Bankoutskottets utlåtande nr 47.
1
Nr 47.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering
av vissa från statens pensionsanstalt och lärarinnornas
pensionsanstalt utgående pensioner m. m.
jämte en i ämnet väckt motion.
I en den 9 maj 1947 dagtecknad proposition nr 284, som hänvisats till
bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Maj:t, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj:t att, i
huvudsaklig överensstämmelse med vad i propositionen förordats, meddela
dels bestämmelser angående omreglering av vissa från statens pensionsanstalt
och från lärarinnornas pensionsanstalt utgående pensioner, dels bestämmelse
angående viss rätt till tjänstårsberäkning för befattningshavare vid
hovkapellet.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en vid
riksdagens början inom första kammaren under nr 201 väckt motion, vari
herr Nilsson, Bror, hemställt, »att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhålla om skyndsamma åtgärder för omreglering av familjepensionerna
till alla de till statens pensionsanstalt anslutna befattningshavare,
vilka hittills icke erhållit denna förmån».
De vid 1943, 1944 och 1946 års riksdagar genomförda förbättringarna av
enligt äldre bestämmelser utgående tjänste- och familjepensioner ha i huvudsak
omfattat tjänste- och familjepensioner, som grundats i statlig befattning,
statlig arbetaranställning eller lärarbefattning vid folk- eller småskola eller
vid högre kommunal skola. I den mån regleringarna berört från statens pensionsanstalt
utgående pensioner ha de således huvudsakligen omfattat sådana
statspensioner, vilka grundats i anställning som efter pensionstagarens avgång
blivit förenad med pensionsrätt'' enligt allmänna pensionsreglementena,
1942 års arbetarpensionsreglementen, folkskolans tjänste- och familjepensionsreglementen
eller tjänste- och familjepensionsreglementena för de
högre kommunala skolorna. Regleringarna ha dock icke omfattat sådana
f. d. befattningshavare vid statsunderstödd sinnesslöskola eller skogsvårdsstyrelse,
vilkas befattningar från och med den 1 juli 1945 respektive den
1 juli 1946 blivit underkastade folkskolans pensionsreglementen, och ej
heller uppskjuten pension till den som avgått av annan anledning än befattnings
indragning eller uppskjuten livränta.
I förevarande proposition framlägges nu förslag om förbättring av de pensioner
från statens pensionsanstalt och lärarinnornas pensionsanstalt, som
Bihanq till riksdagens protokoll 1947. 8 samt Nr 47. I
2 *
Bankoutskottets utlåtande nr 47.
kunna sägas motsvara de äldre och nyare statspensionerna och som icke berörts
av 1943—1946 års regleringar, dock ej pensioner till sådana befattningshavare
hos skogsvårdsstyrelser och hushållningssällskap m. fl., som
omfattas av den reglering, som föreslås i proposition den 9 maj 1947, nr
283, angående reglering av vissa tjänste- och familjepensioner m. m.
De från statens pensionsanstalt utgående äldre och nyare pensioner, som
icke omfattats av 1943—1946 års regleringar — i propositionen benämnda
anstaltspensioner — utgöras
dels av vissa hittills icke omreglerade pensioner, som beviljats enligt
reglementet för statens pensionsanstalt den 31 december 1919 (nr 878),
reglementet för folkskollärarnas pensionsinrättning den 30 november 1866
(nr 75),
reglementet för småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt den 22
juni 1892 (nr 54),
dels ock av pensioner, som beviljats enligt
reglementet för barnmorskornas pensionsanstalt den 31 december 1904 (nr
67, s. 4) och förnyade reglementet för samma pensionsanstalt den 30 december
1910 (nr 156),
reglementet för lasarettsläkarnas pensionskassa den 13 november 1903 (nr
in), . c ,
reglementet för dövstumläramas pensionsanstalt den 30 augusti 1905 (nr
55) och den 8 oktober 1915 (nr 466),
reglementet för extra provinsialläkarnas pensionskassa den 30 november
1911 (nr 164),
stadgarna för kungl. hovkapellets pensionsinrättning (understödsförening),
stadgarna för de kungl. teatrarnas pensionsinrättning (understödsförening),
stadgarna för kungl. teaterns (operans) arbetares pensionskassa (under
-
stödsförening), samt
stadgarna för kungl. dramatiska teaterns arbetares pensionskassa (understödsförening)
.
