Andrei lagutskottets utlåtande Nr 19.
1
Nr 19.
Ankom till riksdagens kansli den 16 april 1942 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av väckt motion angående ändringar i lagen
om fastighetsbildning i stad och förordningen med närmare
föreskrifter örn fastighetsregister för stad.
I en inom första kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr
174, vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Holmbäck hemställt,
att riksdagen ville dels antaga följande
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 7 kap. 11 § lagen den 12 maj 1917 (nr 269) örn fastighetsbildning
i stad.
Härigenom förordnas, att 7 kap. 11 § lagen den 12 maj 1917 örn fastighetsbildning
i stad skall erhålla följande lydelse:
II §. Fastighet skall upptagas i fastighetsregistret under särskild registerbeteckning.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1943.
dels hos Kungl. Maj:! anhålla om sådana förändringar i förordningen den
12 maj 1917 (nr 281) med närmare föreskrifter om fastighetsregister för
stad, att registerbeteckningar för stadsägor, som tillkomma efter fastighetsregisters
uppläggande, åsättas av registerföraren.
Beträffande de skäl, som motionären anfört till stöd för sitt yrkande,
får utskottet hänvisa till motionen.
Över motionen har utskottet i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver
begärt yttrande från lantmäteristyrelsen, varjämte svenska stadsförbundet
bereus tillfälle att yttra sig över motionen. Det av lantmäteristyrelsen
med anledning härav avgivna yttrandet har fogats vid förevarande
utlåtande såsom bilaga, till vilken utskottet får hänvisa. Vad angår
svenska stadsförbundet har yttrande avgivits av dess styrelse, i vilket ulan
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 9 sami. 2 avd. Nr 19. 1
2
Andra lagutskottets utlåtande Nr 19.
närmare motivering uttalas, att styrelsen tunne den föreslagna författningsändringen
i hög grad av praktiska skäl påkallad och lämplig.
Gällande bestämmelser örn fastighetsregister för stad äro meddelade i 7
kap. lagen den 12 maj 1917 örn fastighetsbildning i stad ävensom i förordningen
samma dag med närmare föreskrifter örn fastighetsregister förstad.
Härtill ansluta sig i ämnet utfärdade tillämplighetsföreskrifter.
Enligt nämnda kapitel i fastighetsbildningslagen skall för varje stad finnas
ett fastighetsregister, bestående av två avdelningar, nämligen tomtbok
för tomterna och stadsägobok för övriga fastigheter inom staden (1 §).
Registret upplägges och föres av registerförare, som på framställning avstaden
förordnas av länsstyrelsen (4 §). Arbetet står under överinseende av
lantmäteristyrelsen, under det att den närmare tillsynen därå för varje
stad åligger dess magistrat eller, i Stockholm, Överståthållarämbetet. 1
stad, som lyder under landsrätt, utövas magistratens befattning med fastighetsregistret
av länsstyrelsen eller den Konungen därtill förordnar (14 och
§§)•
De för fastighetsregistrering i stad givna bestämmelserna kunna, efter
förordnande av Konungen, vinna tillämpning jämväl i vissa samhällen å
landet. I sådant fall är överlantmätaren registerförare, så framt ej samhället
förklarat sig vilja bekosta registerföringen (17 §).
Vad angår registerbeteckning stadgas i 7 kap. 11 § fastighetsbildningslagen
i dess nu gällande lydelse, att fastighet skall upptagas i
fastighetsregistret under särskild registerbeteckning samt att sådan beteckning
åsättes av magistraten. Såsom ovan nämnts fullgöres magistratens åliggande
i Stockholm av Överståthållarämbetet och i stad, som lyder under
landsrätt, av länsstyrelsen eller den Konungen förordnat. Sistnämnda regel
tillämpas ock i fråga om samhälle å landet, för vilket upprättats fastighetsregister
enligt för stad gällande bestämmelser.
Av fastighetsregisterförordningen framgår, att de fastigheter — tomter
såväl som stadsägor — vilka upptagas såsom enheter i fastighetsregistret,
skola betecknas med nummer, eventuellt med tillägg av littera. Beträffande
tomter sker numreringen särskilt för varje byggnadskvarter
eller, där sådana kvarter ej finnas, i löpande följd för staden i dess helhet
eller för viss större del därav (församling, rote eller dylikt). Om ny tomt
bildas, erhåller denna nästa lediga nummer. Förordningen anvisar ock den
utvägen att vid delning av tomt låta varje nybildad tomt behålla den odelade
tomtens nummer med tillägg av littera (A, B, C och så vidare) samt
att vid sammanläggning av tomter till en beteckna denna med de förutvarande
tomternas nummer i förening (t. ex. nr 1 + 2). Tomtbeteckningen
gör även tjänst såsom registerbeteckning, där numreringen skett i en följd
för staden i dess helhet. I annat fall utgöres registerbeteckningen av tomtens
nummer, fogat vid namn eller annan beteckning å den del av staden,
Andra lagutskottets utlåtande Nr 19.
