Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 9.
1
Nr 9.
Ankom till riksdagens kansli den 12 maj 1943 kl. 3 e. m.
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande i anledning
av väckt motion örn utredning angående åtgärder
för införande av deltidstjänst.
I en inom första kammaren väckt och till dess andra tillfälliga utskott
hänvisad motion nr 195 hava herr Nordenson och herr Axel Ivar Anderson
hemställt, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn utredning
angående åtgärder för införande av deltidstjänst i första hand i
det allmännas verk, varvid avseende icke minst måtte fästas vid befolkningspolitiska
och familjesociala synpunkter.
Inom andra kammaren har väckts en likalydande motion nr 281.
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen I: 195.
I två vid 1942 års riksdag väckta motioner, I: 181 och II: 238, hemställdes,
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla om utredning
— lämpligen genom 1941 års befolkningsutredning — angående åtgärder
för att, med hänsyn icke endast till familjesociala utan även till befolkningspolitiska
synpunkter, bereda gifta kvinnor ökade tillfällen till deltidsarbete
i såväl allmän som enskild tjänst.
Dessa motioner hänvisades för förberedande behandling till respektive
första kammarens andra tillfälliga utskott och andra kammarens tredje
tillfälliga utskott.
I sitt utlåtande nr 8 hemställde första kammarens andra tillfälliga utskott,
att första kammaren måtte endast såtillvida bifalla motionen, att
kammaren för sin del ville besluta, att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Majit anhölle om utredning angående åtgärder för att bereda gifta kvinnor
ökade tillfällen till deltidsarbete i allmän tjänst. Till stöd för denna
hemställan åberopade utskottet följande:
»Medan de gifta kvinnorna tidigare endast i undantagsfall ägnat sig åt
yrkesarbete, har utvecklingen numera lett därhän, att de i stor utsträckning
vid sidan av hemmets skötsel och vården om barnen även bidraga till
familjens uppehälle genom förvärvsarbete. Denna utveckling har, såsom
påvisats i föreliggande motion, skapat flera svårlösta problem. Utskottet
anser därför att det i motionen väckta spörsmålet förtjänar all uppmärksamhet
från statsmakternas sida.
När det gäller alt söka komma till rätta med ifrågavarande problem, är
det enligt utskottets uppfattning av vikt att fastslå, att det — bortsett från
att många familjer äro för sin existens beroende av att även hustrun har
förvärvsarbete — måste anses vara för samhället gagnelig! att de gifta
kvinnornas arbetskraft i mån av vederbörandes förmåga kan tagas i an
Bihung
till riksdagens protokoll 1943. 12 sami. 2 avd. Nr 9.
1942 drs
riksdag.
1
2
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 9
språk för arbetsuppgifter även utom hemmet. Sålunda äga många gifta
kvinnor genom utbildning eller eljest speciella förutsättningar för vissa
yrken, och särskilt i tider av minskad tillgång på arbetskraft i de arbetsföra
åldrarna måste det vara av vikt att även de gifta kvinnornas arbetsförmåga
kommer samhället till godo så mycket som möjligt i den mån de
ej behövas i hemmet. I detta sammanhang bör ej heller förbises att yrkesarbetet,
därigenom att dess utövare i regel torde givas tillfälle att i
större utsträckning än vid uteslutande hemarbete komma i kontakt med
tidens frågor, i många fall kan vara ägnat att vidga horisonten och utveckla
personligheten, allt av värde icke blott för kvinnorna såsom samhällsmedlemmar
över huvud utan även och ej minst vid fullgörandet
av deras betydelsefulla uppgift att handleda och fostra det uppväxande
släktet.
