Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.
7
Nr 3.
Ankom till riksdagens kansli den 17 mars 1939 kl. 11 f. tn.
Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 3, i anledning
av väckt motion örn utredning angående inrättande
av ett statligt hemarbetsråd.
I en inom första kammaren väckt och till dess första tillfälliga utskott för
behandling hänvisad motion, nr 184, har herr Ohlin hemställt, att riksdagen ville
i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, örn utredning rörande inrättande av ett
statligt hemarbetsråd.
Utskottet har inhämtat yttranden över motionen från socialstyrelsen ävensom,
efter att hava berett Sveriges husmodersföreningars riksförbund, Älvsborgs
läns södra hushållningssällskap och Gävleborgs läns hushållningssällskap tillfälle
att till utskottet inkomma med yttranden över motionen, från nämnda sammanslutningar
fått mottaga yttranden i ärendet. De två förstnämnda yttrandena
äro såsom bilagor fogade härvid.
Älvsborgs läns södra hushållningssällskap har på så sätt tillstyrkt motionen,
att utredning borde verkställas beträffande lämpligheten av s. k. hemarbetsråd,
varvid dock borde noggrant beaktas, huruvida ej hos oss de uppgifter, som i
Danmark omhändertagas av liemarbetsråden, lämpligen kunde omhändertagas
av redan befintliga sammanslutningar eller myndigheter, då kraftig återhållsamhet
borde iakttagas vid en alltför flödande utveckling av det redan mycket
stora organisationsväsendet på jordbrukets område.
Gävleborgs läns hushållningssällskap har avstyrkt inrättandet av hemarbetsråd
och i stället förordat utredning angående anställande hos lantbruksstyrelsen
av en kvinnlig statskonsulent eller byrådirektör i hemarbetsfrågor.
Frågan örn hemarbetets rationalisering har, såsom motionären framhåller, på Utskottet.
senare år tilldragit sig allt större uppmärksamhet. Staten har ock genom olika
åtgärder sökt bringa denna fråga närmare sin lösning. Även icke statliga organ,
såsom hushållningssällskapen, husmodersföreningarna och andra liknande sammanslutningar,
hava i sådant syfte utfört ett förtjänstfullt arbete. Motionen
syftar i främsta hand till en centralisering av ledningen för denna på olika
vägar fortskridande verksamhet.
Det av motionären sålunda framförda uppslaget synes utskottet beaktansvärt.
Emellertid har den år 1937 av Kungl. Maj :t tillsatta kommittén för utredning
av det mindre jordbrukets arbetsförhållanden i sitt i dagarna avgivna förslag
ifrågasatt bland annat upprättandet av ett statens institut för hemarbetets
rationalisering. Av nu anförda skäl anser utskottet i likhet med socialstyrelsen
det icke vara påkallat att riksdagen hos Kungl. Maj :t begär den av motionä
-
8 Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.
ren ifrågasatta utredningen, utan torde man tills vidare böra ställa sig avvaktande.
Det är för övrigt att märka, att, enligt uppgift av husmodersförbundet,
institutet för folkhälsan kommer att upptaga flera av de verksamhetsgrenar,
som av motionären anses böra upptagas av det av honom föreslagna hemarbetsrådet.
På grund av det anförda får utskottet hemställa,
att förevarande motion ej måtte till någon första kammarens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 15 mars 1939.
På utskottets vägnar:
K. A. JOHANSON.
Närvarande vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet: herrar K. A. Johanson,
Wistrand, Bodin, Härdin, Nils Andersson, Herman Ericsson, Elon
Andersson och Bror Nilsson.
Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.
9
Bilaga 1.
Yttrande av socialstyrelsen.
Stockholm den 28 februari 1939.
Till Riksdagens första kammares första tillfälliga utskott.
I anledning härav får styrelsen anföra följande.
Det ämne, som utgör föremålet för nämnda motion, nämligen frågan örn
hemarbetets rationalisering, är utan tvivel väl värt att ägnas stor uppmärksamhet
från det allmännas sida. Det innebär knappast cn överdrift att i likhet med
motionären göra gällande, att en begränsning av de hemarbetande kvinnornas
arbetsbörda inom de breda lagren och särskilt för den jordbrukande befokningens
vidkommande framstår som ett av tidens mest brännande sociala krav. Icke
endast med hänsyn till de arbetstyngda husmödrarnas och hembiträdenas behov
av lättnad i mödorna och ökad fritid har spörsmålet sin stora betydelse. Det må
jämväl erinras örn den företeelse, som benämnes ”flykten från landsbygden”,
och örn dennas ofta påvisade samband med jordbrukarhemmens i alltför stor
utsträckning otillfredsställande arbets- och levnadsförhållanden.