En förbättring av här ifrågavarande, från anstalten utgående tjänstepensioner
i överensstämmelse med vad som skett i fråga om statspensionerna
förutsätter en klassificering av desamma, motsvarande den gängse indelningen
av statspensionerna i nyaste, nyare och äldre pensioner.
Vid regleringen av statspensionerna ha från förbättring undantagits pensioner
till vissa f. d. vikarier och sådana uppskjutna tjänstepensioner, som
enligt reglementet för statens pensionsanstalt beviljats f. d. befattningshavare,
vilka avgått av annan anledning än befattnings indragning. I fråga om
omfattningen av nu ifrågasatt pensionsreglering föreslås, att förbättringen icke
skall omfatta sådana pensioner, som undantagits vid de föregående regleringarna
av statspensionerna m. fl. Skulle i något fall icke kunna utrönas,
huruvida viss pensionstagare med nämnda gränsdragning bör omfattas av
pensionsregleringen eller ej, t. ex. därför att tillgängliga handlingar icke
utvisa vad slag av vikariat viss pensionstagare innehaft, har Kungl. Maj .t
ansetts böra erhålla bemyndigande att besluta om pensionsregleringens till
-
lämpning även å sådan pensionstagare.
Bankoutskottets utlåtande nr 47.
3
Från förbättring skulle vidare undantagas pensioner till sådana f. d. befattningshavare
vid de kungl. teatrarna, som tillhört de icke kollektivavtalsanställda
personalkategorierna och som i stället för att övergå på de nya
bestämmelserna i statens pensionsanstalts reglemente anmält sig vilja kvarbliva
vid pensionsrätt enligt stadgarna för de kungl. teatrarnas pensionsinrättning,
vilken pensionsrätt alltså av vederbörande bedömts såsom förmånligare.
I samband med den föreslagna generella förbättringen av äldre och nyare
anstaltspensioner bör enligt propositionen, i likhet med vad som gjordes vid
1946 års pensionsreglering, också ske en teknisk omräkning av nu förevarande
pensioner till sådan nivå, att å pensionerna i fortsättningen kunna utgå
rörligt tillägg och kristillägg. För vinnande av full enhetlighet i fråga om
dyrtidskompensationen föreslås dessutom, att även de nyaste anstaltspensioner,
å vilka dyrtids- och kristillägg för närvarande utgå, skola tekniskt omräknas.
Statens pensionsanstalt har enligt propositionen i förevarande avseende
föreslagit teknisk omräkning till sådan nivå, att genomgående kan tilllämpas
det system, som härvidlag från och med den 1 juli 1947 skall gälla
med avseende å statstjänstemäns löner och pensioner.
I propositionen förutsättes, att regleringen av anstaltspensionema förbindes
med en begränsningsregel av innebörd, att förbättringen stannar inom
gränsen för nyaste pension.
I fråga om bestridandet av de med den förordade regleringen förenade kostnaderna
föreslås, att av pensionstagamas förutvarande huvudmän redan beviljade
tillägg till de från statens pensionsanstalt utgående pensionerna icke
skola inverka på den nu ifrågasatta förbättringen. Ej heller storleken av huvudmannens
bidrag till pensioneringen bör enligt förslaget beaktas vid förbättringen.
Beträffande pensionsförbättringens storlek föreslås, att den fastställes till
belopp, motsvarande den sammanlagda förbättringen vid 1943, 1944 och 1946
års pensionsregleringar. Om resultatet av en sådan förbättring anföres bland
annat följande.