Emellertid torde heltidsanställning ofta försvåra för den gifta kvinnan
att ägna tid och krafter i erforderlig grad även åt hemmets skötsel och
vården örn barnen. Såsom motionärerna framhållit torde förvärvsarbetet
för de gifta kvinnorna även verka i barnbegränsande riktning. Det måste
därför anses vara ett ur samhällets synpunkt angeläget intresse att i möjligaste
mån söka råda bot för dylika med förvärvsarbete förknippade allvarliga
olägenheter av familjesocial och befolkningspolitisk art. En lösning
av frågan, som torde vara ägnad att åtminstone i viss grad tillgodose
de olika mot varandra stridande intressena på förevarande område, synes
utskottet vara att söka skapa ökade tillfällen för de gifta kvinnorna att
erhålla deltidsarbete. Ehuru utskottet anser att det för ernående i största
möjliga utsträckning av åsyftat resultat vore önskvärt att en dylik arbetsform
för de gifta kvinnornas del kunde vinna tillämpning i såväl allmän
som enskild tjänst, har utskottet dock icke förbisett att det i vissa fall
kan komma att stöta på praktiska svårigheter att genomföra en dylik ordning
vad beträffar enskild tjänst. Inom den allmänna tjänsten, där arbetsformer
och löneförmåner m. m. i stor utsträckning regleras genom instruktioner
och reglementen, synas däremot förutsättningarna vara större för
införande av deltidsarbete. Utskottet anser därför, att den i motionen föreslagna
utredningen för närvarande bör begränsas till allmän tjänst. Har
väl frågan vunnit sin lösning inom den allmänna tjänsten, torde tiden sedan
vara mogen att taga under övervägande frågan om tillämpning av en dylik
arbetsform jämväl i enskild tjänst. 1 detta sammanhang bör framhållas,
att en mera allmänt genomförd tillämpning av deltidstjänstgöring inom
den offentliga tjänsten torde vara ägnad att påverka opinionen, så alt en
övergång till en dylik arbetsform inom den enskilda företagsamheten därefter
kan antagas bli underlättad.
Vid den av utskottet sålunda förordade utredningen, som bör vara helt
förutsättningslös, torde i främsta rummet böra undersökas, inom vilka områden
av den offentliga tjänsten, såväl statlig som kommunal, deltidsarbete
lämpligen kan komma i fråga samt vilka åtgärder som böra vidtagas för
att en övergång skall kunna äga rum till en dylik arbetsform i de fall detta
må befinnas önskvärt och ändamålsenligt. Vidare bör till behandling upptagas
bland annat frågan örn avlönings-, pensions-, befordrings- m. fl. förhållanden,
vilka kräva särskild reglering vid deltidsanställning.
Utskottet har icke förbisett att det från en del håll uttalats farhågor för
att ett mera allmänt införande av deltidsarbete för de gifta kvinnorna
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 9.
3
skulle kunna medföra risk för vissa icke önskvärda konsekvenser, såsom
en allmän nedvärdering av kvinnoarbetet, nedpressning av lönerna m. m.
Utskottet anser emellertid att betänkligheter av denna art, vilka i allt fall
vad beträffar den offentliga tjänsten knappast torde äga fog, icke böra få
utgöra hinder för en utredning i ämnet.
I flera av de avgivna yttrandena har berörts frågan örn lagstadgad rätt
till deltidsarbete respektive skyldighet att antaga sådant arbete. Utskottet,
som närmast är av den uppfattningen att deltidsarbetet bör vara en fullt
frivillig arbetsform, utgår från alt jämväl detta spörsmål kommer att erhålla
en allsidig belysning vid den föreslagna utredningen.
Vad slutligen angår formen för en utredning i ämnet lia motionärerna
ifrågasatt att den skulle överlämnas till 1941 års befolkningsutredning. Då
emellertid befolkningsutredningen. såsom denna i avgivet yttrande framhållit,
icke torde äga för en sådan uppgift erforderlig sakkunskap i fråga
örn de speciella arbetsmarknadstekniska och lönetekniska problemen, synes
det utskottet som om en utredning angående deltidsarbetet inom den offentliga
tjänsten lämpligen borde anförtros åt särskilda sakkunniga. I utredningen
böra intresserade grupper bli representerade i den omfattning
som erfordras för att erhålla en möjligast allsidig belysning av ifrågavarande
problem.»
Andra kammarens tredje tillfälliga utskott avstyrkte i sitt utlåtande nr 7
motionen.
Vardera kammaren biföll sitt utskotts hemställan.
I anledning av nu förevarande motion har utskottet i vederbörlig ord- Yttranden.
ning inhämtat yttrande från socialstyrelsen, varjämte utskottet berett
svenska arbetsgivareföreningen, landsorganisationen i Sverige, högerns
centrala kvinnoråd, svenska landsbygdens kvinnoförbund, folkpartiets
kvinnoförbund, Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund, kvinnliga kårsammanslutningarnas
centralråd, Sveriges husmodersföreningars riksförbund
samt Fredrika Bremer-förbundet tillfälle att yttra sig över motionen.
