Bankoutskottets utlåtande Nr 41

Utlåtande 1917:Bu41

Hela utlåtandet

Utdrag ur utlåtandet

Bankoutskottets utlåtande Nr 41.

1

Nr 41.

Ankom till riksdagens kansli den 8 maj 1917 kl. 2 «. m.

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning
angående vissa ändringar i avlöningsstaten för riksbanken.

I en till bankoutskottet avlåten, den 11 sistlidna januari dagtecknad
skrivelse hava fullmäktige i riksbanken beträffande gällande avlöningsstat
för banken gjort de framställningar, om vilka bär nedan
vidare förmäles.

»I skrivelse den 28 mars 1916 till fullmäktige i anledning av Angående
styrelsens för riksbankstjänstemännens förening framställning om in- ''"^ordina%
rättande av ytterligare 10 tjänster i första graden vid huvudkontoret nytjänsterV*
och ett lika antal tjänster i lägsta graden vid avdelningskontoren samt la9,ta 9ruden
fullmäktiges däröver avgivna yttrande uttalar utskottet, att det synts
utskottet befogat att frågan om de extra ordinarie tjänstemännens ställning
samt om och i vad mån särskilda åtgärder lämpligen böra vidtagas
till förbättrande av densamma toges under förnyat övervägande och att
därvid följande synpunkter borde vinna beaktande, nämligen dels att
extra ordinarie tjänsteman efter viss tids väl vitsordad tjänstgöring skulle
kunna befordras till ordinarie tjänsteman i lägsta graden och dels huruvida
lägsta tjänstegraden borde bibehållas i sin nuvarande form eller
eventuellt första och andra tjänstegraderna sammanslås till en grad med
ett större antal och tätare återkommande ålderstillägg.

Beträffande frågan om de nuvarande första och andra tjänstegradernas
sammanslagning till en grad anse fullmäktige, att detta spörsmål
än så länge bör få vila, då en sådan förändring skulle kräva en
grundlig omarbetning av den blott i två år tillämpade nya avlöuingsBihang
till riksdagens protokoll 1917. 8 sand. 29 höft. (Nr 41.) 1

2

Bankoutskottets utlåtande Nr il.

staten, och då tidpunkten för en dylik omarbetning i allt fall för närvarande
icke torde vara den rätta.

Vidkommande åter frågan att extra ordinarie tjänsteman efter viss
tids väl vitsordad tjänstgöring skulle kunna befordras till ordinarie i
lägsta graden äro fullmäktige fortforande av sin tidigare uttalade mening,
att fullmäktige böra bliva satta i tillfälle att bereda de av bankens
extra ordinarier, som en längre följd av år med goda vitsord tjänstgjort,
en mera tryggad ställning.

I en genom styrelsen för riksbankstjänstemännens förening till
fullmäktige ingiven skrift från huvudkontorets samtliga extra ordinarie
tjänstemän anhålla dessa om fullmäktiges medverkan till att extra ordinarietiden
begränsas till en bestämt fastställd och rimlig tid eller att,
om detta icke nu skulle låta sig göra, tolv nya tjänster i första graden
inrättades, ävensom att befordrad extra ordinarie tjänsteman måtte medgivas
rätt att, för erhållande av ålderstillägg, medräkna den tid av sin
extra ordinarietid, som förflutit från hans åttonde år i riksbankens tjänst.
Fullmäktige finna denna framställning värd allt beaktande. Att föreslå
fastställandet av viss tid för befordran till ordinarie synes dock fullmäktige
för närvarande icke lämpligt och ej heller anse sig fullmäktige
nu böra ifrågasätta rubbning i avlöningsstaten beträffande villkoren för
erhållande av ålderstillägg.

Däremot vilja fullmäktige på det livligaste förorda inrättandet av
nya ordinarie tjänster i lägsta graden och detta ej blott vid huvudkontoret
utan även vid avdelningskontoren.

