Första lagutskottets utlåtande nr 15 år 1968

Utlåtande 1968:L1u15

Hela utlåtandet

Utdrag ur utlåtandet

Första lagutskottets utlåtande nr 15 år 1968

1

Nr 15

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om ändrad lydelse av 7 kap. 8 § och 54 kap.
9 § rättegångsbalken m. m.

Genom eu den 26 januari 1968 dagtecknad proposition, nr 17, har Kungl.
Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över justitieärenden och lagrådets protokoll, föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 7 kap. 8 § och 54 kap. 9 § rättegångsbalken,

2) lag angående ändrad lydelse av 8 § lagen den 22 maj 1963 (nr 197) om
allmänt kriminalregister,

3) lag om ändrad lydelse av 2 § ansvarighetslagen den 26 juni 1936 (nr
324) för fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret m. fl.,

4) lag angående ändrad lydelse av 34 § lagen den 6 maj 1964 (nr 541) om
behandling i fångvårdsanstalt,

5) lag angående ändrad lydelse av 8 § lagen den 25 april 1958 (nr 213)
om behandlingen av häktade och anhållna in. fl.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges förslag till lagändringar som är föranledda av
omorganisationen av riksdagens ombudsmannaämbeten.

Förslagen

De vid propositionen fogade lagförslagen är av följande lydelse. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 samt. 1 avd. Nr 15

2

Första lagutskottets utlåtande nr 15 år 1968

1) Förslag
till
Lag

om ändrad lydelse av 7 kap. 8 § och 54 kap. 9 § rättegångsbalken

Härigenom förordnas, att 7 kap. 8 § och 54 kap. 9 § rättegångsbalken1
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

7 KAP.

8

Om särskilda — — —----— —

Ej må annan särskild åklagare än
justitiekanslern eller riksdagens justitieombudsman
eller militieombudsman
besluta, att åtal skall väckas
eller fullföljas i högsta domstolen.

§•

— — — är stadgat.

Ej må annan särskild åklagare än
justitiekanslern eller justitieombudsman
besluta, att åtal skall väckas
eller fullföljas i högsta domstolen.

54 KAP.

9

Talan mot--------—

Vad nu sagts gälle ej talan, som i
mål om allmänt åtal föres av riksåklagaren
eller av justitiekanslern
eller riksdagens justitieombudsman
eller militieombudsman.

§•

— — tillstånd därtill.

Vad nu sagts gälle ej talan, som
i mål om allmänt åtal föres av riksåklagaren,
justitiekanslern eller justitieombudsman.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. 1

1 Senaste lydelse av 7 kap. 8 § och 54 kap. 9 § se 1947: 616.

Första lagutskottets utlåtande nr 15 år 1968

3

2) Förslag
till
Lag

angående ändrad lydelse av 8 § lagen den 22 maj 1963 (nr 197) om
allmänt kriminalregister

Härigenom förordnas, att 8 § lagen den 22 maj 1963 om allmänt kriminalregister1
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

8 §•

Utdrag av — — —--allmän åklagare;

2) av justitiekanslern, riksdagens 2) av justitiekansler^ justitieomjustitieombudsman
eller militieom- budsman eller rikspolisstyrelsen;
budsman eller rikspolisstyrelsen; eller

eller

3) av myndighet,-----sådan åtgärd.

Till annan--------tillstånd därtill.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1 Senaste lydelse av 8 § se 1964: 549.

It Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 samt. 1 avd. Nr 15

4

Första lagutskottets utlåtande nr 15 år 1968

3) Förslag
till
Lag

om ändrad lydelse av 2 § ansvarighetslagen den 26 juni 1936 (nr 324) för
fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret m. fl.

Härigenom förordnas, att 2 § ansvarighetslagen den 26 juni 1936 för
fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret m. fl.1 skall
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

2 §•

Riksdagen eller--------i riksgäldskontoret.

Åtal, varom sålunda förordnats, Om åklagare för anställande av
skall av riksdagens justitieombuds- åtal, varom sålunda förordnats, föman
anställas. reskrives i 17 § instruktionen den 29

december 1967 (nr 928) för riksdagens
ombudsmän.

