Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 71.
1
Nr 71.
Ankom till riksdagens kansli den 12 december 1940 kl. 5 e. rrv
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående kristillägg
åt vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl.
jämte i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
I propositionen nr 66 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden den 22 november 1940, föreslagit
riksdagen att dels besluta, att ett särskilt rörligt kristillägg skall utgå i den
omfattning och enligt de grunder i övrigt som i statsrådsprotokollet föreslagits,
dels ock bemyndiga Kungl. Majit att utfärda erforderliga bestämmelser i
ämnet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två inom andra
kammaren väckta motioner, nämligen
dels nr 46 av herrar K. E. Senander och J. H. Brädefors, vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta sådan ändring av de i Kungl. Majits proposition
nr 66 angivna riktlinjerna för kristillägg, att desamma bringas i överensstämmelse
med avlöningsreglementets föreskrifter beträffande rörligt
tillägg, dock med den skillnaden, att kristillägg icke må utgå på den del av
befattningshavares lön som överstiger 500 kronor per månad;
dels ock nr 47 av herr A. Hansson i Rubbestad m. fl., vari hemställts, att
därest Kungl. Majits förslag örn kristillägg bifalles, riksdagen måtte dels besluta
i enlighet med socialstyrelsens förslag, att skatteposten snarast möjligt
skall utrensas vid indexberäkningen av levnadskostnaderna, dels uttala, att
den nämnd, som biträder socialstyrelsen vid uppgörande av indexberäkningarna,
skall vara opartisk.
Beträffande de skäl, motionerna åberopat till stöd för sina yrkanden, får
utskottet, i den mån de icke framgå av utskottets yttrande härnedan, hänvisa
till motionerna.
I propositionen erinras till en början örn att löne- och pensionsförmånerna
för den statligt anställda eller med statsbidrag avlönade, kommunalt anställda
tjänstemannapersonalen som regel äro i en eller annan form inom vissa gränser
automatiskt rörliga med levnadskostnaderna.
Vidare lämnas en kort redogörelse för gällande bestämmelser rörande rörligt
tillägg och dyrtidstillägg. Tillika konstateras att levnadskostnaderna numera
betydligt överstigit de gränser, vid vilka de automatiskt rörliga tilläggen
Bihang till urtima riksdagens protokoll 1940. 11 sami. 2 avd. Nr 71—72. 1
2
Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 71.
äro maximerade, samt att på den grund från de anställdas sida begärts förhandlingar
om kompensation för denna levnadskostnadsstegring. Sådana förhandlingar
ha ock av departementschefen upptagits med representanter för
tjänstemännen.
Sedan departementschefen erinrat om de synpunkter, som legat till grund
för konstruktionen av det rörliga tillägget, yttrar han bland annat följande.
Genom den höjning av varupriserna, som inträtt till följd av krigsförhåliandena,
har levnadskostnadsindex med år 1935 såsom basperiod höjts över
den nivå av 120, vid vilken det rörliga tillägget enligt de nya avlöningsreglementena
når sitt maximum vid en höjd av 15 procent. Fastän någon rätt
till ytterligare lönetillägg vid fortsatt prisstegring sålunda icke föreligger enligt
dessa avlöningsreglementen, har avsikten givetvis icke varit att tjänstemännen
skulle utan ersättning bära konsekvenserna av varje höjning av levnadskostnaderna
utöver den fastställda maximihöjden. Men man har genom
maximeringen velat bereda möjlighet att ånyo fritt pröva frågan, i vilken
utsträckning en kompensation för stegringen i levnadskostnader vore skälig,
med beaktande av denna stegrings orsaker, av levnadsstandarden inom övriga
samhällsgrupper och av landets ekonomiska förhållanden överhuvud.