Av riksbankens för närvarande obefordrade 40 extra ordinarie
tjänstemän (jurister å ombudsmansexpeditionerna samt ingenjör Henning
Bergström oräknade) äro 7 stycken intagna år 1907, 10 stycken år
1908 och 9 stycken år 1909 och hava alltså innevarande år eu extraordinarietid
av 10, respektive 9 och 8 år, eu tid som för personer, vilka
alltifrån deras anställning i riksbanken därstädes haft stadigvarande
arbete och särskilt vid jämförelse med post- och telegrafverken, där
ordinarie anställning i allmänhet lärer vinnas efter 4 och 5 års tjänstgöring,
måste anses allt för lång. En av de år 1907 intagna extra
ordinarierna har genom uppkommen vakans i dag kunnat vinna befordran
och för att bereda samma förmån åt även de övriga under ovan angivna
årtal intagna extra ordinarie tjänstemännen vilja fullmäktige hemställa
om inrättandet av 15 nya tjänster i första graden, varav 11 vid huvudkontoret
och 2 vid vartdera av kontoren i Göteborg och Malmö, samt
10 i registrators- och bokhållargraden vid de mindre avdelningskontoren.

Vinner detta förslag utskottets och riksdagens gillande, bliva samt -

Bankoutskottets utlåtande Nr 41.

3

iga vid huvudkontoret tjänstgörande extra ordinarie tjänstemän förflyttade
på ordinarie stat och bankens manliga extra ordinarie tjänstemannapersonal,
som för närvarande utgör cirka 13.8 9 procent av hela
den manliga tjänstemannapersonalen, skulle komma att krympa ihop
till omkring 5.2 procent av nämnda personal. Att under sådana förhållanden
den yngre ordinarie personalen vid tjänstledighet för kamrater
måste underkasta sig ökat arbete och tjänstgöring å annan ort samt
finna sig uti att möjligen ej varje år kunna komma i åtnjutande av
semester, är uppenbart. Omständigheterna kunna ock så foga, att tjänsteman
i högre grad vid tjänstledigheter måste åtaga sig arbete, som under
vanliga förhållanden utföras av tjänstemän i lägre grad.

Bortsett från blivande ålderstillägg samt pensionsunderlagen skulle
den årliga avlöningskostnaden för nu ifrågasatta tjänster i lägsta graden
komma att belöpa sig på 77,000 kronor, under det att i arvoden till
de nämnda 25 extra ordinarierna enligt gällande arvodesskala för innevarande
år beräknas utgå cirka 67,135 kronor. Således en ökad kostnad
av 9,865 kronor. Å andra sidan kan det i staten upptagna förslagsanslaget
å 180,000 kronor till arvoden åt extra personal med mera nedsättas.
Nedsättning i anslaget kan emellertid icke göras med hela det
belopp, som, enligt vad ovan nämnts, utgår i arvoden till de extra ordinarier,
vilka föreslås befordrade, då hänsyn måste tagas till erforderliga
höjningar i arvodena till kvarstående extra ordinarie!'' och eventuellt
nyantagna sådana ävensom till ökade vikariatsersättningar med mera.
Fullmäktige vilja, såsom lämpligt belopp för det ifrågavarande anslagets
minskning, föreslå 40,000 kronor.

Att fullmäktige framdeles, såsom en följd av år skett, blott med
största varsamhet och då sådant oundgängligen kräves, skola anställa
nya extra ordinarie^ torde knappast behöva sägas.»

Fullmäktige hava alltså i sin förevarande skrivelse hemställt om
inrättande av 15 nya tjänster i första graden, därav 11 vid huvudkontoret
och 2 vid vartdera av kontoren i Göteborg och Malmö samt
10 i registrator- och bokhållargraden vid de mindre avdelningskontoren.