Fn förbättring inom gränsen för nyaste pension och med tillämpning av
förberörda princip skulle innebära:
beträffande äldre anstaltspension en maximal förbättring med 750 kronor,
där de nuvarande pensionsförmånerna med inberäknande av dyrtids- och
kristillägg uppgå till högst 3 285 kronor samt eljest med 450 kronor jamte i
förekommande fall därutöver 2/3 av det belopp, varmed pensionsförmånerna
understiga 3 735 kronor, samt
beträffande ngare pensioner en maximal förbättring av 500 kronor, där de
nuvarande pensionsförmånerna uppgå till högst 3 535 kronor, och eljest med
300 kronor jämte i förekommande fall det belopp därutöver, varmed pensionsförmånerna
understiga 3 735 kronor.
I likhet med vad som gällt vid regleringarna av statspensionerna bör tillses
att förbättrad äldre pension icke kommer att överstiga motsvarande nyare
pension. Även i övrigt skulle förbättringen av anstaltspensionema verkställas
i överensstämmelse med sagda pensionsregleringar.
4
Bankoutskottets utlåtande nr 47.
Den ifrågasatta regleringen av anstaltspensionerna skulle ske utan hänsynstagande
till sammanträffande folkpension.
De föreslagna pensionsförbättringarna för f. d. övningslärare vid högre
kommunala skolor, f. d. befattningshavare med enligt vissa särskilda grunder
reducerad pension, vissa f. d. barnmorskor och sjuksköterskor, vissa f. d.
befattningshavare vid hovkapellet, vissa f. d. lasarettsläkare och extra provinsialläkare
samt f. d. befattningshavare vid polisväsendet m. fl. ansluta
sig till de i övrigt i propositionen framlagda grunderna för pensionsregleringen.
De från statens pensionsanstalt utgående familjepensioner, som icke omfattades
av 1946 års familjepensionsreglering och ej heller tillhöra kategorien
nyaste pensioner, ha beviljats eller kunna komma att beviljas enligt reglementet
för folkskollärarnas änke- och pupillkassa den 15 oktober 1875 (nr
81), reglementet för statens pensionsanstalt den 31 december 1919 (nr 878)
eller stadgarna för kungl. hovkapellets pensionsinrättning (understödsförening)
.
Enligt reglementet för statens pensionsanstalt är familjepensionsunderlaget
300 kronor större än det belopp, som motsvarar 20 procent av tjänstepensionsunderlaget.
Detta beräkningssätt leder till att relationen mellan familjepensionsunderlag
och tjänstepensionsunderlag blir avsevärt ogynnsammare
än vad i sådant hänseende gäller enligt allmänna familje- och tjänstepensionsreglementena.
Då de äldre statsfamiljepensionerna genom 1946 års
reglering höjts till minst 90 procent av nyaste familjepension, äro anstaltspensionerna
sålunda numera avsevärt lägre än de med hänsyn till tjänstepensionsläget
jämförliga äldre statsfamiljepensionerna.
Med hänsyn till denna skillnad i pensionsnivåer anföres i propositionen
beträffande omfattningen av en ifrågasatt reglering av pensionsanstaltens
familjepensioner bland annat följande.
Behov av förbättring synes föreligga i fråga om samtliga enligt reglementet
för statens pensionsanstalt beviljade ännu icke omreglerade familjepensioner.
Förbättringen skulle i enlighet härmed sålunda i allmänhet komma
att omfatta även sådana familjepensioner, som i tjänstepensionshänseende
motsvaras av nyaste anstaltspensioner. Pensionsförbättringen skulle följaktligen
komma att få en något vidare omfattning än förbättringen av tjänstepensionerna.
