Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 5.
1
.!:« S.
Ank. t i i l Riksd. Kansli den 11 April 1870, kl. 1 e. m.
Utlåtande, angående väckt förslag om ändring af 14 § i Stadgan för
Första Kammarens arbetsordning.
Första Kammarens Tillfälliga Utskott N:o 2, till hvars förberedande pröfning
Friherre Raabs, Adam, under N:o 48 inregistrerade motion om ändring af 14 § i Stadgan
för Kammarens arbetsordning blifvit remitterad, har tagit detta ärende under öfvervägande.
Motionären åsyftar en förkortning af den tid, som för hvarje Kammarens plenarsammanträde
nu är medgifven: åt Notarierne att uppsätta och åt Kammarens ledamöter
att sjelfve justera deras vid sammanträdet afgifna yttranden, samt åt Sekreteraren att
till uppläsning inför Kammaren uppställa protokollet i dess helhet. Denna tid är, för
det närvarande, bestämd, för Notarierne till sednast tredje dagen efter sammanträdet,
för ledamöterne till fyra dagar derefter, och för Sekreteraren till sjunde dagen efter
sessionen. Motionären föreslår deremot, att tiden måtte inskränkas: i första hänseendet
till »andra dagen», i det andra till »klockan tio påföljande dag», nemligen efter den, å
hvilken yttrandena skulle af Notarierne aflemnas, och i det tredje, eller hvad Sekreterarens
protokoll angår, att tiden för justeringen af detta protokoll skulle förkortas så
mycket, som blefve följden, då orden i 1 mom. 14 §: »Detta protokoll skall å sjunde
dagen derefter» o. s. v. utbyttes mot orden: »Detta protokoll skall, så vidt ske kan, å
tredje dagen» o. s. v.
Genom ett sednare förslag har likväl motionären, med anledning af hvad vid remissen
af hans motion yttrades, gjort den förändring i sitt första, att 2 mom. 14 §
skulle erhålla denna lydelse: »Yttranden, som ledamöter vid Kammarens sammanträde
afgifva, skola, så vidt ske kan, ordagrant af särskilda för sådant ändamål anställda
tjensteman upptecknas och sist andra dagen derefter, kl. 10 förmiddagen, försedda med
uppsättarens namnteckning, aflemnas i Kammarens kansli, derifrån de genom KamvnaBih.
till Riksd. Prof. 1870. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 3 Höft.
2 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 5.
rens vaktmästare genast tillställas vederbörande talare till genomseende; skolande yttrandena
sednast kl. 10 förmiddagen nästföljande dag till kansliet återlernnas. Kursiveringen
utmärker de af motionären föreslagna, nya ändringar.
Att Kammarens diskussionsprotokoll må så snart som möjligt blifva i tryck tillgängliga
för den allmänhet, som vill deraf taga närmare kännedom, än den, som kan
vinnas af hastigt uppsatta, ofta mindre exakta tidnings-referater, är ett önskningsmål,
hvars grundtanke villigt må erkännas. Möjligheten af större skyndsamhet i detta hänseende
kunde väl ock, i hvad Notarierues tillgöranden härvid angår, beredas genom att
föröka deras antal och förminska den tid, en hvar af dem skulle under pågående session
föra pennan vid diskussionsprotokollet, samt genom godkännande af de häraf föranledda
ökade kanslikostnader; och som den tid, Sekreteraren behöfver för att kunna inför Kammaren
till slutlig föredragning framlägga protokollet i dess helhet, uti ej ringa mån beror
af den Notarierne medgifna tidslängd för uppsättande och aflemnande af ledamöternes
yttranden, skulle ock någon förkortning af förstnämnda tid blifva möjlig såsom en följd
af hvad om den sednare komme att bestämmas.
Hvad åter vidkommer frågan om förkortning af den tid, hvarinom Kammarens
ledamöter enligt nu gällande stadga böra hafva verkställt justering af sina yttranden,
och hvilken tid motionären vill hafva fastställd till kl. 10 förmiddagen dagen efter den,
å hvilken dessa yttranden skulle af Notarierne vara uppsatta och aflemnade, vid äfventyr
att desamma eljest kunde få till tryck utlemnas i det skick, de genom Notariens hand
erhållit, bör Utskottet ej dölja att dervid flerehanda väsendtliga betänkligheter förekomma.
