8
Bankoutskottets utlåtande nr 16.
Nr 16.
Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder för en
generell sänkning av pris- och levnadskostnadsnivån
m. m.
I två inom riksdagen väckta, till bankoutskottet hänvisade likalydande
motioner, nr 354 i första kammaren av herrar Persson, Helmer, och Öhman,
och nr 467 i andra kammaren av herr Karlsson i Stuvsta m. fl., föreslås
»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om a) att priskontrollnämnden
ålägges att i överensstämmelse med punkt 7 i nämndens
direktiv vidtaga omedelbara åtgärder för att, med hänvisning till de övernormala
vinsterna i olika branscher, åstadkomma prissänkningar på alla
sådana industriprodukter, som helt eller delvis tillverkas inom landet och
som ha betydelse för prisbildning och levnadskostnader; b) att priskontrollnämnden
härvid ägnar särskild uppmärksamhet åt möjligheterna att
genom prissänkningar i kombination med subventioner åstadkomma en
generell sänkning av pris- och levnadskostnadsnivån, varvid för de viktigaste
konsumtionsvarorna 1948—50 års priser böra utgöra riktpunkter; c)
att prisstoppet på trävaror återinföres med 1950 års stoppriser samt riktpunkter
för det nya stopprisema.»
Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet hänvisa
till motionen II: 467.
över motionerna har efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning
yttrande avgivits av statens priskontrollnämnd, som avstyrkt bifall till
motionerna.
Priskontrollnämnden har i sitt utlåtande inledningsvis framhållit, att
nämnden är väl medveten om att den kraftiga prisstegringen under fjolåret
medfört en betydande höjning av levnadskostnaderna och att nämnden
för sin del gärna vill instämma i motionärernas önskemål, att alla möjligheter
beaktas till prissänkningar. Enligt nämndens uppfattning torde
dock möjligheterna att sänka priserna med 1948—1950 års prisläge som
riktpunkt få bedömas som ringa. Nämnden har här hänvisat till den markanta
stegring av importpriserna — för såväl viktiga råvaror som fossila
bränslen —, som skett sedan nämnda tidpunkt samt till det förhållandet, att
en del av prisstegringarna utgjort en direkt följd av de genomförda löneförbättringarna.
Vidare har den gynnsamma exportkonjunkturen medfört
en ökad konkurrens om vissa för olika produktionsområden betydelsefulla
råvaror med ökade priser som resultat.
liankoutskottets utlåtande nr 16.
9
Nämnden har därefter berört de åtgärder till prissänkningar, som motionärerna
framställt förslag om. Beträffande punkterna u) och b) i motionerna
har nämnden anfört följande.
I fråga om motionärernas inledningsvis framförda förslag om att prisnivån
på svensktillverkade varor borde isoleras från världsmarknadsprisernas
inverkan, vill nämnden framhålla, att de högre priser, som i vissa fall
kunna uttagas vid export, i regel icke ha något inflytande på nämndens
fastställande av priser för den svenska marknaden. 1 konsekvens härmed
tages heller icke hänsyn till om exportförsäljningen skulle medföra förluster.
Nämnden vill vidare framhålla, att nämnden kontinuerligt övervakar
varuområden, som undantagits från prisreglering. 1 vissa fall där
nämnden beträffande viktigare förnödenheter och tjänster konstaterat, att
icke kostnadsmässigt motiverade prishöjningar företagits, har prisstoppet
återinförts och prissänkning genomförts. Enligt nämndens uppfattning föreligger
inga skäl att nu ompröva tillämpade förfaringssätt vid prissättningen
eller de normer, som hittills gällt för övervakning av frisläppta varuområden.
Under åberopande av utdelningsökningen vid vissa malmbrytnings- och
metallföretag samt skogsindustrier under år 1951 har motionärerna framställt
förslag om att prispolitikens praktiska utformning skulle bringas i
närmare överensstämmelse med punkten 7 i Kungl. Maj:ts direktiv för den
prisreglerande verksamheten. Nämnden vill angående möjligheterna att på
denna väg åstadkomma prissänkningar anföra, alt prövning av framställningar
om prishöjningar som regel sker med beaktande av lönsamheten vid
företagen i fråga. Därest möjligheter förefunnits att inom ramen för en
skälig avkastning låta den sökande bära kostnadsökningar, har så även
skett. Efter de kraftiga kostnadsstegringar, som inträffat under de senaste
åren och som företagen i viss utsträckning lått bära utan prishöjning, torde
enligt nämndens uppfattning möjligheterna till ytterligare nedpressning av
lönsamheten inom stora områden av konsumtionsvaruindustrin vara begränsade.
Förefintligheten av vissa vinster, erhållna genom exportförsäljning,
synes i anslutning till vad ovan anförts icke böra tagas till utgångspunkt
för en sänkning av priserna på inom landet avyttrade varor, såvida
icke särskilda omständigheter skulle föranleda detta. Det bör i detta sammanhang
erinras om att andra samhällspolitiska medel kunna tillgripas i
syfte att begränsa eller sterilisera vinster, erhållna genom exportförsäljning.
Nämnden anser sig vidare med hänvisning till punkten 1 i direktiven för
priskontrollen böra framhålla de risker för produktionssnedvridningar och
försämrat försörjningsläge, som kunna tänkas uppkomma av eu prispolitik
i enlighet med motionärernas förslag i detta avseende.