Den som---------utslag avgjort.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

4) Förslag
till
Lag

angående ändrad lydelse av 34 § lagen den 6 maj 1964 (nr 541) om
behandling i fångvårdsanstalt

Härigenom förordnas, att 34 § lagen den 6 maj 1964 om behandling i
fångvårdsanstalt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

34 §.

Intagen må--------

Intagen må icke förvägras att till
svensk myndighet avsända skrift,
som ej är anstötlig till sin avfattning,
eller att eljest avsända eller

1 Senaste lydelse av 2 § se 1949: 298.

— skriftligt meddelande.

Intagen må icke förvägras att till
svensk myndighet avsända skrift,
som ej är anstötlig till sin avfattning,
eller att eljest avsända eller

Första lagutskottets utlåtande nr 15 år 1968

5

(Nuvarande lydelse)

mottaga brev, som icke är anstötligt
eller med hänsyn till behandlingens
syfte eller av annan särskild anledning
olämpligt. Brev till kriminalvårdsstyrelsen
må icke brytas och
skall städse utan dröjsmål vidarebefordras.
I övrigt må intagen som
visat pålitlighet medgivas att avsända
och mottaga brev utan att detta
förut granskats.

Kvarhålles brev
Brev som —

(Föreslagen lydelse)

mottaga brev, som icke är anstötligt
eller med hänsyn till behandlingens
syfte eller av annan särskild anledning
olämpligt. Brev till justitiekanslern,
justitieombudsman eller
kriminalvårdsstyrelsen må icke brytas
och skall städse utan dröjsmål
vidarebefordras. I övrigt må intagen
som visat pålitlighet medgivas att
avsända och mottaga brev utan att
detta förut granskats.

— underrättas därom.

— •— äro däremot.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

5) Förslag
till
Lag

angående ändrad lydelse av 8 § lagen den 25 april 1958 (nr 213) om
behandlingen av häktade och anhållna m. fl.

Härigenom förordnas, att 8 § lagen den 25 april 1958 om behandlingen
av häktade och anhållna m. fl. skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
anges.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

Häktad må ej avsända eller mottaga
brev eller annan försändelse
eller mottaga besök, med mindre det
prövas kunna ske utan att äventyra
ordning och säkerhet eller medföra
fara för att bevis undanröjes eller
utredning om brott eljest försvåras;
dock äger han utan sådan prövning
avsända skrift till länsstyrelsen och
till offentlig försvarare samt, om han
förvaras i fångvårdsanstalt, till fångvårdsstyrelsen.

Om rätt---------

8 §•

Häktad må ej avsända eller mottaga
brev eller annan försändelse
eller mottaga besök, med mindre det
prövas kunna ske utan att äventyra
ordning och säkerhet eller medföra
fara för att bevis undanröjes eller
utredning om brott eljest försvåras;
dock äger han utan sådan prövning
avsända skrift till justitiekanslern,
justitieombudsman, länsstyrelsen
och offentlig försvarare samt, om
han förvaras i fångvårdsanstalt, kriminalvårdsstyrelsen.

i rättegångsbalken.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

6

Första lagutskottets utlåtande nr 15 år 1968

Departementschefen

Vid lagrådsremissen anförde föredragande departementschefen, statsrådet
Kling, följande.

Inledning

Riksdagen har beslutat (prop. 1967: 32, K1LU 1, rskr 382), att riksdagens
ombudsmannaämbeten skall omorganiseras, och har därvid antagit ny instruktion
för ombudsmännen (SFS 1967: 928) med ikraftträdande dagen
efter den då val av riksdagens ombudsmän bär förrättats under 1968 års
riksdag.

Reformen innebär bl. a. att ombudsmännen skall vara tre till antalet och
att var och en av dem skall ha titeln justitieombudsman. Detta föranleder
ändring i vissa författningar, som innehåller titeln militieombudsman (MO)
eller förutsätter att endast en av ombudsmännen benämns justitieombudsman
(JO). Vidare innehåller den nya instruktionen ett par bestämmelser
som inte överensstämmer med vad som f. n. föreskrivs i vissa andra författningar.
Det har under förarbetena till instruktionen förutsatts, att dessa
författningar skall ändras (prop. 1967: 32 s. 102 och 106 samt K1LU 1 s.
26).