De åtgärder av skilda slag, vilka på senare år ha verkställts eller planerats
på befolkningspolitikens och bostadspolitikens områden, lia också i en mycket
väsentlig mån tagit sikte på det komplex av allvarliga sociala problem, som
har samband med spörsmålet örn hemarbetets anordning, särskilt vad lanthushållen
beträffar. Betydelsen av en förbättring av landsbygdens bostadsbestånd,
av en genomförd standardisering och rationalisering, särskilt med avseende på
kökens inredning och utrustning, innefattande bland annat en utsträckt användning
av vatten- och avloppsledningar, med syfte att underlätta kvinnornas arbete
i landsbygdshemmen, har vid upprepade tillfällen framhållits. Även i sammanhang
med frågan örn egnahemsrörelsens utveckling har man haft anledning
att beakta önskvärdheten av att genom en förbättrad byggnads- och bostadskultur
få till stånd en lättnad i lantbygdshushållens ofta orimliga arbetsbörda.
Det konstateras exempelvis i bostadssociala utredningens år 1937 avgivna
betänkande angående främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade
bamrika familjer i egnahem m.m., att det i betydande utsträckning har förekommit,
att nybyggda egna hem varit i avsaknad av central uppvärmningsanläggning,
även där en sådan icke nämnvärt skulle ha fördyrat bygget. I samma betänkande
påtalas även frånvaron av en offentlig rådgivande instans vid uppgörande
av finansierings- och byggnadsplaner ävensom vid materialupphandling
o.s.v. Vidare beröres en ofta iakttagen benägenhet hos egnahemsbyggaren
att tillgodose mera ytliga representationssynpunkter med påföljd, att bostadens
soliditet och tekniska utrustning samt därmed även dess funktionsduglighet
bliva eftersatta.
Även örn den ovan antydda bristen på kompetenta rådgivande instanser i
dessa ämnen i någon mån kan anses lia blivit avhjälpt — bland annat genom att
egnahemsstyrelsen numera har förstärkts med särskild byggnadssakkunnig personal
— torde behovet av ledning och undervisning i byggnadsfrågor särskilt
för de egna hemmen på landsbygden fortfarande vara kännbart.
En sådan rådgivande verksamhet i fråga örn byggnadssättet och bostadsin -
10 Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.
redningen kunde utan tvivel i avsevärd mån bliva till fromma för hemarbetets
ändamålsenliga anordning. I övrigt ligger det givetvis stor vikt på att till hemmets
skötsel och ekonomi hörande sysslor och göromål bedrivas rationellt, och
det lär icke kunna bestridas, att behovet av en upplysnings- och undervisningsverksamhet
på dessa områden i de svenska bygderna mången gång varit och är
starkt framträdande. Ekonomiskt sinne har icke i allmänhet ansetts känneteckna
folkkaraktären, och brister i detta hänseende lämna otvivelaktigt få en
avsevärd och beklaglig inverkan på utvecklingen av hem- och familjeliv och
därigenom få menliga följder för hela vårt samhällsliv. Sannolikt kunde man
i Sverige i fråga örn principer för sund ekonomisk hushållning inhämta ett och
annat från det danska grannlandet, varifrån också en anstalt för upplysning
i hithörande frågor i motionen har åberopats såsom föredömlig.
Den tid torde numera i det hela få anses vara förbi, då tradition och sedvänja
i tillräcklig utsträckning kunde vara läromästare i fråga örn de göromål, som
höra till det husliga arbetet. En ny tid med ändrade förhållanden ställer helt
nya fordringar på rationalisering av arbetet även inom det här berörda, hittills
mera avskilda och slutna livsområdet. Det är endast i sin ordning, att samhället
genom därför lämpade organ söker orientera de enskilda hushållen i fråga örn
deras förändrade existensbetingelser och därjämte meddelar erforderlig kunskap
örn medlen att komma till rätta med de föreliggande problemen.
I motionen omnämnas till att börja med de insatser för upplysning i hernoch
hushållsfrågor, som tillkommit bland annat genom statens åtgöranden för
vidgandet av möjligheterna till utbildning i hemarbete, särskilt genom lanthushållsskolorna,
ävensom genom hemkonsulenternas samt hushållningssällskapens
och flera frivilliga sammanlutningars verksamhet. Det anmäldes emellertid,
att något organ för en mera planmässig och effektiv samordning och
ledning av detta på skilda vägar bedrivna upplysningsarbete icke finnes. Förslag
framställes om en undersökning av lämpligheten att för fyllandet av
denna brist inrätta ett svenskt statligt hemarbetsråd liknande det danska s.k.
hushållningsrådet, i den mån dettas organisation och arbetssätt kunna anpassas
efter svenska förhållanden.
Det kan efter styrelsens mening knappast bestridas, att bärande skäl lia anförts
till förmån för inrättandet av ett dylikt centralt organ för den viktiga
undervisningsverksamhet, vilken åsyftar en ändamålsenlig anordning av de
hemarbetande kvinnornas arbete. Angående den lämpligaste organisationsformen
torde emellertid erfordras särskild utredning, varvid även frågan örn kostnaderna
för den ifrågasatta inrättningen skulle tagas i betraktande. Det torde
också få förutsättas, att en sådan central institution, för så vitt den kommer till
stånd, skall söka samverkan med statens intitut för folkhälsan, vars verksamhet
inom det näringshygieniska området ävenledes berör frågor av betydelse
för de enskilda hushållens vidkommande.
