Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 5.
1
Nr 5.
Ankom till riksdagens kansli den 21 mars 1922 kl. 2 c. m.
Första kammarens a n d r a tillfälliga utskotts utlåtande nr 5 i
anledning av väckt motion, nr 5, angående förenkling
av skatteuppbördsväsendet.
I eu inom första kammaren väckt och till dess andra tillfälliga utskott
hänvisad motion har herr Leander hemställt, att riksdagen ville i skrivelse
till Kungl. Maj :t anhålla, det täcktes Kungl. Maj :t taga i övervägande, huruvida
en förenkling av skatteuppbördsväsendet kan åstadkommas genom
att överlåta åt samma myndigheter uppbörden av såväl krono- som kommunalskattemedlen,
samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill ett
dylikt övervägande kan giva anledning.
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
Av motiveringen framgår huvudsakligast, att motionären anser det nuvarande
systemet med uppbörden av krono- och kommunalskatt genom olika
myndigheter olämpligt och att ett sammanförande av de båda uppbörderna
till ett organ, och detta kommunalt, skulle medföra såväl ekonomiska som
praktiska fördelar.
Motionären anser det härvidlag vara viktigast* att den rådande dualismen
inom städernas uppbördsväsen avskaffas. Naturligast vore då, enligt
hans förmenande, att städernas drätselkamrar finge övertaga hela uppbörden.
Denna fråga har tidigare beaktats. I ärendet föreligger nämligen en
framställning från styrelsen för föreningen Sveriges stadsdomare, däri dessa
hemställa om utredning, huruvida icke ansvaret med kronouppbörden skulle
kunna avlyftas från magistraten (Se Torsten Nothin: Städernas särskilda
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 12 samt 2 avd. 4 höft. (Nr 5—6.) 1
Utskottet
2 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 5.
skyldigheter och rättigheter i förhållande till staten, sid. 216 ff). Uti infordrat
yttrande över denna framställning framhålla statskontoret och kammarrätten
gemensamt, att tiden syntes vara inne att genom ändring av uppbördsreglementet
göra städerna delaktiga av de fördelar, som medfölja postverkets
medverkan vid kronouppbörden. Ämbetsverken liava sålunda föreslagit
en annan väg än den motionären avsett. Generalpoststyrelsen har i
tvenne utlåtanden — under framhävande av det lyckliga resultatet av kronouppbörden
å landsbygden genom postverket — velat göra gällande, att
fördelarna för städerna med dess redan nu bekvämare tillgång till uppbördslokaler
icke blevo så stora genom överflyttning till postverket av uppbörden
i fråga, men likväl ej motsatt sig ett övertagande av uppbörden, dock ej för
de största städerna. Utredningen angående denna fråga befinner sig ännu
på ett förberedande stadium och utskottet anser sig därför ej böra genom
ett ståndpunktstagande till frågan, föregripa utredningens slutförande utan
vill endast framhålla, att det av motionären framkastade spörsmålet om
kronouppbörden i städerna är under omprövning.
Beträffande motionärens erinran om olämpligheten av pensionsavgifternas
uppbärande genom olika myndigheter får utskottet erinra om en i denna
fråga vid innevarande års riksdag väckt motion, (nr 66 i andra kammaren),
däri hemstålles, att uppbörden av dessa avgifter måtte uppdragas åt endast
eu uppbördsmyndighet, vadan alltså ett bestämt förslag härutinnan kommer
under pågående riksdags prövning.
Vad därefter angår kronouppbörden på landet, som sedan 1918 sker
genom postverket, uttrycker motionären sina tvivelsmål, huruvida denna
verkligen ordnats på förmånligaste och billigaste sätt. I anledning härav
vill utskottet framhålla följande.