I en senare ingiven skrivelse hava fullmäktige meddelat, att antalet
nya tjänster vid de mindre avdelningskontoren på grund av en
tjänstemans avgång från banken kunde nedsättas till 9; och haAm fullmäktige
härvid tillika på given anledning förklarat, att banken för arbetets
jämna och obrutna gång icke kunde undvara den arbetskraft, som
de till fast anställning nu föreslagna extra ordinarie tjänstemännen utgjorde.
Åven skulle genom den föreslagna förändringen åtskilliga av

Utskcttet.

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 41.

Angående
tilta företa•
grad* tjänst er.:

uppflyttning
till andra
graden m. m.

de extra ordinarie tjänstemännen efter många års tjänstgöring erhålla
förbättring i sina ekonomiska villkor och en ordinarie tjänstemans mera
tryggade ställning.

Utskottet har för sin del icke funnit något att erinra mot den av
fullmäktige sålunda ifrågasatta uppflyttningen av de extra ordinarie
tjänstemännen och anser sig därför böra tillstyrka bifall till fullmäktiges
framställning.

Bortsett från blivande ålderstillägg och pensionsunderlag skulle
denna förändring medföra en merkostnad av 9,865 kronor årligen.

I samband med nu förevarande förslag hava fullmäktige hemställt
om nedsättning av förslagsanslaget till arvoden åt extra personal m. m.,
vilket för närvarande är fastställt till 180,000 kronor. Enligt vad
fullmäktige meddelat, hade av ifrågavarande anslag enligt räkenskaperna
för år 1916 ett belopp av i runt tal 141,000 kronor tagits i anspråk.
Vid bifall till förslaget om inrättande av de nya tjänsterna i lägsta
graden vid huvud- och avdelningskontoren skulle arvoden till extra
ordinarie tjänstemän till belopp av omkring 67,000 kronor bortfalla;
och syntes därför icke något hinder förefinnas att bestämma nedsättningen
av anslaget till 60,000 kronor.

Utskottet anser sig alltså böra förorda en nedsättning i förevarande
anslag med sistnämnda belopp, varigenom anslaget skulle i staten upptagas
till 120,000 kronor.

»I likhet med vad förlidet år ägde rum bär även i år från tjänstemän
i första graden vid huvudkontoret gjorts framställning om överflyttning
av ett antal tjänster från första till andra graden. Framställningen
förra året avsåg 20 sådana överflyttningar, av vilka, enligt
fullmäktiges förslag, 5 blevo av utskottet tillstyrkta och av riksdagen
beviljade. Nu ifrågasättas ytterligare 15 nya tjänster i andra graden,
varjämte begäres att för första gradens tjänstemän må tillämpas samma
tjänsteårsberäkning för erhållande av ålderstillägg, som gällde före år
1915. Sistnämnda begäran kan, lika litet som de extra ordinarie tjänstemännens
ovan omnämnda framställning om ändring i villkoren för
ålderstillägg, av fullmäktige tillstyrkas.

Beträffande förslaget om vissa förstagradstjänsters uppflyttning till
andra graden, anse sig fullmäktige så tillvida kunna förorda framställningen,
att fullmäktige, för att lämna tillfälle till befordran för ett antal
av de i avseende å tjänstetid äldsta inom första graden, vilja föreslå
uppflyttandet av ytterligare fem tjänster från denna grad till andra graden.
Genom de tjänster, som förlidet år inrättades i andra graden, bereddes

Bankoutskottets utlåtande Nr 41.

5

utväg att befordra fyra av de år 1898 i banken intagna förstagradstjänstemännen,
och då det synes fullmäktige lämpligt, att övriga
till och med nämnda årsklass hörande tjänsteman i graden komma i åtnjutande
av andra gradens löneförmåner, hava fullmäktige däri ansett
sig finna skäl för framläggandet av nu ifrågavarande förslag.