Andra kammarens tredje tillfälliga utskott, dit motionen II: 281 hänvisats,
har därjämte införskaffat yttranden från statskontoret, statens arbetsmarknadskommission,
1941 års befolkningsutredning och tjänstemännens
centralorganisation. Samtliga av de sålunda i ärendet hörda myndigheterna
och organisationerna med undantag av tjänstemännens centralorganisation
yttrade sig jämväl över de förra året väckta motionerna i ämnet.
Socialstyrelsen hänvisar till sitt yttrande över den vid förra årets riksdag
väckta motionen i ämnet och tillstyrker en utredning i motionens syfte. Det
synes styrelsen rimligt, att, såsom i motionen antydes, utredningen i första
band får avseende på anställningar i allmän tjänst men att frågan örn deltidsarbete
i enskild tjänst därjämte uppmärksammas i möjligaste mån. Ett positivt
ställningstagande till frågan om deltidsarbetet för den allmänna tjänstens
vidkommande kan enligt styrelsen antagas icke skola bli utan en
gynnsam påföljd med avseende på opinionens inställning till spörsmålet, vad
4
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 9.
den enskilda förvärvsverksamheten angår. Styrelsen framhåller vidare, att
deltidsarbete icke får bli en obligatorisk arbetsform utan endast en frivillig,
på sätt som i motionen understrukits. Den i årets motion föreslagna utvidgningen
av området för utredningen till att omfatta även andra än gifta
kvinnor finner styrelsen befogad. Styrelsen betonar, att frågan har betydelse
också ur den partiella arbetskraftens synpunkt. En utredning i ämnet
bör icke vara främmande för att deltidsarbetets problem i själva verket utgör
ett komplex av olika sociala och ekonomiska spörsmål.
Statskontoret anser, att möjligheterna att anordna deltidstjänster utan
praktiska olägenheter för arbetet och försämring av arbetseffekten äro ganska
begränsade, men ämbetsverket har intet att erinra mot att detta spörsmål
göres till föremål för närmare utredning.
Statens arbetsmarknadskommission har överlämnat ett yttrande från kommissionens
sakkunniga i frågor rörande kvinnlig arbetskraft. De sakkunniga
framhålla, att det synes, som om det i första hand nödvändiga vöre en
utredning örn formerna för inordnande av partiellt arbetsföra i arbetslivet.
De resultat, som skulle framgå ur en sådan utredning, bliva sedan av betydelse
för bedömandet jämväl av frågan om andra gruppers, däribland de gifta
kvinnornas, deltidsarbete. Enligt vad de sakkunniga erfarit torde en utredning
rörande de partiellt arbetsföra vara att förvänta. Någon separat utredning
i enlighet med motionärernas förslag torde enligt de sakkunniga icke vara
nödvändig. — Arbetsmarknadskommissionen framhåller för egen del, att
deltidsarbetet under allmän mobilisering eller krig kommer att få helt andra
proportioner än vad nu är fallet och som kunna väntas under mera normala
förhållanden. Såsom förhållandena under det senaste året utvecklat sig i
vårt land under inflytande av den fortgående upprustningen och läget inom
vissa delar av folkförsörjningen, skulle säkerligen redan nu ett allmännare
införande av deltidsarbete kunna tillföra delar av näringslivet arbetskraft
i ökad omfattning. Från kommissionens sida ha såsom kommissionen redan
framhållit i sitt förra året avgivna yttrande i ämnet förberedande åtgärder
vidtagits för att befrämja ianspråktagande av landets latenta arbetskraftreserver.
Det skulle enligt kommissionen säkerligen medföra mindre gynnsamma
konsekvenser att framskapa och utbygga en permanent form för
deltidsarbetet baserad på krisförhållandena inom arbetslivet, men de erfarenheter
som kunna vinnas på denna väg kunna dock lämna värdefulla upplysningar
om arbetsområden, inom vilka deltidsarbete lämpligen kan ifrågakomma,
samt belysa frågor rörande fördelar och nackdelar i olika avseenden
som denna arbetsform kan medföra.