I nuvarande ekonomiska läge är det framför allt två omständigheter, som
måste öva inflytande på alla överväganden om höjda lönetillägg. Den ena
är att stegringen i levnadskostnaderna väsentligen har sin grund i sämre
försörjningsviilkor för folket i dess helhet. Den andra är att én fortgående
höjning av inkomsterna i pengar för den ena eller den andra betydande befolkningsgruppen
under sådana förhållanden får anses innebära risker fölen
inflationsartad prisutveckling. Båda dessa omständigheter göra det angeläget,
att de olika gruppernas naturliga strävan efter kompensation genom
höjda inkomster i pengar hålles tillbaka och alt en samverkan kommer till
stånd för att under en rimlig avvägning av olika krav ge största möjliga
stadga åt prisutvecklingen. I fråga om lönetillägg efter levnadskostnadsindex
för de statsanställda får strävandet sålunda inriktas på att förlänga den
tidsperiod, under vilken ett visst tillägg bibehålies oförändrat, och att hålla
tilläggets höjd inom de snävaste gränser som äro förenliga med hänsynen till
inkomstutvecklingen inom samhället i övrigt och med kravet på en rimlig
fördelning av kristidens svårigheter mellan olika medborgargrupper. De svårigheter
som möta varje dylik avvägning äro uppenbara, liksom det mått av
ovisshet och risk som varje särskild samhällsgrupp lager på sig genom ali
för sin del vara med örn en dylik avvägning. Under överläggningar med
representanter för de stora organisationerna av statsanställda har det likväl
visat sig möjligt att i fråga örn lönetilläggen för en viss tid framåt komma
till eli för såväl det allmänna som de anställda godtagbart resultat. Det innebär,
att viss kompensation för fortsatt prisstegring skall utgå vid en höjning
av levnadskostnaderna på 8 enheter eller mera utöver indextalet 120 i
1935 års levnadskostnadsindex. Kompensationen, vilken lämpligen kan betecknas
såsom kristillägg, skall utgå med ett procenttal motsvarande hälften
av den inträdda prisstegringen på 8 enheter, alltså med 4 procent av de avlöningsförmåner
på vilka rörligt tillägg utgår. Förhöjningen skall tillförsäkras
de ersätta]ngsberättigade för en tid av ett år, under förutsättning att
index under denna tid icke nedgår till eller under 120, och skall utgå från
det kvartalsskifte, vid vilket 1935 års levnadskostnadsindex nått 128.
Vid fortsatt prisstegring utöver 128 skall höjning av kristillägget komma
till stånd först om levnadskostnaderna undergått en ytterligare höjning motsvarande
8 enheter av 1935 års nivå, dock tidigast vid det kvartalsskifte som
Andra särskilda ut skotteis utlåtande Nr 71.
3
inträffar sex månader efter det vid vilket index nått upp till 128. Förhöjningen
av kristillägget skall utgöra ytterligare 4 procent av lönen, eller 50
procent av de 8 enheterna, och stå fast för återstående del av regleringsperioden.
I annat sammanhang denna dag tiar Kungl. Maj:t förklarat, alt socialstyrelsen
vid beräkning av levnadskostnadsindex må i den utsträckning, försörjningslägets
utveckling det påkallar, göra avsteg från de beräkningsgrunder,
som fastställts av Kungl. Majit den 15 juni 1939 (S. F. S. 1939: 292),
därvid socialstyrelsen skall ställa sig till efterrättelse de direktiv, som jämlikt
Kungl. Majlis bemyndigande må meddelas av chefen för finansdepartementet.
Kungl. Majit har samtidigt bemyndigat nämnde departementschef
att meddela erforderliga direktiv för ifrågakommande modifikationer i gällande
grunder för beräkningen av levnadskostnadsindex samt att tillkalla
en nämnd med högst fem representanter för av indexberäkningarna berörda
intressegrupper att inom socialstyrelsen deltaga i prövningen av frågor rörande
sättet för genomförande av dessa modifikationer. Med avseende å
frågan, huruvida ändring skall ske beträffande skatternas medräknande vid
levnadskostnadstalets bestämmande, har Kungl. Majit förklarat sig vilja
framdeles upptaga denna till prövning. De direktiv jag med stöd av nämnda
bemyndigande meddelat socialstyrelsen ha sammanfattats i en promemoria,
vilken torde få såsom bilaga fogas vid protokollet i detta ärende.
De sålunda fastställda, i viss mån modifierade beräkningsgrunderna för
levnadskostnadsindex skola vinna omedelbar tillämpning. De förändringar
i levnadskostnadsindex, till vilka bestämmelserna örn kristillägget föreslagits
anknutna, skola sålunda fastställas enligt nu meddelade direktiv. När
frågan örn skatternas medräknande i index skjutits på framtiden, innebär
detta, att index kommer att kalkyleras inklusive skatter vid beräkningen av
deri indexstegring på 8 enheter utöver 120 (1935= 100), sorn är avgörande
för den tidpunkt, från vilken kristillägg skall utgå. Frågan om skatterna
skola medtagas eller ej vid fastställandet av den fort satta prisstegring på 8
enheter, som är förutsättning för en höjning av kristillägget från 4 till 8
procent, kommer däremot att lili föremål för ytterligare överväganden och
överläggningar.