Den uppfattning, de åsigter, de skäl, på grund af hvilka en talare i en representantförsamling
vill biträda, afslå eller modifiera ett förslag, eller söka bemöta sina
motståndares invändningar, framträda gemenligen icke blott i form, utan ock i uttrycks-^
sätt olika vid ett muntligt föredrag, än vid ett skriftligt. Vid det sednare har talaren
haft tillfälle ått bereda sig på hvad han vill framställa, och således äfven att åt innehållet
gifva den fulländning i detalj och den logiska form, han finner lämplig och erforderlig.
Vid det förra deremot är det ofta oförberedd talaren framträder, oförberedd i
annat afseende, än hvad de åsigter angår, han i ämnet omfattar och vid hvilkas utveckling
det väl kan hända att i afseende å tankens logiska gång och detaljernas fulländning
ett eller annat kan återstå att sedermera bättra, jemka eller tillägga. Det är
egentligen här, som lämplig tid för justering måste talaren förbehållas, på det han må
finna sig kunna ansvara för sina åsigter och sina ord, och ytterligare skäl för en sådan
hans rätt till justering samt tillräcklig tid derför framstå, då man betänker, huru lätt
det kan inträffa, att den antecknande Notarien icke kunnat fullständigt höra eller uppfatta
talarens anförande, eller, måhända icke alls förtrogen med det ämne, hvarom debatten
vänder sig, missförstått talarens ord och tankesyftning.
Den nu en talare förbehållna tid för justering af sina yttranden är, såsom kändt
är, bestämd till fyra dagar. Vore det endast ett enda anförande, en talare under sessionsdagen
afgifvit, torde väl icke utan skäl någon förkortning äfven af denna tid kunna
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 5.
3
godkännas. Men då, enligt all erfarenhet, samme talare ofta finner sig föranlåten att
under pågående session flera gånger begära ordet i samma ämne, dels för att replikera
sina motståndares, dels för att ytterligare gifva skäl för sina egna åsigter; då under
samma session i de flesta fall flera särskilda, ofta ganska vigtiga frågor till behandling
och debatt förekomma, framkallande i hvarje sådan omständliga yttranden af en och
samma talare; då härvid icke heller får förglömmas, att under dagarne mellan Kammarens
sammanträden utskottsgöromålen taga de i Utskotten insatte ledamöternas tid i
anspråk, och att det i synnerhet är dessa ledamöter, som i naturlig följd häraf företrädesvis
föranlåtas att i Kammaren begagna ordet för att ytterligare belysa och utveckla
respektiva förslag, hvadan enkel billighet fordrar, att de ej med justering af sina
anföranden i Kammaren må alltför strängt forceras; då allt detta tages under gemensamt
öfvervägande, borde synnerligen bindande och vigtiga skäl kunna anföras för ett
förslag, som, lika med motionärens, går ut på att ytterligare inskränka och förkorta den
tid, hvilken nu, efter behörigt afseende på alla omförmälda förhållanden, blifvit bestämd
och såsom en för alla lika bindande regel fastställd för justering af de yttranden, som
af talare vid ett plenarsammanträde afgifvits, derest talarne vilja af denna tid sig begagna.
Några sådana skäl har likväl motionären icke framställt. Hans egentliga motiv
är, att han vore öfvertygad om, att ifrågavarande tid kunde betydligt förkortas, en öfvertygelse
som Utskottet på anförda grunder icke kan dela. Äfven exempel från andra
konstitutionela länder betyda här föga, enär de organisationer, som dermed derstädes
sammanhänga, icke hos oss äro brukliga eller användbara.
Genom de af Kansli-deputerade allaredan vidtagna åtgärder kan, under förutsättning
att nu gällande "tidsbestämning ordentligen iakttages, nu ett häfte om minst fyra
ark af Kammarens diskussionsprotokoll under loppet af hvarje vecka blifva i tryck tillgängligt
för den allmänhet, som åt riksdagsförhandlingarne vill egna speciel uppmärksamhet
och om dem erhålla fullt exakta upplysningar; och detta torde få anses motsvara
billiga anspråk i detta hänseende.
I betraktande af allt detta anser sig Utskottet böra hemställa,
att någon åtgärd i den af motionären föreslagna syftning icke må
för det närvarande af Kammaren beslutas.
Stockholm den 11 April 1870.
På Utskottets vägnar:
L. Manderström.
Grefve Elirensvård har anmält, att han icke i Utskottet öfvervarit detta ärendes
behandling.