Förslag till följdändringar i nämnda avseenden har lagts fram i betänkandet
»Riksdagens justitieombudmän» (SOU 1965: 64) avgivet av 1963 års
JO-utredning (ledamöter och remissinstanser se prop. 1967: 32 s. 3 och 4).
Jag anhåller att nu få ta upp dessa förslag till behandling i den mån de
avser lagändringar. Av andra ändringar, som utredningen har föreslagit, är
vissa sådana som kan genomföras av Kungl. Maj :t och andra sådana som
det ankommer på riksdagen att vidta.

Följdändringar med anledning av titeländringen och 17 § instruktionen

Införandet av titeln justitieombudsman för samtliga ombudsmän föranleder
som nämnts att ändring bör ske av vissa lagrum, i vilka titeln militieombudsman
förekommer eller som förutsätter att endast en av ombudsmännen
benämns justitieombudsman.

Sålunda föreskrivs i 7 kap. 8 § andra stycket rättegångsbalken (RB), att
ingen annan särskild åklagare än justitiekanslern (JK), JO eller MO får besluta
att åtal skall väckas eller fullföljas i högsta domstolen. Enligt 54 kap.
9 § andra stycket RB skall krav på prövningstillstånd för fullföljd av talan
till högsta domstolen inte gälla talan, som i mål om allmänt åtal förs av
riksåklagaren, JK, JO eller MO.

Enligt 8 § lagen den 22 maj 1963 (nr 197) om allmänt kriminalregister
skall utdrag av registret meddelas bl. a. efter framställning av JO eller MO.

Första lagutskottets utlåtande nr 15 år 1968

7

De nu behandlade bestämmelserna bör, såvitt de angår JO och MO, ändras
så att de avser endast »justitieombudsman».

I 2 § andra stycket ansvarighetslagen den 26 juni 1936 (nr 324) för fullmäktige
i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret m. fl. föreskrivs
att JO anställer åtal för ämbetsbrott, när riksdagen eller vissa i paragrafen
angivna organ förordnar att sådant åtal skall väckas mot fullmäktig i riksbanken,
fullmäktig i riksgäldskontoret, direktionsledamot i riksbanken,
riksgäldsdirektören eller chefen för riksgäldskontoret. Enligt 17 § första
stycket i den nya instruktionen åligger det ombudsman att väcka och utföra
talan i nu avsedda fall. I 17 § tredje stycket föreskrivs att den som beslutat
åtal eller gör anmälan, dvs. riksdagen, dess bankoutskott eller dess revisorer
eller fullmäktige i riksbanken eller fullmäktige i riksgäldskontoret själv
skall bestämma vem av ombudsmännen som skall föranstalta om åtal. På
grund av det anförda bör 2 § andra stycket i 1936 års ansvarighetslag ändras.
Jag förordar att detta sker på det sättet att i bestämmelsen hänvisas
till den nämnda instruktionsbestämmelsen.

Rätt för intagen att sända handlingar till justitieombudsman

I 7 § andra stycket i instruktionen för riksdagens ombudsmän föreskrivs,
att den som är berövad sin frihet får sända skrift till ombudsmännen utan
hinder av för honom gällande inskränkningar i rätten att sända brev eller
andra handlingar.

Bakgrunden till denna bestämmelse är att det beträffande en del av dem
som är intagna i anstalt eller annan inrättning gäller, att den intagne inte
får sända brev och andra handlingar utan tillstånd eller föregående granskning
av anstaltsledningen eller annan. Sådana inskränkningar i brevsändningsrätten
gäller enligt några författningar — åtminstone formellt — även
i fråga om skrifter som är ställda till riksdagens ombudsmän. I lag finns bestämmelser
av sådan innebörd i 34 § lagen den 6 maj 1964 (nr 541) om behandling
i fångvårdsanstalt och i 8 § (jfr även 10 §) lagen den 25 april 1958
(nr 213) om behandlingen av häktade och anhållna m. fl. Det bör också
nämnas, att hänvisningar i andra lagar gör att någondera av de angivna bestämmelserna
är tillämplig i vissa ytterligare fall av frihetsberövande (20 §
lagen den 4 juni 1964, nr 450, om åtgärder vid samhällsfarlig asocialitet samt
35 och 86 §§ militära rättegångslagen den 30 juni 1948, nr 472).