3
för vilken numreringen skett, sålunda kvarter, rote, församling eller dylikt.
Vad stadsägorna angår utgöres registerbeteckningen för varje enhet
av nummer. I det fall att numrering skett särskilt för viss ägotrakt, ingår
i registerbeteckningen jämväl namnet å denna ägotrakt. Vid bildande
av nya stadsägor tilldelas dessa närmast lediga nummer. Emellertid skall
som regel, då stadsäga delas eller därifrån avstyckas område, varje ny fastighet
betecknas med den äldre stadsägans nummer jämte en eller flera
bokstäver. Vidare skola under närmare angivna förutsättningar vid sammanläggning
av stadsägor för den nya fastigheten begagnas de sammanlagda
fastigheternas nummer i förening eller, där samma nummer ingår i stadsägornas
beteckning, detta nummer vanligen med tillägg av närmast lediga
littera.
I fråga örn ordningen för registerbeteckningarnas åsättande kunna två
fall särskiljas. Här åsyftas, att beslut rörande registerbeteckningar kan
meddelas antingen vid fastighetsregisters uppläggande eller ock utan sammanhang
därmed. I det förra fallet fastställer magistraten eller motsvarande
myndighet på en gång fastighetsindelningen samt registerbeteckningar
för samtliga tomter och stadsägor. Beslut härom föregås bland annat
av kungörelse i ändamål att lämna sakägare tillfälle till yttrande. Vad
angår det fall, att fråga örn åsättande av registerbeteckning eller örn ändring
däri uppkommer efter det att fastighetsregistret upplagts, föreskrives bland
annat, att magistraten, innan beslut i ärendet meddelas, skall bereda registerföraren
och vederbörande ägare samt, så vitt fråga är om mark, som
ingår i tomtindelning, jämväl byggnadsnämnden tillfälle att yttra sig.
Såsom av den ovan lämnade redogörelsen framgår upplägges och föres
fastighetsregister för stad av därtill särskilt förordnad registerförare. Emellertid
ankommer det jämlikt stadgande i 7 kapitlet 11 § lagen om fastighetsbildning
i stad å magistraten att såväl i fråga om tomt som stadsäga åsätta
den registerbeteckning, under vilken fastigheten skall upptagas i fastighetsregistret.
På grund av särskild bestämmelse i nämnda lag skall vad sålunda
i princip åligger magistraten fullgöras i Stockholm av Överståthållarämbetet
samt, där magistrat ej finnes, av länsstyrelsen eller för ändamålet förordnad
person. En ingående reglering av förfarandet vid åsättande av registerbeteckningar
lämnas i förordning med närmare föreskrifter örn fastighetsregister
för stad.
I förevarande motion liemställes örn sådan ändring av nu angivna bestämmelser,
att det skall ankomma på den för samhället förordnade registerföraren
att i stället för magistral eller därmed jämställd myndighet fastställa
registerbeteckningar för stadsägor, som tillkomma efter fastighetsregistrets
uppläggande.
Enligt utskottets mening kan den ordning, som teir närvarande tillämpas
beträffande städer och vissa stadsliknande samhällen för fastställande av fas
-
Utskottet.
4
Andra lagutskottets utlåtande Nr 19.
tighets registerbeteckning, ofta föranleda onödig omgång. Att åsätta dylik
beteckning synes -— åtminstone i av motionären åsyftade fall -— vara en åtgärd
av så enkel och rutinmässig beskaffenhet, att det knappast torde möta
några betänkligheter att för dessa fall tillerkänna registerföraren behörighet
att själv verkställa densamma. Utskottet finner därför skäl tala för en ändring
av ifrågavarande bestämmelser i nu antydd riktning.
Lantmäteristyrelsen, som avgivit yttrande över motionen, har jämväl förklarat
sig tillstyrka författningsändring i motionens syfte. Enligt styrelsens
åsikt borde dock den ifrågasatta ändringen avse icke blott, såsom motionären
föreslagit, stadsägor utan även tomter. Emellertid har lantmäteristyrelsen
ansett, att nu förevarande spörsmål icke måtte lösas för sig utan upptagas
till avgörande i samband med en av styrelsen i skrivelse till Kungl.
