Första lagutskottets utlåtande nr 38

Utlåtande 1946:L1u38

Första lagutskottets utlåtande nr 38.

1

Nr 38.

Ankom till riksdagens kansli den 4 juni 1946 kl. 4 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag
till lag om ändring i sjölagen m. m.

Genom en den 12 januari 1946 dagtecknad, till lagutskott hänvisad proposition,
nr 29, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Maj :t under
åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet förda protokoll
föreslagit riksdagen att antaga följande vid propositionen fogade förslag
till

l) Lag

om ändring i sjölagen.

Härigenom förordnas, att 324 och 325 §§ sjölagen skola upphöra att gälla
samt att 313—316, 319, 323 och 328—330 §§ samma lag1 skola erhålla ändrad
lydelse på sätt i det följande angives.

313 §.

Rådstuvurätt vare — — — denna lag.

Att sådant mål i visst fall må upptagas av häradsrätt är särskilt stadgat.

314 §.

1 mom. När sjöförklaring av rätten upptages eller sjöförhör, varom i 317
och 320 §§ sägs, verkställes, skola, utom en lagfaren domare såsom ordförande,
två i sjöväsendet kunniga och erfarna män hava säte och stämma
i rätten.

De särskilda ledamöterna, av vilka åtminstone den ene bör hava utövat
tjänst såsom befälhavare å handelsfartyg, skola före utgången av varje år,
med tjänstgöringsskyldighet för det följande, utses av rådstuvurätten. Å särskilda
ledamöter skall därförinnan förslag, upptagande minst fem personer,
upprättas av handels- och sjöfartsnämnden i staden eller, där sådan nämnd
ej finnes, av stadsfullmäktige; dock vare rätten ej bunden av förslaget. För
att i de sålunda utseddas ställe, vid inträffat förfall, tjänstgöra skola två
suppleanter utses; uppstår hinder jämväl för dem, äge ordföranden för
varje särskilt fall tillkalla andra.

Finner rätten, att i särskilt fall, med avseende på de däruti förekommande
omständigheter, biträde av person med särskild fackkunskap är erforderligt,
äge rätten tillkalla sådan att såsom ytterligare ledamot inträda i rätten

1 Senaste lydelse av 314—316 samt 319 §§ se SFS 1914: 347.

Bihang till riksdagens protokoll 19b6. 9 sami. 1 avd. Nr 38—40.

2

Första lagutskottets utlåtande nr 38.

Ersättning till särskild ledamot gäldas av statsverket enligt bestämmelser,
som meddelas av Konungen.

2 mom. När vid rådstuvurätt till handläggning förekommer mål angående
klander av dispasch, skola, utom det antal av rättens lagfarna ledamöter,
som i rättegångsbalken är i allmänhet föreskrivet för rådstuvurätts dornförhet
vid huvudförhandling, tre i handel och sjöfart kunniga och erfarna män
hava säte och stämma i rätten. Stadsfullmäktige i stad, vars rådstuvurätt
enligt 326 § äger upptaga dylikt mål, skola före utgången av värjo år utse
dessa särskilda ledamöter att utöva befattningen under det följande året.
För att i deras ställe, vid inträffat förfall, tjänstgöra skola tillika tre suppleanter
utses; uppstår hinder jämväl för dem, åge rättens ordförande efter
samråd med de lagfarna ledamöterna för varje särskilt fall tillkalla andra.

De särskilda ledamöterna njute ersättning av allmänna medel enligt bestämmelser,
som meddelas av Konungen. Om skyldighet för part att återgälda
sådan ersättning äge vad i 18 kap. 13 § rättegångsbalken är stadgat
motsvarande tillämpning.

3 mom. Särskild ledamot, som avses i 1 eller 2 moni., skall vara svensk
medborgare och hava fyllt tjugufem år; ej må den vara ledamot, som är
omyndig eller i konkurstillstånd.

