4
Bankoutskottets utlåtande nr 33.
Nr 33.
Utlåtande i anledning av framställning från riksdagens revisorer
om ändrad lönegradsplacering för kanslichefen hos riksdagens
revisorer.
Med skrivelse den 22 april 1952 ha delegerade för riksdagens verk överlämnat
en till bankoutskottet ställd, den 28 mars 1952 dagtecknad framställning
från riksdagens revisorer om att bankoutskottet ville föreslå riksdagen
att tjänsten såsom kanslichef hos riksdagens revisorer från och med den
1 juli 1952 placeras i lönegrad Cp 15.
Vid delegerades skrivelse är fogat av delegerade infordrat yttrande från
lönenåmnden för riksdagens verk.
Till motivering för sin framställning anföra riksdagens revisorer följande:
I skrivelse den 4 april 1951 anhöll delegerade för riksdagens verk att
riksdagens revisorer måtte till delegerade inkomma med förslag angående
inplacering i lönegrad av tjänsten såsom kanslichef å revisorernas kansli.
Framställningen föranleddes av Kungl. Maj ds proposition nr 114 till 1951
års riksdag angående lönerevision för vissa chefstjänstemän m. in. Under
förutsättning av riksdagens bifall härtill komme nämligen den i propositionen
föreslagna nya löneplansförordningen att gälla jämväl vid riksdagens
verk fr. o. m. budgetåret 1951/52.
Med anledning härav anförde revisorerna i skrivelse den 20 april 1951
följande: — »Såsom framgår av nyssnämnda proposition ha från den
ifrågavarande lönerevisionen undantagits vissa tjänster, däribland tjänsten
såsom kanslichef i statens sakrevision (f. n. lönegrad Cp 14). I anslutning
härtill torde få erinras om att det vid 1948 års riksdagsbeslut rörande riksdagens
revisorers verksamhet förutsattes, att sakrevisionen skulle utgöra
förebild beträffande anställningsformer och löneställning för de fast anställda
tjänstemännen vid revisorernas kansli. På grund härav placerades
kanslichefstjänsten i lönegraden Cp 14. Revisorerna anse visserligen, att
förevarande båda kanslichefstjänster icke i alla avseenden äro direkt jämförbara.
Med hänsyn till riksdagens förenämnda beslut ha revisorerna likväl
i nuvarande läge icke funnit sig böra föreslå någon annan lönegradsplacering
för tjänsten såsom kanslichef vid revisorernas kansli än den som
i propositionen förutsatts för motsvarande tjänst vid sakrevisionen. Skulle
emellertid, såsom en följd av den numera beslutade översynen av löneställningen
för vissa chefstjänstemän en ändring härutinnan komma till stånd,
bör självfallet jämväl tjänsten såsom kanslichef hos revisorerna uppflyttas
i högre lönegrad.»
I proposition nr 1 (bil. 2) till innevarande års riksdag har under Utgifter
å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor upptagits till
behandling bland annat placering i lönegrad av vissa chefstjänster, som av
olika skäl undantagas från grundlöneförbättring år 1951. I propositionen
har föreslagits, att tjänsten såsom kanslichef hos statens sakrevision, som
för närvarande är placerad i lönegrad Cp 14, uppflyttas till lönegrad Cp 15.
Bankoutskottets utlåtande nr 33.
5
Riksdagen har den 27 februari 1952 bifallit Kungl. Maj ds ifrågavarande
förslag.
Med hänsyn till att riksdagen förutsatt, att statens sakrevision skall utgöra
förebild beträffande anställningsformer och löneställning för de fast
anställda tjänstemännen vid revisionens kansli anse revisorerna, att tjänsten
såsom kanslichef vid revisorernas kansli bör i likhet med motsvarande
tjänst vid sakrevisionen från och med 1 juli 1952 uppflyttas från lönegrad
Cp 14 till Cp 15.
Lönenämnden för riksdagens verk anför i sitt yttrande — i vilket delegerade
för riksdagens verk instämma — följande:
Såsom i framställningen erinrats, förutsattes det vid 1948 års riksdagsbeslut
rörande revisorernas verksamhet, att statens sakrevision skulle utgöra
förebild beträffande anställningsformer och löneställning för de fast
anställda tjänstemännen vid revisorernas kansli. På grund därav placerades
kanslichefstjänsten i Cp 14. Emellertid har riksdagen den 27 februari 1952
bifallit ett i statsverkspropositionen framlagt förslag, att kanslichefstjänsten
hos sakrevisionen skulle uppflyttas till Cp 15 från och med den 1 juli 1952.
Enligt revisorernas mening borde med hänsyn till grunden för 1948 års
beslut angående lönegradsplacering för kanslichefstjänsten hos revisorerna
samma uppflyttning äga rum med avseende å denna tjänst.
Även om de ifrågavarande båda revisionsorganen otvivelaktigt ha åtskilliga
beröringspunkter, föreligga dock vissa skiljaktigheter mellan dem
i fråga om uppgifter och arbetssätt. Lönenämnden vill också framhålla, att
vid den tidpunkt, då den förenämnda jämförelsen mellan de båda kanslichefstjänsterna
ägde rum, förestod icke blott en omorganisation av riksdagens
revisorers kansli utan också en omläggning av revisorernas verksamhet.
Vad sakrevisionen beträffar, hade denna varit i funktion en relativt
kort tid. Med hänsyn till det anförda finner sig lönenämnden böra föreslå,
att spörsmålet om den löneställning, som bör tillkomma kanslichefen hos
riksdagens revisorer i jämförelse med kanslichefen hos sakrevisionen, omprövas
med beaktande av den utveckling, som ägt rum sedan år 1948. De
för detta ändamål erforderliga särskilda undersökningarna torde lämpligen
kunna företagas inom ramen för den tjänsteförteckningsrevision för riksdagens
verk, som är avsedd att igångsättas.
Lönenämnden är således icke för närvarande beredd att tillstyrka bifall
till den remitterade framställningen.
Utskottet. Under hänvisning till vad lönenämnden för riksdagens verk —
med instämmande av delegerade för riksdagens verk — anfört är utskottet
icke berett att tillstyrka bifall till det av riksdagens revisorer framförda
förslaget om uppflyttning av tjänsten som kanslichef vid revisorernas
kansli i högre lönegrad. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagens revisorers förevarande framställning icke
må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 15 maj 1952.
På bankoutskottets vägnar:
FRANS SEVERIN.
6
Bankoutskottets utlåtande nr 33.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ewerlöf, Sundvik, Werner, Johannesson*
och Nordenson;
från andra kammaren: herrar Severin, Nilsson i Landskrona, Schmidt,
Sköldin*, Fagerholm, Gavelin, Jönsson i Rossbol* och Nyberg*.
* Ej närvarande vid justeringen.
9
Statens Reproduktionsanstalt, Stockholm 1952
150052