I sammanhang härmed och då fullmäktige anse, att föreståndaren
för silvermynträkningen, som för närvarande är tjänsteman i första graden
och som uppbär missräkningspenningar å 600 kronor, med avseende
på den betydligt ökade myntväxlingen bör likställas med föreståndaren
för sedelräkningsavdelningen och vara tjänsteman i andra graden samt
åtnjuta missräkningspenningar å 1,000 kronor, få fullmäktige hemställa,
att i avlöningsstaten för huvudkontoret upptagna missräkningspenningar å
1,000 kronor åt nio av andra gradens tjänstemän, vilka förordnas att utföra
kassörsgöromål, i stället måtte anvisas åt tio tjänstemän i nämnda grad.»

Fullmäktiges förslag i denna punkt innebär uppflyttandet av o
tjänster vid huvudkontoret från första till andra tjänstegraden. Enligt
vad fullmäktige i en senare skrivelse meddelat, skulle ifrågavarande 5
tjänster avse föreståndaren för silvermynträkningen samt fyra kontorsskrivaretjänster,
varav en för kontrollen i valvsavdelningen, en i sedelräkningsavdelningen,
en för girobokhålleriet samt en å låneavdelningen.

Vidare hava fullmäktige föreslagit, att föreståndaren för silvermynträkningen
likställes med föreståndaren för sedelräkningen och således
kommer i åtnjutande av missräkningspenningar till samma belopp
som denne, nämligen 1,000 kronor mot för närvarande 600 kronor.

Genom denna anordning skulle alltså missräkningspenningar å 600
kronor utgå allenast till en tjänsteman i första graden.

Skillnaden i avlöningskostnad på grund av berörda ändringar
skulle enligt verkställd beräkning uppgå till 8,400 kronor.

Då det arbete, som utföres av innehavarna av ifrågavarande tjänster,
torde vara av mera kvalificerad art, anser utskottet för sin del det
vara i överensstämmelse med tidigare tillämpade principer, att dessa
tjänster uppflyttas i andra graden; och har utskottet därför funnit sig
höra biträda fullmäktiges framställning i denna del.

Vid bifall till förslaget dels om överflyttning av 5 tjänster från
första till andra graden dels om inrättande av 11 nya tjänster i första
graden vid huvudkontoret skulle antalet tjänster i dessa båda grader
bliva respektive 40 och 60 mot för närvarande respektive 35 och 54,
de båda juristerna och utrikeskorrespondenten, om vilka vidare här nedan,
i båda fallen oräknade.

Ufshoftct.

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 41.

Angående en

ytter tiga re
växlinyskassa
vid kontoret
i Göteborg
in. m.

»Den 14 september 1916 beslöto fullmäktige, efter framställning av
styrelsen för kontoret i Göteborg och med anledning av ökade växlingsgöromål
vid kontoret, inrättandet därstädes av en extra växlingskassa,
som skulle hållas öppen tre dagar i varje vecka och vid månadsskiften
ytterligare två å tre dagar. Denna kassa förvandlades till daglig från
och med den 1 december 1916, och för densamma har tillsvidare inrättats
en tjänst utöver stat i andra graden. Då penningeväxlingen vid
Göteborgskontoret är mycket livlig och visar stadig tendens till ökning,
anse fullmäktige, att den över stat inrättade kassörstjänsten bör bliva
av ordinarie natur, och föreslå förty densammas upptagande i avlöningsstaten
för kontoret.

Enär uppräkning av större poster växlingsmedel dels icke kan
medhinnas av kassörerna själva och dels icke utan att orsaka alltför
stor stockning i expeditionen av allmänheten kan verkställas vid disken,
har vid Göteborgskontoret efter mönster från huvudkontoret anordnats
ett särskilt rum för uppräkning och sortering av större växlingsexpeditioner.
Uppsikten över arbetet därstädes är anförtrott en första gradens
tjänsteman, på vilken också vilar ansvaret för till uppräkningsrummet
överlämnade medel. Kontorets styrelse har ansett, att denne tjänsteman
för det honom åliggande ansvar, liksom föreståndaren för silverräkningen
vid huvudkontoret, bör tillerkännas missräkningspenningar.
Med instämmande i denna mening få fullmäktige föreslå, att åt ifrågavarande
tjänsteman såsom missräkningspenningar anvisas ett belopp av
600 kronor om året.