Har tid, för vilken sådan ledamot utsetts, gått till ända, vare han dock
skyldig att tjänstgöra vid fortsatt behandling av mål, i vars handläggning
han förut deltagit.

315 §.

När anmälan---för sammanträdet.

De särskilda ledamöterna skola om inkommen anmälan till sjöförklarings
avgivande underrättas så snart ske kan, och åligge det dem att taga del av
de anmälan bilagda handlingarna samt att för rättens ordförande före sammanträdet
skriftligen angiva de förhållanden, om vilka från sjöteknisk synpunkt
med avseende å olyckans art upplysningar påkallas.

316 §.

Vid sjöförklarings upptagande skola först befälhavaren och därefter de
till upplysning i saken inkallade eller eljest för sådant ändamål närvarande
personer var för sig avgiva en såvitt möjligt sammanhängande berättelse angående
händelsen; där någons berättelse är ofullständig, otydlig eller obestämd,
bör rätten genom lämpliga frågor söka erhålla säker upplysning om
vad han verkligen erfarit angående händelsen. De särskilda ledamöterna böra
under sammanträdet lämna nödiga upplysningar för sakens bedömande ur
sjöteknisk synpunkt och må till personer, som höras, framställa frågor angående
sådant, som kan bidraga till utredning i ärendet. Sedan samtliga berättelser
avgivits, böra, där ej laga hinder finnes möta eller rätten eljest
med avseende å sakens omständigheter finner edgång ej böra äga rum, de
till upplysning i saken inkallade eller eljest för sådant ändamål närvarande
personer sina berättelser, sedan de blivit ur protokollet upplästa, med vittnesed
bekräfta.

Första lagutskottets utlåtande nr 38.

3

Till sammanträdet särskilt inkallade personer, som icke tillhöra besättningen,
njute ersättning av allmänna medel efter ty örn ersättning till vittne är
stadgat.

Beträffande förhör, som i första stycket sägs, gäde i övrigt vad i rättegångsbalken
är stadgat örn vittne.

319 §.

Det i 317 § föreskrivna sjöförhör skall utom riket anställas av vederbörande
konsul, därest sjöförklaring inför honom avgives, i sammanhang med
dess upptagande, och eljest så snart han genom den i 40 § omförmälda rapport,
dagboken eller annorledes erhållit kännedom örn olyckan. Till sjöförhöret
inkalle konsuln befälhavaren, med åläggande för honom att medhava
dagboken ävensom de personer, vilka antagas kunna giva upplysning angående
olyckan. Där det lämpligen kan ske, böra vid förhöret biträda två av
konsuln tillkallade, i sjöväsendet kunniga, helst svenska män, mot vilka ej
förekommer jäv, som gäller mot domare.

Har i---317 § avses.

323 §.

Om rådstuvurätts behörighet att upptaga tvistemål enligt denna lag gälle i
tillämpliga delar vad angående laga domstol i tvistemål i allmänhet är stadgat.
Talan må ock väckas vid rådstuvurätten i den ort, där fartyget finnes.
Finnes ej rådstuvurätt å ort, där svaranden enligt vad sålunda är föreskrivet
må sökas, åge käranden instämma tvisten till den rådstuvurätt, som är
närmast den orten.

Äro flera redare i ett fartyg, skall fartygets hemort anses som rederiets
hemvist.

328 §.

Örn rådstuvurätts behörighet att upptaga brottmål enligt denna lag gälle
i tillämpliga delar vad angående laga domstol i brottmål i allmänhet är stadgat.
Finnes ej rådstuvurätt å ort, vid vars domstol den tilltalade enligt vad
sålunda är föreskrivet har att svara, må åtal väckas vid den rådstuvurätt,
som är närmast den orten.

329 §.

1 mom. Den som vill klandra dispasch skall inom trettio dagar från den
dag, då dispaschen utgavs, till rådstuvurätten inkomma med skriftlig inlaga
i två exemplar. I inlagan skola fullständigt upptagas alla klagandens påståenden
jämte skälen därtill. Vid inlagan skola ock fogas den klandrade utredningen
samt de handlingar klaganden åberopar.