Efter vad styrelsen emellertid inhämtat, kommer den år 1937 av Kungl. Maj :t
tillsatta kommittén för utredning av det mindre jordbrukets arbetsförhållanden
inom kort att avgiva ett betänkande med förslag, innebärande bland annat
upprättandet av ett statens institut för hemarbetets rationalisering. Den i den
remitterade motionen framburna tanken synes sålunda ha upptagits även på
detta håll. Med hänsyn till att så är fallet, finner sig styrelsen böra förorda,
att man avvaktar, att nämnda utredning slutföres, innan någon särskild åtgärd
i motionens syfte vidtages.
Sigfrid Hansson.
Ernst Bexelius.
Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.
11
Bilaga 2.
Yttrande av Sveriges husmodersföreningars riksförbund.
Till Riksdagens första kammares första tillfälliga utskott.
Riksdagens första kammares första tillfälliga utskott har berett Husmodersförbundet
tillfälle att avgiva yttrande över motion nr 184. ....
Förbundet anser i likhet med motionären, att snara och effektiva åtgärder
böra vidtagas för att genom bättre bostadsinredning samt effektivare redskap
och arbetsmetoder åstadkomma en rationalisering av hemarbetet och härmed
arbetslättnad för stora grupper av hemarbetande kvinnor, i synnerhet på landsbygden.
Ävenledes anser förbundet, att propagandan för bättre näringshy glen
och förebyggande hälsovård bör intensifieras.
Dessa frågor ha också under de senare åren varit föremål för allt större uppmärksamhet,
och flera initiativ lia tagits, som ännu ej hunnit fullföljas, och
vilkas verkningar i framtiden ej heller kunna överblickas.
Sålunda kommer vårt institut för Folkhälsan att uppta flera av de verksamhetsgrenar,
som motionären anser böra upptagas av det av honom föreslagna
”hemarbetsrådet”. Samtliga uppgifter under punkt 3 i motionen samt
större delen av uppgifterna under punkt 5 och punkt 6 torde komma att ingå
i institutets för Folkhälsan verksamhet.
Likaså är f.n. ”1937 års utredning angående det mindre jordbrukets arbetsförhållanden”
sysselsatt med utarbetandet av olika förslag till hemrationalisering,
med tanke främst på landsbygdens hem, vilka förslag även omfatta
flera verksamhetsgrenar, som av motionären nämnas som uppgifter för det av
honom föreslagna ”hemarbetsrådet”. Samtliga uppgifter under punkt 4 i motionen
samt delar av uppgifterna under punkt 6 torde komma att upptagas
av den organisation, vars upprättande med all sannolikhet blir en följd av
ovannämnda kommittés förslag.
Förbundet vill som sin åsikt framföra, att båda dessa organisationer, det
redan existerande institutet för Folkhälsan och den planerade organisationen
för hemrationaliseringens främjande, torde bättre bli i stånd att handha såväl
forskningsarbete som propaganda på näringshygienens och hemrationaliseringens
område än ett till sin omfattning mer begränsat hemarbetsrad.
efter det danska ”Husholdningsraadets” mönster. Utan att på något sätt vilja
förringa detta senares värde och betydelse, vilja vi med anledning av motionärens
uttalande: ”Örn nyttan av dess arbete synas inga delade meningar råda”
dock hava sagt att ”Husholdningsraadet” inom en del kretsar i Danmark utsatts
för viss kritik. Det säger sig också självt, att en organisation, vars årliga
kotnader ej beräknas högre än 30.000 kr., svårligen kan på ett effektivt sätt
fullfölja do mycket stora uppgifter, som enligt motionären bör ingå i dess
verksamhet.
Förbundet anser alltså ej, att ett ”hemarbetsråd” motsvarande det danska
”Husholdningsraadet” bör inrättas i vårt land.
Däremot delar förbundet motionärens åsikt, att vi i vårt land sakna ett samordnande
organ för den på olika vägar fortgående utvecklingen av de olika
hemfrågorna, och även sakna ”ett organ för ordnat samarbete mellan olika
intresserade institutioner och organisationer”. För de uppgifter, som näm
-
12 Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.
nas under punkt 1 och punkt 2 i motionen, saknas alltså i vårt land ett centralt
organ.
Förbundet anser därför, att det vore av stor betydelse om i vårt land upprättades
ett dylikt statligt organ, vars främsta uppgifter bleve, dels de arbetsuppgifter
som av motionären sammanförts under punkterna 1 och 2 i motionen,
dels att utgöra ett samarbetsorgan för de föreningar och institutioner, som på
olika områden arbeta för hem och familjefrågor.
Stockholm den 21 februari 1939.
SVERIGES HUSMODERSFÖRENINGARS RIKSFÖRBUND
Eleonor Lilliehöök,
ordf.