JO-utredningen föreslår att de nämnda bestämmelserna i lagarna om behandling
i fångvårdsanstalt och om behandlingen av häktade och anhållna
in. fl. ändras så, att av dem framgår att inskränkningarna i intagens rätt
att sända brev ej gäller brev till justitieombudsman.

I remissyttrandena över utredningens betänkande har utredningens förslag
i denna del föranlett uttalanden av JK och offentlighetskommittén.

JK framhåller att de intagna bör ha rätt till fri kommunikation även med
JK.

8

Första lagutskottets utlåtande nr Jo år 196S

Offentlighetskommittén sätter i fråga om man inte i tydlighetens intresse
bör ändra även barnavårdslagen den 29 april 1960 (nr 97), närmast i
form av ett nytt tredje stycke i 41 §, så att det klart framgår att de intagna
har rätt att få skriftliga meddelanden befordrade till ombudsmännen utan
föregående granskning. Vad som skulle kunna ha praktisk betydelse vore
främst att förebygga en felaktig tillämpning på ungdomsvårdsskolorna.
Emellertid påpekar kommittén också, att för dessa redan finns en klargörande
föreskrift i 44 § tredje stycket stadgan den 9 december 1960 (nr
728) för ungdomsvårdsskolorna. Denna föreskrift innebär, att elev på ungdomsvårdsskola
får utan kontroll meddela sig skriftligen med alla myndigheter.

För egen del vill jag erinra om att redan i prop. 1967: 32 (s. 106) uttalades,
att någon invändning från Kungl. Maj:ts sida inte torde vara att anföra
mot en ordning som innebär att intagen får rätt att utan inskränkningar
sända skrifter till riksdagens ombudsmän. Jag förordar därför, att ändringar
av föreslagen innebörd nu vidtas i lagarna om behandling i fångvårdsanstalt
och om behandling av häktade och anhållna in. fl. Som JK
har framhållit bör den ovillkorliga brevsändningsrätten avse också försändelser
som är ställda till JK. I 8 § i sistnämnda lag bör ordet fångvårdsstyrelsen
utbytas mot kriminalvårdsstyrelsen.

Den av offentlighetskommittén ifrågasatta kompletteringen av barnavårdslagen
anser jag obehövlig.

Ikraftträdande

De föreslagna lagändringarna bör träda i kraft dagen efter den då lagarna
har utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Om riksdagsbehandlingen
av förslagen sker tidigt under vårsessionen 1968, torde kunna
tillses, att författningarna utkommer samma dag som val av ombudsmän
förrättas, så att ikraftträdandet sker samtidigt med att instruktionen
för riksdagens ombudsmän träder i kraft.

Lagrådet

Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.

Första lagutskottets utlåtande nr 15 år 1968

9

Utskottet

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och får därför hemställa,

att förevarande proposition, nr 17, måtte av riksdagen bifallas.

Stockholm den 5 mars 1968

På första lagutskottets vägnar:

INGRID GÄRDE WIDEMAR

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herr Erik Svedberg (s), fröken Mattson (s),
herrar Hjorth (s), Arvidson (h), Ernulf (fp), fru Lindström (s) och herr
Nils Nilsson (ep);

från andra kammaren: fru Gärde Widemar (fp), fru Löfqvist (s),
fröken Rergegren (s), herrar Keijer (fp), Dockered (ep), fru Lindekvist
(s), herr Jönsson i Malmö (s) och fru Heurlin (h).

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 680030

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Information saknas på webbplatsen.

Beredning, Genomförd

Information saknas på webbplatsen.

Debatt, Genomförd

Information saknas på webbplatsen.

Avslutad, Genomförd

Information saknas på webbplatsen.