1941 års befolkningsutredning erinrar om att befolkningsutredningen i
sitt över den vid förra årets riksdag väckta motionen tillstyrkte en utredning
angående deltidstjänst för gifta kvinnor. Under det inom befolknings
-
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 9. 5
utredningen det senaste året bedrivna utredningsarbetet rörande olika frågor,
som gälla familjernas välfärd och som bland annat omfattat frågan om
daghem och lekskolor samt hemhjälp, har befolkningsutredningen fått sina
synpunkter på önskvärdheten av att en utredning örn deltidsarbete verkställes,
ytterligare bestyrkta. Ur befolkningspolitisk synpunkt måste det vara
synnerligen angeläget, att de unga mödrarnas krafter ej förslitas utan att
de beredas bästa möjliga levnadsvillkor. Ur arbetsmarknadssynpunkt måste
det vara ett intresse, att de gifta kvinnor, som under ungdomen önska uppehålla
sin yrkesskicklighet för att under medelåldern, då de gifta kvinnornas
arbetskraft annars i många fall ej blir helt utnyttjad, kunna göra en fullt
produktiv insats, bli i stånd att göra detta. Ur samhällets synpunkt måste
det alltså te sig önskvärt att arbetslivet inrättas på sådant sätt, att speciell
hänsyn tages till kvinnornas arbetsbörda inom hemmen under de aktiva
moderskapsåren. När befolkningsutredningen således vill tillstyrka, att en
utredning verkställes rörande deltidsarbete, är befolkningsutredningen medveten
om de invändningar som från visst kvinnohåll rests mot deltidsarbete.
Oavsett om de farhågor, som uttalats, äro berättigade eller ej, anser emellertid
befolkningsutredningen, att de ej kunna utgöra skäl emot en utredning
och att intet kan stå att vinna för de förvärvsarbetande kvinnorna genom
att bortse från de faktiska svårigheter, som föreligga för mödrarna.
Svenska arbetsgivareföreningen framhåller att utslagsgivande för möjligheten
att genomföra deltidsarbete ytterst torde bliva i vad mån detta med
hänsyn till verksamhetens rationella bedrivande kan medföra fördelar eller
i alla händelser anordnas utan nämnvärda nackdelar inom olika verksamhetsgrenar.
Fördelar ur ekonomisk synpunkt stå i huvudsak endast att vinna
inom verksamhetsgrenar, där arbetstillgången är ojämnt fördelad under
dagen eller veckan och där man tillika kan på förhand beräkna växlingarna
i arbetstillgången. Inom dylika områden förekommer redan deltidsarbete i ej
oväsentlig omfattning, framför allt inom handeln. Likaså torde deltidsanställda
stundom anlitas inom det rutinmässiga kontorsarbetet. Inom den industriella
produktionen är däremot deltidsarbete mindre vanligt. Av olika
skäl medför deltidsarbete där vissa betydande nackdelar, som ur arbetsgivarsynpunkt
låter deltidsarbete framstå såsom mindre lämpligt. Föreningen
anser, att utöver de i motionen anförda nackdelarna deltidsarbete även
skulle medföra en oproportionerlig belastning av arbetsgivarnas sociala utgifter
för de anställda. Föreningen framhåller vidare, att man ej kan förvänta,
alt industriföretagen vilja deltidsanställa personal i den mån därav
kan befaras ökade produktionskostnader. Då vissa synpunkter tala för
alt deltidsarbete mer allmänt än nu bör prövas oell att det särskilt för gifta
kvinnor är en lämplig anställningsform, synes det föreningen naturligt, att
man undersöker, örn ej i det allmännas tjänst möjligheter till deltidsarbete
6
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 9.
föreligga, och huruvida de hinder, som för närvarande förefinnas däremot,
kunna undanröjas. Föreningen förutsätter emellertid såsom självklart, att
någon lagstadgad rätt att erhålla eller övergå till deltidsarbete ej skall stipuleras
ens i allmän tjänst. Sedan erfarenhet vunnits inom den statliga och
kommunala förvaltningen, torde arbetsmarknadsorganisationerna böra överväga,
vad som i detta hänseende kan åtgöras inom det enskilda näringslivet.