1 motionen rekommenderas vidare, att överpriser av spekulativ och monopolistisk
natur böra avlägsnas. Enligt nämndens mening är det en viktig
uppgift att ägna särskild uppmärksamhet åt sådana varuområden, där
prissättningen kan antagas vara påverkad av monopol, karteller eller på
liknande sätt. Vid prövning av frågor om undantagande av varor från prisstoppet,
iakttager nämnden därför stor försiktighet i de fall, då konkurrensen
av denna anledning kan antagas vara försatt ur spel. I enlighet med sina
direktiv kommer nämnden även i fortsättningen att så långt möjligt är
motverka alt spekulativt eller monopolistiskt betonade överpriser utlagas.
I fråga om möjligheterna att genom eu effektivare kontroll av distribu
2
Hiluuuj till riksdagens protokoll 1952 6 sand. IXr 15—16.
10
Bankoutskottets utlåtande nr 16.
tionskostnadema m. in. åstadkomma prissänkningar vill nämnden framhålla,
att handelsmarginalema bestämmas med utgångspunkt från kostnaderna
inom handeln. I de fall de tillämpade marginalerna med hänsyn
till förändrade marknadsförhållanden enligt nämndens uppfattning blivit
oskäligt höga, har nämnden ingripit och vidtagit sänkningar av marginalerna.
Vid frisläppande av varor från prisreglering i fabrikantledet har
nämnden bibehållit priskontrollen över parti- och detaljpriserna i sådana
fall. där nämnden befarat, att marginalhöjningar skulle komma att genomföras
vid fri prisbildning. Nämnden kommer även i fortsättningen liksom
hittills skett företaga ingripanden i marginalsättningen, där detta kan visa
sig befogat.
Enligt motionärernas förslag böra ovan berörda åtgärder för sänkning av
prisnivån kombineras med subventionering av konsumtionsvaror. Införandet
av generella subventioner — med bortseende från subventioner av social
och speciell natur — är enligt nämndens uppfattning berättigat endast i
ett sådant läge, där det gäller att för en kort tid hindra tillfälliga prisstegringar
att slå igenom i den svenska prisnivån. Det förhållandet att vissa
tidigare införda subventioner kommo att kvarstå längre än vad ursprungligen
förutsatts, sammanhängde med lönepolitikens utformning. När lönestoppet
upphörde vid årsskiftet 1950/51 avvecklades därför större delen av de tidigare
utgående subventionerna. I nuvarande läge anser sig nämnden icke
böra tillstyrka ett återinförande av subventioner i syfte att sänka priserna
i enlighet med motionärernas förslag.
Nämnden har sammanfattningsvis framhållit, att nämnden ville bedöma
förslaget att på av motionärerna angivet sätt genom priskontroll och subventioner
nu återföra prisnivån på viktigare konsumtionsvaror till 1948—
1950 års prisläge såsom orealistiskt.
Vad slutligen beträffar punkt c) i motionerna har nämnden uttalat:
Motionärerna ha slutligen väckt förslag om ett återinförande av prisstoppet
på trävaror, varvid 1950 års priser skulle utgöra riktpunkten för de
nya stoppriserna. Då normalpriserna på trävaror infördes hösten 1942, sattes
de på ungefär samma nivå som då gällande exportpriser. Pariteten mellan
inlands- och exportpriserna bibehölls i stort sett till sommaren 1945, då
exportpriserna började stiga. En betydande spänning uppkom så småningom
mellan priserna vid försäljning inom landet och vid exporten, vilket
gav upphov till förekomsten av kraftiga överpriser på den svenska marknaden.
För att motverka denna spänning infördes prisutjämningsavgifter vid
exportförsäljningen med syfte att motverka prishöjningar inom landet på
trävaror. Men hänsyn till de praktiska svårigheter, som voro förknippade
med en effektiv kontroll över prissättningen vid det stora antal mindre sågverk,
som finnas i landet och som i större eller mindre utsträckning avyttra
sina produkter på den svenska marknaden, ansåg nämnden det omöjligt
att i längden upprätthålla den dubbla prisnivån, varför trävarorna undantogos
från prisreglering i mars 1950. Enligt nämndens mening torde läget
just nu ej motivera ett återinförande av prisregleringen på trävaror.
Rankoutskottets utlåtande nr 16.
11
Utskottet. Såsom av den föregående redogörelsen framgår, har statens
priskontrollnämnd i sitt remissyttrande ingående behandlat de av motionärerna
framförda önskemålen om vidtagande av åtgärder för en generell
sänkning av pris- och levnadskostnadsnivån m. m. Utskottet kan i huvudsak
ansluta sig till vad priskontrollnämnden sålunda anfört. Något skäl att
i anledning av de föreliggande motionerna nu ompröva tillämpade förfaringssätt
vid prissättningen föreligger enligt utskottet icke.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att likalydande motionerna 1:354 och 11:467 icke må
till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 22 april 1952.
På bankoutskottets vägnar:
FRANS SEVERIN.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ewerlöf, Sundvik, Fahlander, Johannesson*,
Nordenson*, Roo och Eliasson;
från andra kammaren: herrar Severin, Nilsson i Landskrona, Persson i
Norrby, Schmidt, Sköldin, Fagerholm, Hallberg* och Nyberg.
* Ej närvarande vid justeringen.