Samma belopp missräkningspenningar hemställer Göteborgskontorets
styrelse måtte beviljas den tjänsteman i första graden därstädes,
som biträder kassören i upp- och utlåningskassan med direkt emottagande
av inbetalningar från allmänheten. Göromålen i nämnda kassa
äro nämligen, sedan många år tillbaka, med fullmäktiges begivande så
ordnade, att nyssnämnda förstagradstjänsteman direkt från allmänheten
emottager alla inbetalningar och uppräknar dessa. Influtna medel förbliva
i allmänhet under hans och övriga kassabiträdens vård till expeditionstidens
slut, då penningarna, sedan de hunnit behörigen sorteras och
buntas, redovisas till kassören. Kassören själv verkställer i regel blott
utbetalningar och använder till dessa nästan uteslutande från dagkassan
uttagna medel utan sammanblandning med vad som under dagen
inflyter. Denna anordning har visat sig synnerligen praktisk och lämnat
god kontroll. För den praktiserade tudelningen av kassagörornålen ansvarar
visserligen på grund av eget åtagande kassören gentemot banken,
och har han att, om brist i redovisningen från kassaskrivaren skulle

Bankoutskottets utlåtande Nr 41. 7

förefinnas, hålla sig till denne, men det torde dock få anses billigt, att
den förstagradstjänsteman, som får sig pålagt arbetet att såsom biträde
åt kassören emottaga och redovisa stora penningebelopp, bör för den felräknmgsrisk,
lian obestridligen löper, få åtnjuta någon ersättning, och
lull mäktige vilja därför göra till sitt eget även detta sist omförmälda
lorslag av Göteborgskontorets styrelse samt hemställa, att kassörens i
yPP~ utlånings kassan därstädes biträde för direkt emottagande av

inbetalningar från allmänheten måtte komma i åtnjutande av missräknmgspenningar
till belopp av G00 kronor.

Upptagande i staten av ännu en kassör vid kontoret i Göteboro''
jämte sålunda föreslagna missräkningspenningar skulle föranleda en me£
kostnad av sammanlagt 7,000 kronor.»

Såsom av fullmäktiges skrivelse framgår, har den tillfälligt inrät- mattet.
tade växlingskassan vid kontoret i Göteborg på grund av göromålens
ökning ansetts böra bliva permanent; och hava fullmäktige på grund
härav föreslagit upptagande i staten av ytterligare en kassörsbefattning
1 andra graden. Därjämte skulle till två tjänstemän i första graden
utgå missräkningspenningar med G00 kronor''till vardera, och hava fullmäktige
beräknat den härigenom uppkommande merkostnaden till 7,000
kronor.

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot ifrågavarande förslag,
har ansett sig böra tillstyrka detsamma.

»Efter att sedan början av år 1916 hava åtnjutit tjänstledighet in intrader

nuvarande bankosekreteraren och ombudsmannen W. Montelius rä,lantie av
under loppet av innevarande månad i pensionsåldern och kommer att ZZtll,
Irau och med den 1 februari 1917 övergå på pensionsstat. Montelius’ temrebefatttjänst
har under ledigheten uppehållits av en av de bägge på fullmäktiges-
och pmbudsmansexpeditionerna anställda andragradstjänstemännen,
vilken tjänsteman torde kunna antagas bliva utnämnd till den
efter Montelius lediga befattningen. Utgående från denna förutsättning
anse fullmäktige, att, efter omläggning av arbetet å expeditionerna, den
sålunda uppkommande ledigheten i andra graden icke behöver fyllas
utan vilja föreslå, att de bägge hittillsvarande tjänsterna i andra graden
a de nämnda expeditionerna omvandlas till en tjänst i tredje graden.