Landsorganisationen i Sverige framhåller följande: I yttrande över den
vid 1942 års riksdag väckta motionen rörande deltidstjänst för gifta kvinnor
anförde landsorganisationen att icke endast bland arbetarna och arbetsgivarna
utan även på kvinnohåll delade meningar rådde örn lämpligheten av ett
sådant system. Ställningstagandet vore ej sällan bland både anhängare och
motståndare till denna anställningsform påverkat av förutfattade doktrinärt
eller känslomässigt bestämda värderingar. Man syntes i sådana fall förutsätta
att fråga vore om rätt resp. plikt för gift kvinna att utföra deltidsarbete
medan problemet tydligen endast gällde genomförbarheten inom vissa områden
av sådan arbetsorganisation, varigenom efter fri överenskommelse
anställningsformen ifråga kunde vinna tillämpning. Detta vore en praktiskteknisk
fråga, vars lösning icke borde påverkas av några principiella uppfattningar
örn gift kvinnas förvärvsarbete i allmänhet. Frågans praktiska
intresse ansåg landsorganisationen motivera en utredning. Denna borde
emellertid göras helt förutsättningslös och, under fasthållande av anställningsformens
frivilliga karaktär, främst inriktas på en inventering av arbetsområden
och arbetsuppgifter, vilka över huvud kunde tänkas ifrågakomma
för deltidsarbete, samt på en undersökning av beräkningsgrunderna vid
sådant arbete för av anställningstid resp. arbetad tid beroende löneförmåner.
Vad sålunda anföres åberopar landsorganisationen som yttrande även över
den nu remitterade motionen, i vad denna avser deltidstjänst för gift kvinna.
Att deltidstjänsten för de gifta kvinnornas vidkommande är ett verkligt intresse
torde ha bestyrkts bl. a. av den utredning — och den i anledning därav
förda offentliga diskussionen — rörande de gifta kvinnornas sjukledighet,
som företagits av 1942 års statsrevisorer. Den remitterade motionen avser
en allmän utredning av frågan om deltidsarbete, utan begränsning till gifta
kvinnor. Yrkandet om en sålunda utvidgad utredning torde visserligen, på
det håll det ursprungligen framställts, närmast ha förestavats av rent principiella
motiv; för de manliga och de ogifta kvinnliga arbetstagarnas del
har frågan örn deltidstjänst intet nämnvärt praktiskt intresse. Med hänsyn
till möjliga undantagsfall vill landsorganisationen dock tillstyrka motionärernas
förslag att utredningen utsträckes att omfatta anställda i allmänhet.
Tjänstemännens centralorganisation (T. C. O.) uttalar, att det icke kan bestridas,
att det för vissa grupper av anställda skulle innebära en fördel, örn
möjlighet till deltidsarbete bereddes dem. Särskilt gäller detta gifta kvinnor,
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 9.
7
som ha småbarn. En absolut förutsättning för att deltidsarbete i ökad utsträckning
skall kunna införas i såväl allmän som enskild tjänst måste vara,
att icke arbetsresultatet äventyras. Arbetets art torde nog i allmänhet vara sådan,
att heltidstjänst i regel måste krävas. Vid ett eventuellt införande av deltidsarbete
i större utsträckning än vad som nu förekommer, finnes — som
från arbetstagarhåll redan tidigare uttalats — alltid den risken, att deltidsarbetet
kommer att verka nedpressande såväl på löneläget för de anställda
som på de allmänna anställningsvillkoren. Vid eventuell utredning bör enligt
T. C. 0:s mening här uttalade risk vinna stor uppmärksamhet. Vidare böra
uppmärksammas spörsmålen örn, hur de deltidsanställdas pensionsrätt skall
ordnas samt hur deras semesterförmåner, sjukledighetsersättning m. m. skall
regleras. Dessutom bör deltidsarbetet under inga omständigheter åläggas befattningshavare.
Trots de betänkligheter, som sålunda en utökning av deltidsarbetet
i viss mån kan ingiva, vill T. C. O. icke motsätta sig en utredning
i frågan.
Högerns centrala kvinnoråd förklarar sig kraftigt vilja tillstyrka den begärda
utredningen. Med anledning av den i årets motion ifrågasatta utvidgningen
av området för utredningen till att omfatta även andra än gifta kvinnor,
d. v. s. såväl män som ogifta kvinnor, instämmer kvinnorådet i att
även dessa kategorier kunna vara i behov av deltidstjänst men anser dock
att frågan om de gifta kvinnornas deltidstjänst bör särskilt uppmärksammas.
