10
Första lagutskottets utlåtande nr 12.
Nr 12.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag angående ändrad lydelse av 8 § lagen den 20
december 1946 (nr 879) om högsta domstolens sammansättning
och tjänstgöring.
Genom en den 30 december 1948 dagtecknad, till lagutskott hänvisad proposition,
nr 7, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Maj :t
under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet förda
protokoll föreslagit riksdagen att, under förutsättning att av riksdagen såsom
vilande antaget förslag till ändrad lydelse av § 20 regeringsformen varder
slutligen godkänt, antaga följande vid propositionen fogade förslag till
Lag
angående ändrad lydelse av 8 § lagen den 20 december 1946 (nr 879)
om högsta domstolens sammansättning och tjänstgöring.
Härigenom förordnas, att 8 § lagen den 20 december 1946 om högsta
domstolens sammansättning och tjänstgöring skall erhålla följande ändrade
lydelse.
(Gällande lydelse.)
8
Förekommer vid prövning och avgörande
av mål i högsta domstolen
tillika fråga om yttrande i ärende,
som avses i § 26 regeringsformen,
böra de domare, som deltagit i målets
avgörande, besluta i frågan.
Skall yttrande i sådant ärende eljest
avgivas, må beslut fattas av tre
justitieråd; i mål, som avgjorts av
krigsdomstol, bör dock i stället för
ett av justitieråden någon av de i
§ 20 regeringsformen nämnda militärpersonerna
deltaga i beslutet.
(Föreslagen lydelse.)
§•
Förekommer vid prövning och avgörande
av mål i högsta domstolen
tillika fråga om yttrande i ärende,
som avses i § 26 regeringsformen,
böra de domare, som deltagit i målets
avgörande, besluta i frågan.
Skall yttrande i sådant ärende eljest
avgivas, må beslut fattas av tre
justitieråd.
Denna lag träder i kraft den dag, då Konungen låter i riksdagen uppläsa
öppet brev att kungörelse utfärdats om ändrad lydelse av § 20 regeringsformen.
11
Första lagutskottets utlåtande nr 12.
Beträffande de skäl, som ligga till grund för förslaget, får utskottet, i den
mån redogörelse därför icke lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.
I propositionen föreslås, i anslutning till den nya militära processlagstiftningen,
att ett stadgande om militär ledamots deltagande i vissa nådeärenden
skall utgå. Ändringen är närmast av formell karaktär.
I § 20 regeringsformen föreskrives för närvarande, att Konungen utser
och förordnar tre militärpersoner av högre grad att med domare jäv och
ansvar, efter ty i 22 § 1 mom. stadgas, i högsta domstolen övervara och
rösta över mål, som från krigsdomstolarna dragas under Konungens prövning.
De regler i § 22 till vilka sålunda hänvisas innebära, att medverkan
av militära ledamöter i högsta domstolen är obligatorisk allenast då mål
förekommer till prövning och avgörande. Frågan, huruvida militärer skola
deltaga även i andra fall, har överlämnats till reglering i den för allmän
lagstiftning stadgade ordningen. Såvitt angår nådeärenden ha bestämmelser
i ämnet upptagits i lagen den 20 december 1946 (nr 879) om högsta
domstolens sammansättning och tjänstgöring. I 8 § nämnda lag — som
trädde i kraft samtidigt med nya rättegångsbalken — föreskrives sålunda,
att om vid prövning och avgörande av mål i högsta domstolen tillika förekommer
fråga om yttrande i ärende som avses i § 26 regeringsformen (dvs
nådeärende), beslut i denna fråga bör fattas av samma domare som deltagit
i målets avgörande. Skall yttrande i sådant ärende eljest avgivas, må
beslut i allmänhet fattas av tre justitieråd. För de fall, då målet avgjorts av
krigsdomstol, stadgas dock, att i stället för ett av justitieråden någon av de
i § 20 regeringsformen nämnda militärpersonerna bör deltaga i beslutet.
Sistnämnda bestämmelse har emellertid alltsedan den tillkom varit provisoriskt
försatt ur kraft genom särskild lag den 10 juli 1947 (nr 635) om
fortsatt tillämpning av äldre rättegångsbalken å rättegången vid krigsdomstol,
vilken, upphävd genom lagen den 30 juni 1948 om införande av militära
rättegångslagen, till följd av stadgande i 4 § samma lag alltjämt gäller
såvitt nu är i fråga.
Vid 1948 års riksdag har såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling
antagits ett av Kungl. Maj :t framlagt förslag om upphävande av
samtliga stadganden i regeringsformen rörande militära ledamöter i högsta
domstolen. Därvid har förutsatts att högsta domstolen framdeles även vid
handläggningen av militära mål skall bestå av enbart justitieråd.
I propositionen har föredragande departementschefen, statsrådet Zetterberg,
anfört att, om grundlagsförslaget blir antaget, bestämmelsen om militär
ledamots deltagande i vissa nådeärenden ej lämpligen bör kvarstå i 8 §
lagen om högsta domstolens sammansättning och tjänstgöring.
Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran.
Utskottet. Konstitutionsutskottet har i memorial nr 10 för riksdagen till
grundlagsenlig behandling anmält det sedan föregående riksdag såsom vi
-
12
Första lagutskottets utlåtande nr 12.
lande antagna förslaget till ändrad lydelse av § 20 regeringsformen. Första
lagutskottet, som icke funnit anledning till erinran mot det genom propositionen
framlagda förslaget till lag angående ändrad lydelse av 8 § lagen
om högsta domstolens sammansättning och tjänstgöring, får — under förutsättning
att riksdagen antager ifrågavarande förslag till ändrad lydelse av
§ 20 regeringsformen — hemställa,
att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition, nr 7.
Stockholm den 22 februari 1949.
På första lagutskottets vägnar:
OLOV RYLANDER.
Vid detta ärendes behandling ha närvarit
från första kammaren: herrar Branting*, Ahlkvist, Ewerlöf*, Olofsson*,
Lindblom, fru Sjöström-Bengtsson, herrar Lindgren och Ivar Nilzon;
från andra kammaren: herrar Rylander, Hedlund i Östersund, Olsson
i Mellerud, Werner, Lindberg, Johnsson i Stockholm, Landgren och Ljungberg*.
° J B
Ej närvarande vid utlåtandets justering.