Finnes uppenbart, att talan icke kan upptagas till prövning, skall den
omedelbart avvisas; beslut härom må meddelas av rättens ordförande.

Avvisas ej klandertalan, äge klagandens vederpart utbekomma ena exemplaret
av klagandens inlaga. Vill vederparten bemöta klandret, äge han inom
två veckor efter klandertidens utgång till rådstuvurätten inkomma med skriftlig
förklaring i två exemplar. Vid förklaringen skola fogas de handlingar för -

4

Första lagutskottets utlåtande nr 38.

klaranden åberopar, där de ej redan äro ingivna. Ej må å någondera sidan
mer än en skrift ingivas.

Har icke dispasch blivit överklagad i den ordning, nu är sagt, lände den
till efterrättelse.

2 mom. Vill part bliva muntligen hörd, gore därom anmälan inom fyra
veckor efter klandertidens utgång. Göres sådan anmälan, bestämme rättens
ordförande genast dag för förhöret, som ofördröjligen skall inför rätten hållas.
Har ej inom nyss stadgade tid anmälan skett och prövar ej heller rätten
nödigt höra parterna, skall ofördröjligen genom anslag å en för allmänheten
tillgänglig plats i rättens kansli tillkännagivas viss dag, då rättens utslag
kommer att meddelas. Underrättelse om tiden för utslagets meddelande
skall ock avsändas till klaganden samt till annan part, som inkommit med
förklaring eller eljest blivit hörd i målet.

3 mom. I rättens utslag eller beslut skall fullständig underrättelse meddelas
om vad part för fullföljande av talan mot utslaget eller beslutet har att
iakttaga.

330 §.

Talan mot rådstuvurätts utslag eller beslut i mål, som i 326 § omförmäles,
föres genom besvär till högsta domstolen. Vill någon anföra besvär, skall
han inom fyra veckor från den dag, då utslaget eller beslutet meddelades, till
rådstuvurätten inkomma med besvärsinlaga i två exemplar och därvid foga
de till saken hörande handlingar klaganden kan anse nödigt förete. Om klagandes
skyldighet att nedsätta fullföljdsavgift samt belopp till säkerhet för
kostnadsersättning åt motparten skola bestämmelserna i 54 kap. 17 och 18 §§
rättegångsbalken äga motsvarande tillämpning; vad klaganden enligt 56 kap.
2 § samma balk har att iakttaga skall fullgöras hos rättens ordförande och
skall vad i övrigt där sägs örn hovrätt avse rättens ordförande.

Finnes besvärstalan ej vara fullföljd på föreskrivet sätt eller inom rätt tid,
skall den av rådstuvurätten avvisas; beslut härom må meddelas av rättens
ordförande. Om talan mot sådant beslut gäde vad i första stycket sagts.

Avvisas ej besvärstalan, åge klagandens vederpart utbekomma ena exemplaret
av besvärsinlagan; han äge därefter att inom fyra veckor från besvärstidens
utgång till rådstuvurätten inkomma med förklaring jämte de
handlingar han vill åberopa.

Sedan förklaring inkommit eller tiden för förklarings avgivande gått till
ända utan att sådan avgivits, skall rådstuvurätten utan dröjsmål till högsta
domstolen insända de växlade skrifterna jämte därvid fogade handlingar
samt akten i målet.

Angående förfarandet i högsta domstolen gäde i övrigt i tillämpliga delar
vad i 56 kap. rättegångsbalken är stadgat örn besvär.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1948; därvid gäde i tillämpliga
delar vad i lagen örn införande av nya rättegångsbalken finnes föreskrivet.

Första lagutskottets utlåtande nr 38.

5

2) Lag

om ändring i sjömanslagen den 15 juni 1922 (nr 270).

