ock SFS 1946:335.

4 Senaste lydelse se SFS 1944: 217.

Första lagutskottets utlåtande nr 43.

7

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Ahlkvist, Lodenius*, Kriigel*, Ekströmer,
fru Sjöström-Bengtsson*, herrar Göransson* och Arrhén*;

från andra kammaren: herrar Lindqvist, Gezelius*, Hedlund i Östersund,
Olsson i Mellerud*, Berg, Lindberg*, Gustafsson i Lekåsa och Antby.

* lij närvarande vid utlåtandets justering.