Majit den 8 juli 1939 väckt fråga örn ändrade villkor för kompetens såsom
registerförare. Enligt vad utskottet inhämtat är nämnda framställning, som
varit föremål för remiss, ännu beroende på Kungl. Majits prövning.
Utskottet finner i likhet med lantmäteristyrelsen, att frågan örn, i vilken
utsträckning det bör anförtros åt registerförare att fastställa registerbeteckningar,
lämpligen kan tagas under övervägande i samband med det av styrelsen
till Kungl. Majit hänskjutna ärendet om kompetensvillkor för registerförare.
Utskottet vill alltså icke tillstyrka, att riksdagen för närvarande antager
en författningsändring i motionens syfte. I stället anser utskottet det
lämpligare att — sedan samtliga hithörande frågor varit föremål för Kungl.
Majits prövning — Kungl. Majit för riksdagen framlägger förslag om de ändringar,
som befinnas befogade, rörande ordningen för åsättande av registerbeteckningar.
Utskottet förutsätter emellertid, att härigenom lösningen av
det genom motionen väckta spörsmålet icke förorsakas dröjsmål av någon
betydelse.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A. att riksdagen, i anledning av motionen I: 174, måtte i
skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit ville låta
verkställa utredning angående förenkling av förfarandet vid
åsättande av registerbeteckningar å fastigheter i stad samt
för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kan
föranleda; samt
B. att motionen, i den mån den icke blivit besvarad genom
vad utskottet under A. hemställt, icke måtte föranleda till
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 16 april 1942.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Andra lagutskottets utlåtande Nr 19.
5
Vid ärendets behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Norman, Tamm, Löfvander, Forslund*, Olof
Carlsson, Sten, Beck-Friis och Näslund;
från andra kammaren: fröken Hesselgren, herr Hage, fröken Andersson, herrar
Olovson i Västerås, Hallagård, Pettersson i Hällbacken*, Larsson i Östersund och
Jansson i Hällefors.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Bilaga.
Till Riksdagens andra lagutskott.
I enlighet med utskottets anhållan har Kungl. Maj:t den 6 nästlidna
februari anbefallt lantmäteristyrelsen att avgiva och till utskottet överlämna
yttrande över en vid årets riksdag väckt motion, nr 174 i första kammaren,
angående vissa ändringar i lagen den 12 maj 1917 örn fastighetsbildning
i stad samt förordningen samma dag med närmare föreskrifter
om fastighetsregister för stad.
I anledning härav får lantmäteristyrelsen anföra följande.
Enligt ovanberörda lag och förordning gäller, i vad nu kan vara fråga
i huvudsak följande.
För varje stad skall finnas ett fastighetsregister, upplagt och fört enligt
vissa bestämda regler. Fastighetsregister enligt de för stad gällande bestämmelser
föres enligt Konungens förordnande även för vissa samhällen
å landet. I stad samt "köping, som själv vill bekosta registerföringen, skall
finnas särskilt förordnad registerförare. För övriga samhällen föras registren
på statens bekostnad genom överlantmätarna.
I fastighetsregistren redovisas två slag av fastigheter, tomter och stadsägor.
Registerbeteckningen för tomt utgöres av byggnadskvarters namn
samt tomtens nummer, i visst särskilt fall åtföljt av bokstav. Dessutom kan
undantagsvis till kvartersnamnet fogas namn å stadsdel eller rote samt
kvarteret vara numrerat inom sådan del av staden. För stadsäga är registerbeteckningen
nummer med tillägg i vissa fall av littera.
Registerbeteckning för såväl tomt som stadsäga i stad åsättes enligt det i
motionen åberopade lagrummet av magistraten, där sådan finnes (i Stockholm
Överståthållarämbetet). I stad, som lyder under landsrätt, samt i samhällen
å landet åsätlas registerbeteckningarna av länsstyrelsen, dock att i
siad under landsrätt befogenheten kan tillkomma den Konungen särskilt
förordnat att fullgöra magistrats åliggande beträffande fastighetsregistreringen.
Sådant förordnande har i några fall lämnats vederbörande kommunalborgmästare.
Vid fastighetsregisters uppläggande fastställer magistraten eller ovan angivna
myndighet på en gång fastighetsindelningen samt registerbetecknin
-
6
Andra lagutskottets utlåtande Nr 19; bilaga.
gar för samtliga tomter och stadsägor. Dylikt uppläggande förekommer
fortfarande för med städer införlivade områden samt för städer, köpingar
och municipalsamhälle!!, som äro nytillkomna eller för vilka tidigare förts
jordregister men bestämts att fastighetsregistreringen skall ske enligt de
för stad gällande bestämmelserna. I motionen åsyftas icke någon ändring
rörande befogenheten att fastställa registerbeteckningar i dylikt sammanhang.