Vad angår familjepensioner beviljade enligt reglementet för folkskollärarnas
änke- och pupillkassa eller stadgarna för hovkapellets pensionsinrättning
har pensionsnivån för dessa genom övergångsstadganden i reglementet
för statens pensionsanstalt reglerats på sådant sätt att densamma kan anses
i stort sett motsvara nivån för övriga enligt sistnämnda reglemente beviljade
familjepensioner. Även nu ifrågavarande familjepensioner torde sålunda
böra omfattas av förbättringen.
Från förbättringen synes sålunda böra undantagas allenast familjepension
eller understöd, som utgår till barn, vilket uppnått 21 års ålder.
I propositionen framhålles såsom allmän regel, att vid en reglering av de
från statens pensionsanstalt utgående familjepensionerna bör iakttagas, att
förbättrad pension icke kommer att överstiga nivån för motsvarande nyaste
familjepension.
Bankoutskottets utlåtande nr 47.
5
Beträffande förbättringens storlek föreslås, att i anslutning till 1946 års
reglering av äldre statliga familjepensioner de nu förevarande anstaltspensionema
höjas till nivån för nyaste pensioner med iakttagande dock, att förbättringen
får överstiga 525 kronor endast om så erfordras för uppnående
av 90 procent av sagda nivå.
De från lärarinnornas pensionsanstalt utgående pensionerna ha beviljats
enligt
reglementet för lärarinnornas pensionsanstalt (intaget i kungörelsen den
23 december 1910, nr 145, angående pensionering av den kvinnliga lärarpersonalen
vid enskilda läroanstalter),
kungörelsen den 31 december 1917 (nr 965) angående tilläggspensioner åt
vissa lärarinnor vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna och
kungörelsen den 18 november 1921 (nr 703) angående tilläggspensioner åt
vissa vid statsunderstödda enskilda läroanstalter anställda lärarinnor, vilka
avgå med pension med utgången av juni 1921.
I propositionen föreslås, att den ifrågasatta pensionsregleringen skall omfatta
samtliga från lärarinnornas pensionsanstalt utgående pensioner med
undantag av vissa uppskjutna pensioner och pensioner till vissa f. d. vikarier.
Beträffande frågan om den lämpliga storleken av den pensionsförbättring,
som bör vidtagas, föreslås, att pensionerna från lärarinnornas pensionsanstalt
skola förbättras enligt de grunder, som föreslagits i fråga om från statens
pensionsanstalt utgående äldre tjänstepensioner, eller sålunda i samma
omfattning, som gällt beträffande äldre statspensioner till lärarinnor vid
kommunala flickskolor.
I propositionen föreslås vidare (s. 13), att de förordade pensionsregleringama
skola tillämpas jämväl i fråga om befattningshavare, som avgår efter
regleringarnas genomförande.
I samband med de förevarande pensionsregleringsfrågoma har i propositionen
också till behandling upptagits fråga om viss ändring av de i kap. X
reglementet för statens pensionsanstalt intagna särskilda bestämmelserna för
befattningshavarna vid hovkapellet, syftande till att åstadkomma likställighet
mellan dessa befattningshavare och övrig teaterpersonal i vad avser rätt
till tjänstårsberäkning.
Vidare har i propositionen förordats sådan ändring av bestämmelserna
om pensionsförhöjning och dyrtidstillägg, att sådana förmåner jämte kristilllägg
hädanefter kunna utgå å pension från lärarinnornas pensionsanstalt,
även om pensionstagaren ej åtnjuter tilläggspension.
De pensionsbestämmelser och pensionsunderlag, som gälla för befattningshavare
med delaktighet i statens pensionsanstalt eller i lärarinnornas pensionsanstalt,
äro mycket växlande. En pensionsreglering för dessa pensionsanstalters
äldre pensioner måste därför erbjuda svårigheter, när det gäller
att bedöma, hur principerna för pensionsregleringen skola tillämpas i de enskilda
fallen. Det har icke synts påkallat alt i detta sammanhang redovisa
alla de spörsmål, som kunna beräknas uppkomma. Kungl. Maj:t har ansetts
böra inhämta riksdagens bemyndigande att med tillämpning av de huvud
-
6
Bankoutskottets utlåtande nr 47.
principer för pensionsregleringen, vartill förslag framlagts i propositionen,
meddela beslut i dylika spörsmål. I överensstämmelse med vad som eljest
allmänt gäller, har det även ansetts böra ankomma på Kungl. Maj:t att meddela
beslut vid fall av sammanträffande pensioner.