Svenska landsbygdens kvinnoförbund anser att om något avgörande resultat
befolkningspolitiskt eller nationalekonomiskt sett skall stå att vinna
torde det vara ofrånkomligt att välja en bredare uppläggning av frågan än
vad som skett i motionen, där den föreslagna utredningen begränsats till
den allmänna tjänsten. Förbundet tillstyrker en utredning av frågan örn
deltidsarbete för kvinnor men förutsätter att denna kommer att behandla
frågan i hela dess omfattning och alltså beröra alla kvinnokategorier både
i städerna och på landsbygden. Utom de befolkningspolitiska och familjesociala
synpunkterna anser förbundet att även rena arbetsmarknadssynpunkter
böra beaktas och då också den del därav som berör landsbygdens behov
av och möjligheter till erhållande av arbetskraft i hushåll och jordbruksarbete.
Folkpartiets kvinnoförbund erinrar om att förbundet redan förra året förordade
en utredning i motionens syfte. Då årets motion enligt förbundets förmenande
undergått en viss förbättring, i det att hänsyn tagits till från vissa
kvinnoorganisationer inkomna önskemål om att en eventuell utredning inte
borde begränsas till att endast avse gifta kvinnor utan utsträckas till att omfatta
även ogifta kvinnor och män, anser sig förbundet lia ännu större skäl
att tillstyrka motionen. Förbundet är emellertid enigt med motionärerna
örn att frågan örn deltidstjänst alltid måste bli mest betydelsefull för de
8 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 9.
gifta kvinnorna och i all synnerhet för kvinnor med små barn. Även i ett
annat avseende anser förbundet, att motionen undergått en förbättring i förhållande
till förra årets motion, nämligen då motionärerna förorda, att utredningen
i första hand skall taga sikte på införande av deltidstjänst i allmän
tjänst. Förbundet understryker slutligen önskvärdheten av att den kommitté,
som får en eventuell utredning om hand, måtte få sådan sammansättning,
att utredningen blir förutsättningslös.
Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund framhåller, att förbundet betraktar
frågan om gifta kvinnors deltidsarbete såsom ett delproblem av det
större problemet om olika befolkningsgruppers partiella utnyttjande i produktionen.
Förbundet skulle anse det önskvärt med en utredning, som hade
befogenhet att ta upp frågan örn deltidsarbetet på detta vidare plan. Förbundet
är nämligen medvetet örn att en snar lösning av denna fråga är
önskvärd. Denna utredning bör klarlägga frågan örn deltidsarbetets speciella
problem: löneformer, arbetstid, semesterförmåner, sjukledighetsersättning o.
s. v. I samband med den av riksdagen tidigare begärda utredningen om frågan
om de partiellt arbetsföras arbetsmöjligheter borde deltidsarbetet i hela
dess omfattning tagas upp och därmed också detta delproblem därav. Förbundet
förutsätter också, att vid en planering för arbetsmarknadens framtidsproblem
även kvinnornas arbetsproblem måste tagas upp, varvid man icke
kan undgå att ta ställning till frågan om deltidsarbete. Emellertid vill förbundet
starkt understryka att en utredning om deltidsarbetet under inga
omständigheter får sikta till att den kvinnliga arbetskraften pressas till ett begränsat
uttnyttjande av sin arbetsförmåga. Förbundet framhåller slutligen
att förbundet är positivt inställt till att frågan tages upp till behandling, men
anser att motionen på ett mindre lyckligt sätt understryker de gifta kvinnornas
särställning beträffande detta problem.
De kvinnliga kårsammanslutningarnas centralråd och Sveriges husmodersföreningars
riksförbund, vilka i sina förra året avgivna yttranden uttalade,
att en eventuell utredning icke borde begränsas till allenast de gifta kvinnorna
utan utsträckas till att omfatta även andra löntagare, såväl ogifta
kvinnor som män, förklara nu, att sedan området för den föreslagna utredningen
utvidgats, de icke ha något att invända mot en förutsättningslös utredning
i enlighet med motionärernas hemställan.
Fredrika Bremer-förbundet anser det gynnsamt, att området för den föreslagna
utredningen å ena sidan utvidgats till att omfatta även andra än
gifta kvinnor samt å andra sidan begränsats till i första hand den allmänna
tjänsten. På samma gång som förbundet inser de fördelaktiga verkningar ett
deltidsarbete kan medföra, är det emellertid förbundet angeläget betona, att
ett deltidsarbete kan medföra ogynnsamma konsekvenser såsom minskade befordringsmöjligheter
icke blott för sådana anställda som haft avkortad ar
-
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 9.