Det synes fullmäktige nämligen lämpligt, att bankosekreteraren och
ombudsmannens närmaste man, vilken det skall åligga att jämte bankosedel
eterar en övervaka och ansvara för arbetet å expeditionerna och som
vid alla tillfällen, då bankosekreteraren är frånvarande, skall övertao-a

Utskottet,

Angående
föreståndaren
för utrikesavdelningen

m. »/.

Utskottet.

g Bankoutskottets utlåtande Nr 41.

dennes funktioner, har tredje gradens tjänstställning. Ifrågavarande
tjänsteman tänker man sig benämnd andre bankosekreterare.

Den sålunda föreslagna förändringen medför (bortsett från ålderstillägg
och pensionsunderlag) en minskning i avlöningskostnaden av
3,200 kronor.»

Fullmäktiges ifrågavarande förslag innebär, att de båda hittillsvarande
tjänsterna i andra graden å fullmäktiges- och ombudsmansexpeditionerna
sammanslås till en tjänst i tredje graden och synas göda
skäl vara anförda för en dylik anordning, varför utskottet funnit sig
böra tillstyrka densamma. Ifrågavarande förändring skulle, såsom fullmäktige
erinra, medföra en minskning i avlöningskostnaderna med 3,200
kronor.

»Föreståndarna å de flesta avdelningar vid huvudkontoret äro
tjänstemän i högsta eller fjärde graden. Så är emellertid icke fallet
med föreståndaren å en av bankens viktigaste avdelningar, utrikesavdelningen,
och detta ehuru av denne avdelningschef kräves speciellt
höga kvalifikationer såsom omfattande språkkunskap, ingående kännedom
om växelkursförhållanden och arbitrageaffärer, om utländska växlarlagar
och stämpelförordningar m. m. Fullmäktige anse, att ifrågavarande
funktionärs tjänsteställning inom banken icke står i rätt förhållande
till det honom åvilande ansvarsfulla arbete och vilja därför
hemställa, att hans befattning likställes med bankokommissariernas samt
att, för vinnande härav, ytterligare en tjänst i fjärde graden upptages
i avlöningsstaten. Den av föreståndaren å utrikesavdelningen nu innehavda
tredjegradstjänsten torde dock icke höra, indragas, utan anse
fullmäktige lämpligt att denna grads förmåner tillerkännas föreståndarens
närmaste man och ställföreträdare, utrikeskorrespondenten, enär å
honom i avseende å kompetens i det hela måste ställas samma fordringar
som å föreståndaren själv. Korrespondentens tjänst i andra graden
skulle i sammanhang med genomförandet av dessa förändringar indragas.
Merkostnaden för ytterligare en tjänst i fjärde graden med indragning
av en tjänst i andra graden belöper sig till (ålderstillagg och
pensionsunderlag oräknade) 3,300 kronor.»

Föreståndaren å utrikesavdelningen är för närvarande tjänsteman
i tredje graden. Fullmäktige hava emellertid på anförda skäl hemställt,
att hans befattning likställes med bankokommissariernas, och att följaktligen
ytterligare en tjänst i fjärde graden upptages i avlöningsstaten.

Bankoutskottets utlåtande Nr 41.

9

I samband härmed hava fullmäktige ansett utrikeskorrespondenten, vilken
är föreståndarens närmaste man och ställföreträdare, böra erhålla den
tredjegradstjänst, som nu innehaves av föreståndaren, varemot korrespondentens
nuvarande andragradstjänst skulle indragas.

Utskottet har för sin del icke något att erinra mot de sålunda
föreslagna förändringarna.

Merkostnaden för ytterligare en tjänst i fjärde graden med indragning
av en tjänst i andra graden uppgår enligt verkställd beräkning
till 3,300 kronor.