Det torde för det första vara otvivelaktigt, att en uppbörd genom postverket
är den för allmänheten bekvämaste. Den skattskyldige erhåller genom
postverket sin skattsedel i god tid före förfallodagen av skatten och han kan
därefter vilken dag som bäst lämpar sig under skatteuppbördstiden inbetala
sin skatt på närmaste postanstalt, som i allmänhet ändock besökes i andra
angelägenheter. Är han stadd på resa under tiden för skatteuppbörden, möter
intet hinder för honom att å vilken som helst av rikets postanstalter erlågga
sin kronoskatt. Att detta är en obestridlig fördel i jämförelse med de
forna uppbördsstämmorna, där väntan och trängsel ofta kunde bliva hart när
outhärdliga, ligger i öppen dag. Vidare framgår av publicerade utlåtanden
från riksräkenskapsverket (bilaga till första kammarens andra tillfälliga utskotts
utlåtande nr 8 för år 1921), statskontoret och kammarrätten (Nothins
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 5. T>
förenämnda arbete, si<l 220) att restantierna efter den nya anordningens genomförande
blivit mindre än förut — vilket för statsverket innebär en obestridlig
vinst. Generalpoststyrelsen har vidare yttrat, att postverkets bestyr
med kronoskatteuppbörden i stort sett utförts med mycket obetydliga extra
anordningar i form av hyrande av särskilda expeditionslokaler eller anställande
av extra personal. Härtill kommer, att enligt vad riksräkenskapsverket
uppgivit (nyssnämnda bilaga) det nya systemet visat sig fungera mycket
tillfredsställande såväl ur central bokföringssynpunkt som i fråga om möjlighet
till kontroll å redogörarna. Och anledningen härtill finner ämbetsverket
däri, att detta system, som vore det förut gällande redovisningssystemet
vida överlägset, intimt sammanhängde med det nya sättet för kronouppbördens
upptagande genom posten. De med ifrågavarande skatteuppbörd
bäst förtrogna ämbetsverken synas alltså anse, att verkliga fördelar vunnits
med det nya systemet.
Skulle nu, som motionären önskar, de kommunala organen övertaga kronouppbörden,
är det tvivel underkastat, om icke dessa fördelar skulle försvinna
och bl. a. de olägenheter, som vidlådde de gamla uppbördsstämmorna,
återkomma. Utan vidare torde vara klart, att de kommunala myndigheternas
arbete i oerhörd grad skulle ökas, vilket måste tvinga till anställande av
arbetskraft i stor utsträckning, något som i sin ordning skulle medföra avsevärda
kostnader. Det bör i detta sammanhang erinras om, att med den
nuvarande kronouppbörden är förenad uppbörd av åtskilliga andra skatter
och avgifter, såsom landstingsskatt, vägskatt, bidrag till skjutsentreprenader,
avgifter till åtskilliga försäkringar, till hushållningssällskap m. in.,
vilka alla skatter och avgifter skola distribueras till vederbörande och vilka
vid ett övertagande av kronouppbörden väl även skulle överflyttas till den
kommunala myndigheten. Det torde vara högst tvivelaktigt, om de redan nu
hårt belastade kommunala organen skulle vilja och kunna påtaga sig allt
detta nya arbete.
Slutligen synes det icke obefogat att erinra därom, att det nuvai’ande
systemet med kronouppbörden så nyligen som 1918 trätt i funktion och att
det icke kan vara lämpligt att efter så kort tid frångå detsamma.
Såsom motionären framhåller, pågå flera utredningar angående spörsmål,
som stå i intimt samband med motionens ämne. Framför allt gäller
detta den av riksdagen begärda utredningen om en rationell skatteuppbörd.
Det är att förvänta, att bl. a. denna utredning har sin uppmärksamhet riktad
även på i motionen omnämnda spörsmål, varför också på denna grund en särskild
riksdagens skrivelse i ämnet icke synes vara av behovet påkallad.
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 5.
Med liansyu till vad sålunda anförts, hemställer utskottet,
att förevarande motion icke måtte till någon första
kammarens åtgärd föranleda.
Stockholm den 20 mara 1922.
På utskottets vägnar:
N. J. F. ALMKVIST.
Närvarande vid förestående ärendes behandling inom utskottet: herrar Almkvist,
Rooth, Julin, Enhörning, Franzén, Bondeson, Andersson, P., i Arbrå*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
RESERVATION
av herr Rooth mot viss del av utskottets motivering.