Någon sådan ändring är, enligt lantmäteristyrelsens mening, ej heller
påkallad eller lämplig.
Fråga örn åsättandet av nya eller ändrade registerbeteckningar för tomter
utan sammanhang med uppläggandet av registret förekommer i regel
endast i samband nied fastställande av ändrad eller ny tomlindelning.
Tomtindelning fastställes av länsstyrelsen. I de fall då länsstyrelsen har att
fullgöra den magistrat eljest tillkommande befogenhet i fråga örn fastighetsregistret,
torde hinder icke föreligga mot att länsstyrelsen i samma
resolution fastställer såväl tomtindelningen som även de registerbeteckningar
vilka till följd av tomtindelningen må erfordras. Denna utväg att
vinna tid och spara expedition torde i praktiken mångenstädes utnyttjas.
Registerföraren får då från länsstyrelsen på en gång: tomtindelningsakten,
fastställelseresolutionen å tomtindelningen och beslutet örn registerbeteckningar.
Där denna ordning icke praktiseras, måste registerföraren, sedan
han erhållit tomtindelningsbeslutet, hos länsstyrelsen särskilt hemställa örn
Fastställelse å registerbeteckningarna. I magistratsstäder däremot har länsstyrelsen
att underrätta magistraten om tomtindelningsbeslutet, varefter
magistraten har att meddela beslut örn registerbeteckningar och underrätta
registerföraren härom. Detsamma gäller städer under landsrätt, där kommunalborgmästaren
förordnats att fullgöra magistrats befogenhet i fråga
örn fastighetsregistret.
För att ovan angivna förfarande hos länsstyrelse med samtidig fastställelse
å tomt indelning och registerbeteckningar skall kunna utnyttjas, förutsattes
(9 § sista stycket FRF) att registerförare, markägare och byggnadsnämnd
blivit hörda rörande registerbeteckningarna. Detta brukar i praktiken
ske på det sätt, att samtidigt som tomtindelningsförslaget av byggnadsnämnden
utställes så jämväl sker med förslag till nya beteckningar samt
alt registerförarens yttrande jämte byggnadsnämndens egel jämväl i fråga
örn registerbeteckningarna nied tomtindelningsärendet redovisas till länsstyrelsen.
Ehuru, som av det förestående framgår, tidsutdräkt och omgång vid
fastställandet av registerbeteckningar å tomter i vissa fall kan undvikas,
mäste dock i andra fall gällande ordning föranleda arbetsåtgång och tidsutdräkt.
som kunde undgås därest registerföraren ägde att åsätta beteckningarna.
Emellertid torde tidsutdräkten när del gäller av tomtindelning
föranledda registerbeteckningar sakna särskild betydelse, då något osäkerhetsmoment
tor inskrivningsväsendet därigenom icke torde uppkomma.
Motionen avser ej heller dessa registerbeteckningar.
b råga örn nya registerbeteckningar a stadsägor torde i de flesta fallen
uppkomma då område avskiljes medelst avstyckning. Fastställelsemyndighet
i fråga örn avstyckning är magistrat, Överståthållarämbetet ebelia
åsättande. För städer under landsrätt kan Konungen jämväl förordna särskild
person att handlägga avslyckningsärendcn. Detta har dock skett en
-
Andra lagutskottets utlåtande Nr 10; bilaga.
7
dast i något enstaka fall. Till skillnad från tomtindelning är det alltså i
fråga örn avstyckning så gott som alltid samma myndighet som har att
pröva avstyckningen och fastställa därå blivande nya registerbeteckningar.
För att undgå den tidsutdräkt, som följde därav att sedan avstyckning
fastställts registerföraren måste göra särskild framställning hos vederbörande
myndighet om åsättande av registerbeteckningar — en tidsutdräkt
som utom annat kunde hindra att registerbeteckningen inflöt i lagfartsresolutionen
å det avstyckade området — gjordes redan 1925 (K. K. den
11 september 1925, nr 399) det tillägg till 30 § fastighetsregisterförordningen,
som nu återfinnes i 1 mom. 4 st. sagda paragraf. Genom denna bestämmelse
har alltså tydligt medgivits, att registerbeteckningen får fastställas
samtidigt med att fastställelse meddelas å den förrättning (avstyckning
eller annan), genom vilken fastigheten bildats. Enligt vad lantmäterislyrelsen
har sig bekant utnyttjas denna möjlighet ganska allmänt. Förutsättningen
är dock, alt jordägaren och registerföraren bereus tillfälle att
yttra sig (9 § sista stycket FRF). Vad angår jordägaren och även byggnadsnämnden
brukar detta enklast ske vid avstyckningsförrättningen, varvid
anteckning härom göres i förrättningsprotokollet.