Eu sammanställning av de ändringar i avlöningskostnaderna, som
ett bifall till ifrågavarande förslag skulle medföra, återfinnes i eu vid
detta utlåtande fogad bilaga.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, med bifall till fullmäktiges framställning,
må besluta

l:o) beträffande huvudkontoret:

a) att tjänsterna skola vara 9 i fjärde graden, 11

i tredje graden, 40 i andra graden och 60
i första graden;

b) att missräkningspenningar å 1,000 kronor skola

utgå åt envar av tio tjänstemän i andra
graden, vilka förordnas att utföra kassörsgöromål; c)

att missräkningspenningar å 600 kronor skola

utgå till den tjänsteman i första graden, vilken
förordnas att förestå bronsmyntkassan.

2:o) beträffande avdelningskontoret i Göteborg:

a) att tjänsterna skola vara en i tredje graden, 9

i andra graden och 11 i första graden;

b) att missräkningspenningar å 1,000 kronor skola

utgå åt envar av tre tjänstemän i andra
graden, vilka förordnas att utföra kassörsgöromål; c)

att missräkningspenningar å 600 kronor skola

utgå åt envar av två tjänstemän i första
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 8 saml. 29 höft. (Nr 41.) 2

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 41.

graden, vilka förordnas att förestå mynträkningen,
resp. biträda kassören i uppoch
utlåningskassan med emottagande av
inbetalningar från allmänheten.

3:o) beträffande avdelningskontoret i Malmö:

att tjänsterna skola vara en i tredje graden, 5 i
andra graden och 9 i första graden.

4:o) beträffande övriga avdelningskontor:

att tjänsterna skola vara 14 i kamrersgraden, 23
i kassörsgraden och 79 i registrators- och
bokhållargraden; samt

5:o) att det i avlöningsstaten gemensamt för samtliga
kontoren upptagna förslagsanslaget till arvoden
åt extra personal m. m. skall nedsättas från
180,000 kronor till 120,000 kronor.

Därest ifrågavarande förslag vinner riksdagens
godkännande, kommer utskottet att framdeles avgiva
förslag till de ändringar i avlöningsstaten, som härav
påkallas.

Stockholm den 8 maj 1917.

På bankoutskottets vägnar:
ERNST HEDENSTIERNA.

Bankoutskottets utlåtande Nr 41.

11

Bilaga.

Jämförelse mellan nuvarande och föreslagna avlöningskostnader i
de delar av avlöningsstaten, beträffande vilka ändringar föreslagits.

Nuvarande kostnad

Föreslagen kostnad

Antal

tjänster

Belopp

Antal

tjänster

Belopp

Huvudkontoret:

4:e graden ..........................................

8

64,800

9

72,900

3:e » ..........................................

10

64,000

11

70,400

2:a > ..........................................

38

182,400

40

192,000

l:a » ..........................................

54

172,800

60

192,000

Missräkningspenningar å 1,000 ...............

9

9,000

10

10,000

D:o å 600 ...............

2

1,200

1

600

Kontoret i Göteborg;

2:a graden ..........................................

8

38,400

9

43,200

9

28,800

2,000

11

35,200

3,000

Missräkningspenningar ä 1,000 ...............

2

3

D:o ä 600 ...............

—

—

2

1,200

Kontoret i Malmö:

1:& graden ..........................................

7

22,400

9

28,800

Övriga avdelningskontor:

Registratorer ..........................................

70

203,000

79

229,100

Förslagsanslaget till extra personal m. m.

—

180,000

—

120,000

Summa

968,800

998,400

Alltså innebär den föreslagna förändringen en merkostnad av
kronor 29,600.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Information saknas på webbplatsen.

Beredning, Genomförd

Information saknas på webbplatsen.

Debatt, Genomförd

Information saknas på webbplatsen.

Avslutad, Genomförd

Information saknas på webbplatsen.