Första lagutskottets utlåtande Nr 12

Utlåtande 1935:L1u12

Hela utlåtandet

Utdrag ur utlåtandet

Första lagutskottets utlåtande Nr 12.

1

Nr 12.

Ankom till riksdagens kansli den 14 februari 1935 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag
till lag med vissa bestämmelser om häradsting m. m.

Genom en den 14 december 1934 dagtecknad till lagutskott hänvisad proposition,
nr 4, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Maj:t under
åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll
föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

i) L a g

med vissa bestämmelser örn häradsting.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

I varje tingslag skola årligen, å tingsställe som Konungen bestämmer, hållas
två lagtima ting, ett vårting och ett höstting.

Under lagtima ting skall häradsrätten hålla allmänna sammanträden till ett
antal av antingen tjugufyra under vårtinget och sexton under hösttinget, eller
tolv under vårtinget och åtta under hösttinget, eller sex under vårtinget och
fyra under hösttinget, eller ock tre under vårtinget och två under hösttinget.

Sammanträdena skola hållas med lika mellanrum sålunda att de infalla å
samma veckodag i varje, varannan, var fjärde eller var åttonde vecka, allt
efter det antal som skall hållas i tingslaget, med början viss veckodag närmast
efter den 6 januari under vårtinget och efter den 24 augusti under hösttinget.
Består domsaga av flera än ett tingslag, må första sammanträdet under vartdera
tinget i ett av tingslagen eller, örn de äro flera än två, i vissa av dem
hållas å senare dag än nyss sagts, dock ej senare än att sista sammanträdet
infaller under vårtinget före den 24 juni och under hösttinget före den 15 december.

2 §•

Konungen bestämmer för varje tingslag, med iakttagande av vad i 1 § är
stadgat, antalet sammanträden och den sammanträdestur som skall tillämpas.

3 §.

Inträffar helgdag å dag som för sammanträde blivit föreskriven, träde rätten
samman nästa söckendag därefter; dock att, där sammanträde skulle infalla
å långfredagen, detta i stället skall hållas onsdagen i samma vecka. Å

Bihang till riksdagens protokoll 19S5. 9 sami. 1 avd. Nr 12. 1

2

Första lagutskottets utlåtande Nr 1Z.

sistnämnda dag skall ock hållas sammanträde som enligt tingsordningen skulle
infalla torsdagen eller lördagen närmast före påskdagen. Skulle sammanträde
infalla den 23 juni, skall det i stället hållas nästföregående helgfria dag. Jämkning
som nu sagts skall ej verka rubbning i tiden för nästa allmänna sammanträde.

Erfordras vid allmänt sammanträde mera än en rättegångsdag, skall sammanträdet
fortgå det antal helgfria dagar i följd som finnes nödigt.

4 §•

Där enligt lag uppskov i mål bort meddelas till nästa ting, skall uppskovet
ske till nästa allmänna sammanträde inom tingslaget eller, örn längre rådrum
erfordras, till annat allmänt sammanträde under samma eller följande ting.

Är i lag eller författning stadgat att talan skall anhängiggöras eller annan
åtgärd vidtagas sist å det ting som först infaller sedan visst förhållande inträtt
eller viss därifrån räknad tid förflutit, skall vad föreskrivet är fullgöras
senast å det allmänna tingssammanträde som först hålles inom tingslaget efter
det förhållandet inträtt eller den angivna tiden därefter förflutit. Ankommer
på rätten eller domaren att förordna att åtgärd skall vidtagas å visst ting,
varde förordnandet efter nu stadgade grunder lämpat.

I fall som avses i 12 kap. 2 och 3 §§ rättegångsbalken skall å part, vilken
icke inställer sig å utsatt rättegångsdag, tillämpas vad i nämnda lagrum stadgas
örn påföljd av parts uteblivande från ting.

5 §•

När mål å allmänt sammanträde blivit fört till slut, skall dom avkunnas innan
sammanträdet ändas. Möter hinder härför i anseende till målets beskaffenhet,
må dom avkunnas å senare allmänt sammanträde under tinget eller, örn
det ej kan ske, å särskilt sammanträde som i sådant fall för doms avkunnande
och tingets avslutande skall hållas snarast möjligt samt senast den 20 juli för
vårtinget och senast den 31 december för hösttinget. Där ej synnerliga skäl
till annat föranleda, må dock med avkunnande av dom ej anstå till senare allmänt
sammanträde än sådant som infaller i fjärde veckan efter den under vilken
handläggningen avslutades eller, örn allmänt sammanträde ej då hålles,
näst därefter infallande allmänna sammanträde under tinget. Då dom ej
genast avkunnas, skall vid målets handläggning tillkännagivas när sådant
kommer att ske.

Vad nu är sagt örn anstånd med doms avkunnande gäller icke mål angående
häktad eller andra slag av mål, för vilka särskild skyndsamhet är föreskriven
eller eljest skall iakttagas.

Örn tiden då dom skall skriftligen utgivas gälle vad Konungen därom stadgar.

6 §.