Ehuru sålunda viss möjlighet föreligger och jämväl utnyttjas till undvikande
av tidsförlust mellan fastställelse å jorddelning och åsättande av
registerbeteckningar, är ju dock uppenbart, att sådan tidsförlust ej sällan
förekommer samt att arbetsåtgång och tid kunde sparas, örn beträffande
nya stadsägor registerbeteckningarna finge åsätlas av registerföraren samtidigt
som han inför fastigheten i fastighetsregistret. Nya stadsägor tillkomma
jämväl utan samband med jorddelning i vanlig mening, exempelvis
expropriation, sammanläggning m. m., varvid registerföraren alltid
måste göra särskild framställning örn registerbeteckningars åsättande.
Beträffande möjliga och av vederbörande myndigheter anvisade åtgärder
för att meddelade fastställelse!'' å avstyckningar och därav föranledda
registerbeteckningar bringas till inskrivningsdomarens kännedom omedelbart
och framförallt före nästkommande inskrivningsdag torde kunna hänvisas
till Svensk Juristtidning 1934, sid. 56 o. f. samt 87 samt Fastighets
registerkommissionens meddelanden XXIX s. 61 och 62.
Lantmäteristyrelsen tillstyrker lagändring i motionens syfte, men anser
alt tillräcklig anledning saknas, varför icke ändringen bör avse jämväl befogenheten
att fastställa registerbeteckningar å tomter. I sistnämnda registerbeteckning
ingår visserligen kvartersnamn. Men sådana namn bestämmas
enligt praxis av stadsfullmäktige eller annan kommunal myndighet.
Namn å stadsdel eller rote äro också på förhand givna. Vid fastställandet
av registerbeteckning kommer därför åtgärden i sak att avse endast
tomtnumret. Det bleve endast i det fall, att stadens myndighet skulle lia
bestämt eli kvartersnamn eller annat namn på sådant sätt, att detsamma
icke kail ingå i registerbeteckning, som åsättandet av registerbeteckningen
skulle komma ali avse jämväl namnet. Sådana fall torde dock icke förekomma.
Dessutom skall byggnadsnämnden enligt gällande bestämmelser
alltid beredas tillfälle all avge yttrande rörande registerbeteckningar för
tomter.
Emellertid är lantmäteristyrelsen av den meningen all frågan örn befogenhet
för registerförare alt fastställa registerbeteckningar icke bör avgöras
för sig utan upplagas i samband med en av lantmäteristyrelsen hos
Kungl. Maj:! väckt fråga rörande bestämmelser örn särskild kompetens för
8
Andra lagutskottets utlåtande Nr 19; bilaga.
registerförare. I skrivelse till Kungl. Majit den 8 juli 1939 har styrelsen på
anförda skäl och på grund av vunnen erfarenhet ansett, att bestämmelsen
i 7 kap. 4 § fastighetsbildningslagen örn registerförare borde ändras därhän,
att, örn stad till registerförare föreslagit i dess tjänst anställd mätningsman
med styrkt erfarenhet i fastighetsregistrering eller ock ledamot
av magistrat, han skall därtill förordnas, samt att, om annan person föreslagits,
länsstyrelsen skall, efter lantmäteristyrelsens hörande, pröva örn
registerföringen kan åt honom anförtros.
I samband med sålunda ifrågasätta lagändringar torde böra övervägas
örn icke bestämmelsen att markägare före fastställandet av registerbeteckningar
skall beredas tillfälle att avge yttrande (FRF 9 § sista stycket) borde
borttagas. Bestämmelsen medför ej sällan tidsutdräkt och arbete för delgivningsmyndigheten
till synes onödigt. Arten av registerbeteckningar enligt
fastighetsregisterförordningen är ju sådan, att en markägares yttrande
därå icke kan ha något inflytande. En annan sak är fråga örn sådant särskilt
namn å stadsäga, varom förmäles i 8 § fastighetsregisterförordningen.
Men sådant namn ingår icke i registerbeteckningen.
Stockholm den 11 mars 1942.
HARALD MALMBERG.
T. Ågren.
Centraltryckeriet, Esselte ab. Stockholm 1942
241237