Härigenom förordnas, att 88 § sjömanslagen den 15 juni 1922 skall upphöra
att gälla samt att 86, 87 och 89 §§ samma lag skola erhålla följande
ändrade lydelse.

86 §.

Rådstuvurätt vare första domstol i mål, som skall bedömas efter denna lag.

Att sådant mål i visst fall må upptagas av häradsrätt är särskilt stadgat.

87 §.

Om rådstuvurätts behörighet att upptaga tvistemål enligt denna lag gäde
i tillämpliga delar vad angående laga domstol i tvistemål i allmänhet är stadgat.
Talan må ock väckas vid rådstuvurätten i den ort där fartyget finnes.
Finnes ej rådstuvurätt å ort, där svaranden enligt vad sålunda är föreskrivet
må sökas, åge käranden instämma tvisten till den rådstuvurätt, som är närmast
den orten.

Äro flera redare i ett fartyg, skall fartygets hemort anses som rederiets
hemvist.

89 §.

Örn rådstuvurätts behörighet att upptaga brottmål enligt denna lag gäde
i tillämpliga delar vad angående laga domstol i brottmål i allmänhet är stadgat.
Finnes ej rådstuvurätt å ort, vid vars domstol den tilltalade enligt vad
sålunda är föreskrivet har att svara, må åtal väckas vid den rådstuvurätt,
som är närmast den orten.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1948; därvid gäde i tillämpliga
delar vad i lagen örn införande av nya rättegångsbalken finnes föreskrivet.

3) Lag

angående ändrad lydelse av 2 8 lagen den 4 juni 1937 (nr 306) om
behörighet för häradsrätt att upptaga sjörättsmål.

Härigenom förordnas, att 2 § lagen den 4 juni 1937 om behörighet för
häradsrätt att upptaga sjörättsmål skall erhålla följande ändrade lydelse.

2 §•

Vad i lag eder författning föreskrives om sjörättsmåls anhängiggörande
och handläggning vid rådhusrätt skall äga motsvarande tillämpning då sådant
mål upplages av häradsrätt.

6

Första lagutskottets utlåtande nr 38.

Utskottet.

Vid upptagande av sjöförklaring eller sjöförhör gäde om rättens sammansättning
vad i 314 § 1 mom. sjölagen är stadgat; nämnd skall ej deltaga. Förslag
å särskilda ledamöter, som avses i andra stycket sistnämnda lagrum,
skall upprättas av handels- och sjöfartsnämnd eller, där sådan nämnd ej
finnes, stadsfullmäktige i stad vars förenande med domsaga föranlett förordnande
enligt 1 §.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1948; därvid gäde i tillämpliga
delar vad i lagen örn införande av nya rättegångsbalken finnes föreskrivet.

Tid grund för de genom propositionen framlagda lagförslagen, vilka äro
föranledda av nya rättegångsbalken, ligga av processlagberedningen i betänkande
den 17 mars 1944 (SOU 1944: 9 och 10) framlagda lagförslag i
samma ämnen. Lagrådet har den 19 juni 1945 avgivit utlåtande över sistnämnda
lagförslag. De erinringar som vid lagradsgranskningen framställts
mot vissa bestämmelser i de remitterade förslagen ha beaktats i propositionen.
Beträffande motiveringen tid lagförslagen hänvisas lid förenämnda betänkande
och propositionen.

Utskottet har vid sin granskning av de genom propositionen framlagda
lagförslagen icke funnit anledning tid erinran mot desamma och får alltså
hemställa,

att förevarande proposition, nr 29, måtte av riksdagen bifallas.

Stockholm den 4 juni 1946.

På första lagutskottets vägnar:

K. SCHLYTER.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Schlyter, Bergquist, Wagnsson, Karl Emil Johanson,
Westman, Krugel, Löthner och Olofsson;

från andra kammaren: herrar Lindqvist, Hedlund i Östersund, Werner, Björling och
Lindberg, fru Gustafson samt herrar Ljungberg och Jonsson i Skutskär.