Konungen må, där det med hänsyn till särskilda förhållanden prövas lämpligt,
för visst tingslag giva andra bestämmelser än 1 § innehåller rörande an -

Första lagutskottets utlåtande Nr 12.

3

talet allmänna sammanträden och tiden dem emellan. Skola enligt sålunda
fastställd särskild tingsordning i något fall hållas mindre än fem allmänna
sammanträden örn året, åge Konungen tillika föreskriva att, därest mål blivit
vid allmänt sammanträde slutfört men dom icke kunnat meddelas vid sammanträdet,
särskilt sammanträde må hållas för doms avkunnande, ändå att
sedermera allmänt sammanträde infaller under tinget.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1936.

Genom lagen upphävas 2 kap. 1 § rättegångsbalken samt vad i 2 kap. 3 §
och 24 kap. 5 § rättegångsbalken är stadgat om tid för meddelande och utgivande
av dom, bestämmelserna i kungl, brevet den 13 januari 1757 angående
tiden för tings och andra förrättningars hållande, förordningen den 17 maj
1872 angående ändring i vissa fall av gällande bestämmelser örn häradsting,
lagen den 27 juni 1896 angående allmänt tingssammanträdes likställighet i
vissa fall med häradsting ävensom vad i 26 kap. 4 § byggningabalken stadgas
om tingsstad.

2) L a g

om kungörande av häradsrätts sammanträden.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Häradshövding vare skyldig att före den 1 november varje år meddela hovrätten
och Konungens befallningshavande uppgift örn tid och plats för de
allmänna tingssammanträden och sammanträden med tremansnämnd som under
det nästföljande året skola hållas i domsagan. Gälla för visst tingslag särskilda
regler i fråga örn beskaffenheten av mål eller ärenden vilka må upptagas
vid sammanträden med tremansnämnd, skall detta anmärkas i uppgift
som nyss sagts.

2 §•

Varder särskilt sammanträde utsatt för avkunnande av dom, skall genom
häradshövdingens försorg tid och plats för sammanträdet senast andra söndagen
förut kungöras i tingslagets kyrkor. Häradshövdingen åligger ock att
minst fjorton dagar före den utsatta tiden avsända uppgift därom till hovrätten
och Konungens befallningshavande.

3 §.

Med iakttagande av de i 1 och 2 §§ stadgade tider för avsändande av där
omförmälda uppgifter har häradshövdingen jämväl att föranstalta därom, att
nämnda uppgifter varda anslagna å rättens dörr ävensom kungjorda i en eller

4

Första lagutskottets utlåtande Nr 12.

Utskottet.

flera tidningar inom orten, därvid sådana tidningar böra väljas, som genom
spridning inom olika grupper av tingslagets befolkning bringa tillkännagivandet
till de flestas kännedom. För kungörelsekostnaden njute häradshövdingen
ersättning av allmänna medel.

4 §•

Konungens befallningshavande åligger att låta de uppgifter, som här ovan
omförmälas, införas såväl i allmänna tidningarna som i länskungörelserna.

Kungörelse angående uppgifterna enligt 1 § skall beträffande samtliga domsagor
i länet införas i allmänna tidningarna den 1 december varje år eller, örn
söndag då infaller, påföljande dag samt i länskungörelserna under november
månad, och bör kungörelsen beträffande varje tingslag första söndagen i december
månad uppläsas i tingslagets kyrkor. Uppgifterna enligt 2 § skola införas
i allmänna tidningarna och länskungörelserna ofördröjligen efter det de
inkommit.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1935, från och med vilken dag lagen den
7 maj 1918 örn kungörande av tiden för tings början och avslutande m. m.
skall upphöra att gälla.

3) Lag

om upphävande av 2 kap. 8 § rättegångsbalken samt lagen den 22 maj
1891 angående ändrad tid för saköreslängds avlämnande i vissa fall.

Härigenom förordnas, att 2 kap. 8 § rättegångsbalken samt lagen den 22 maj
1891 angående ändrad tid för saköreslängds avlämnande i vissa fall skola upphöra
att gälla från och med den 1 januari 1936.

I fråga örn de skäl som ligga till grund för förslagen får utskottet hänvisa
till propositionen.

Utskottet har vid sin granskning av förevarande förslag icke funnit anledning
till erinran mot desamma och får alltså hemställa,

att förevarande proposition måtte av riksdagen bifallas.
Stockholm den 14 februari 1935.

På första lagutskottets vägnar:
A. ÅKERMAN.

Första lagutskottets utlåtande Nr 12.

5

Vid detta ärendes behandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerman, Öhman, Anderson i Hägelåkra, Klefbeck,
Löfgren, Korling*, Telander och Sköldén;

från andra kammaren: herrar Nilsson i Antnäs*, Wallerius, Olsson i Rimforsa,
Olsson i Mellerud, Johansson i Bro*, Berg*, Johnsson i Kalmar och Lindberg
i Stockholm*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Information saknas på webbplatsen.

Beredning, Genomförd

Information saknas på webbplatsen.

Debatt, Genomförd

Information saknas på webbplatsen.

Avslutad, Genomförd

Information saknas på webbplatsen.