9
betstid utan inom hela yrkesgrupper. En kommande utredning bör taga sikte
på att motverka en befarad dylik utveckling.
För egen del får utskottet anföra följande.
Såsom framgår av den här ovan lämnade redogörelsen tillstyrkte utskottet
i sitt över motionen I: 181 till förra årets riksdag avgivna utlåtande
en utredning angående åtgärder för att bereda gifta kvinnor ökade tillfällen
till deltidsarbete i allmän tjänst. Den av utskottet till stöd härför
lämnade motiveringen anser utskottet alltjämt bärande.
Den nu till behandling föreliggande motionen innebär emellertid i förhållande
till förra årets motion en utvidgning så till vida, att utredningen
har föreslagits skola omfatta icke blott de gifta kvinnorna utan över huvud
taget alla ■— såväl gifta som ogifta kvinnor samt även män — vilka
kunna vara i behov av deltidstjänst. Ehuru frågan om deltidstjänst måste
anses vara mest betydelsefull för de gifta kvinnornas del, torde dock
även andra — såsom exempelvis ogifta mödrar ävensom personer med
nedsatt arbetsförmåga samt studerande — ofta kunna vara i behov av att
genom förvärvsarbete skaffa sig en inkomst, fastän de icke äro i tillfälle
att taga heltidsanställning. Även ur det allmännas synpunkt kan det vara
av värde, att jämväl ifrågavarande kategoriers arbetskraft i möjligaste mån
kommer samhället till godo. Utskottet har därför icke något att erinra
mot den ifrågasatta utvidgningen av utredningen.
På de av utskottet i utlåtandet över den förra året väckta motionen anförda
skälen anser utskottet, att en utredning i ämnet för närvarande bör
begränsas till den allmänna tjänsten. Härvid bör i främsta rummet undersökas,
inom vilka områden av den allmänna tjänsten, såväl statlig och
kommunal, deltidsarbete lämpligen kan komma ifråga samt vilka åtgärder
som böra vidtagas för att en övergång skall kunna äga rum till en
dylik arbetsform i de fall detta må befinnas önskvärt och ändamålsenligt.
Härjämte bör till behandling upptagas frågan om avlönings-, pensions-,
befordrings- m. fl. förhållanden, vilka kräva särskild reglering vid deltidsanställning
i allmän tjänst. I detta sammanhang får utskottet i anslutning
till den uppfattning, som kommit till uttryck i motionen och i ett
flertal av de i ärendet avgivna yttrandena, såsom sin mening uttala, att
deltidstjänsten bör vara en fullt frivillig arbetsform.
Utskottet har liksom förra året icke heller nu förbisett, att farhågor
uttalats för att, därest deltidsarbete skulle komma att bliva mera allmänt
infört för speciellt kvinnornas del, detta skulle kunna medföra risk för
vissa icke önskvärda konsekvenser, såsom en allmän nedvärdering av
kvinnoarbetet, sänkning av lönerna för kvinnorna, sämre befordringsmöjligheter
m. m. Utskottet anser emellertid att betänkligheter av denna art
icke böra få utgöra hinder för en utredning i ämnet. Utskottet förutsätter,
Bihang till riksdagens protokoll 1943. 12 sami. 2 avd. Nr 9. 2
Utskottet.
10
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 9.
att jämväl denna sida av saken kommer att ägnas uppmärksamhet vid
frågans fortsatta behandling.
Slutligen får utskottet understryka vikten av att i en blivande utredning
intresserade grupper bliva representerade i den omfattning som erfordras
för att erhålla en möjligast allsidig belysning av ifrågavarande
problem.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att första kammaren måtte för sin del besluta att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om en förutsättningslös
utredning angående åtgärder för att skapa ökade
tillfällen till deltidsarbete i allmän tjänst.
Stockholm den 8 april 1943.
På utskottets vägnar:
IVAR EKSTRÖMER.
Närvarande: herrar Ekströmer, Franzon, J. Albert Andersson, Nils Elowsson, Carl Eric
Ericsson, Emil Petersson och fru Sjöström-Bengtsson.
Statens Reproduktionsanstalt, Stockholm 1943
77543