Pensionsregleringen föreslås skola träda i kraft den 1 juli 1947.
Kostnaden för den nu förordade pensionsregleringen har uppskattats till
i runt tal 3 500 000 kronor. Medel för genomförandet av denna pensionsreglering
ha äskats i propositionen nr 283 angående reglering av vissa tjänsteoch
familjepensioner m. m.
Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgått, hava 1943, 1944 och 1946
års pensionsregleringar, i den mån de berört från statens pensionsanstalt utgående
pensioner, huvudsakligen omfattat allenast med statliga pensioner
jämförliga pensioner men däremot icke anstaltspensionema i egentlig mening
och icke heller pensioner från lärarinnornas pensionsanstalt. I förevarande
proposition framlägges nu förslag om pensionsförbättring för de pensionstagare,
vilka sålunda lämnats utanför nämnda pensionsregleringar. I
fråga om förbättringens storlek innebär förslaget, att den fastställes till belopp,
svarande mot den sammanlagda förbättringen vid 1943, 1944 och 1946
års regleringar. Att förbättringen således icke — på sätt i propositionen nr
283 till innevarande riksdag föreslagits i fråga om vissa tjänste- och familjepensioner
— utsträckes till principiell likställighet med pensionsnivån enligt
de nya pensionsreglementen, som avses skola träda i kraft den 1 instundande
juli, sammanhänger med att reglementet för statens pensionsanstalt är under
omarbetning och att man icke för närvarande kan överblicka, vilken pensionsnivå,
som kommer att bliva gällande enligt ett nytt anstaltsreglemente.
Å andra sidan har denna gränsdragning ansetts motivera, att regleringen av
anstaltspensionema och pensionerna från lärarinnornas pensionsanstalt genomföres
utan hänsynstagande till sammanträffande folkpension. Vad Kungl.
Maj:t sålunda föreslagit i fråga om pensionsförbättringens avvägning har
icke givit utskottet anledning till erinran. Även i övriga delar har utskottet
funnit sig kunna biträda det föreliggande förslaget. Utskottet förutsätter härvid,
att den tekniska omräkningen kommer att ske i enlighet med vad statens
pensionsanstalt i sådant avseende föreslagit.
Vad härefter angår det i motionen 1:201 framställda yrkandet, att riksdagen
skulle hos Kungl. Maj:t anhålla om åtgärder för omreglering av familjepensioner
för de pensionstagare från statens pensionsanstalt, som hittills
undantagits från denna förmån, vill utskottet framhålla, att i den mån
de i motionen avsedda befattningshavarna icke komma att vid bifall till propositionen
nr 283 erhålla pensionsförbättring, sådan kommer att utgå enligt
det i nu förevarande proposition framlagda förslaget. Vid angivna förhållande
torde motionen icke påkalla någon riksdagens åtgärd.
Bankoutskottets utlåtande nr 47.
7
Åberopande det anförda hemsfäller utskottet,
1) att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande
proposition;
2) att förevarande motion I: 201 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 19 juni 1947.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Åkerberg, Andersson i Rossvik*, Sundvik*,
Friggeråker, Leander*, Edin*, Persson i Älvdalsåsen och Annér;
från andra kammaren: herrar S vedman, Andersson i Munkaljungby,
Sundberg, Persson i Norrby, fru Humla, herrar Stjäme och Johansson i
Kalmar.
* Ej närvarande vid justeringen.