Det anförda har avseende å löntagare med rätt till rörligt tillägg Kristillägg
skulle sålunda, enligt vad nu förordats, utgå — för att ange de stora
grupperna — till större delen av personalen vid den allmänna civilförvaltningen
och affärsverken, till lärarna vid folk- och småskolor samt vid högre
kommunala skolor ävensom till de militära beställningshavarna. Såväl ordinarie
som icke-ordinarie personal skulle komma i åtnjutande av tillägget.
Även till löntagare, som åtnjuta dyrtidstillägg av statsmedel, bör kristillägg
utgå. Det är härvid i främsta rummet fråga om vissa befattningshavargrupper
med oregelerad avlöning (häradshövdingar, häradsskrivare,
landsfiskaler m. fl.) ävensom om vissa andra befattningshavare, som antingen
på grund av egen anmälan eller av andra skäl icke kommit att omfattas
av de senast genomförda statliga löneregleringarna. En betydande grupp
utgöres också av befattningshavare vid statsunderstödda undervisningsanstalter
(folkhögskolor, privatläroverk, lantbruksskolor m. fl.). Däremot
torde arvodestagare, även om de hittills åtnjutit dyrtidstillägg, som regel
icke böra tillerkännas kristillägg. Det bör emellertid framhållas, att gränsen
mellan de båda grupperna löntagare och arvodestagare är flytande
och att avgörande vikt inte alltid kan fästas vid ersättningsbeloppets rubricering
såsom lön eller arvode. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att
meddela de närmare bestämmelser i förevarande hänseende, som kunna
befinnas erforderliga.
4
Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 71.
Utskottet.
Kristillägg synes också böra tillkomma tjänstepensionärer, å vilkas pensioner
utgår dyrtidstillägg av statsmedel. Härunder faller även viss förutvarande
arbetarpersonai. Därjämte bör kristillägg utgå å familjepension
enligt allmänna familjepensionsreglementet, familjepensionsreglementet för
arbetare, familjepensionsreglementet för folkskollärare m. fl. eller familjepensionsreglementet
för lärare vid högre kommunala skolor. Slutligen bör
kristillägg tillkomma den, som åtnjuter annan familjepension än nyss sagts
eller därmed jämförligt understöd, varå utgår dyrtidstillägg eller procentuellt
tillägg av statsmedel.
Kristillägg till här avsedd lön- elier pensionstagare bör, så länge nu gällande
grunder för dyrtidstillägg bibehållas oförändrade, utgå under samma
förutsättningar och enligt i princip samma regler, som förordats beträffande
kristillägg åt löntagare med rätt till rörligt tillägg. Detta bör föranleda, att
kristillägget skall utgå med 4 respektive 8 procent icke enbart av det belopp,
å vilket dyrtidstillägg (procentuellt tillägg, rörlig del) beräknas, ulan
av detta belopp ökat med det belopp, vartill sist avsedda tillägg uppgår
vid indextalet 156 (1914 = 100). I de genom de nyaste statliga avlöningsregiementena
bestämda grundlönerna ha nämligen inräknats dyrtidstillägg
svarande mot nämnda indextal.
Kristidstilläggen torde böra bestridas av särskilda anslag under de olika
huvudtitlarna, respektive från särskilda poster i affärsverkens driftkostnadsstater.
Jag torde senare få anmäla förslag om anvisande av anslag
för innevarande budgetårs utgifter för ändamålet å tilläggsstat I till årets
riksstat.
Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag, som tillkommit efter överläggningar
med representanter för de stora organisationerna av statsanställda, innebär i
huvudsak att, då levnadskostnaderna med 8 enheter eller mera överskridit
indextalet 120 i 1935 års levnadskostnadsindex, skall för den sålunda inträdda
prisstegringen utgå viss kompensation i form av ett procentuellt tillägg å
de löneförmåner, på vilka rörligt tillägg enligt gällande bestämmelser utgår.
Detta tillägg, som benämnes kristillägg, skall utgå med 4 procent å nämnda
löneförmåner från och med det kvartalsskifte, vid vilket levnadskostnadsindex
uppnått 128, samt med ytterligare 4 procent å samma förmåner, då
levnadskostnadsindex stigit till 136, dock att sistnämnda förhöjning må ulgå
tidigast från och med det kvartalsskifte, som inträffar sex månader efter
det index uppnått 128. Kristillägg tillförsäkras de ersättningsberättigade fölen
tid av ett år, under förutsättning att index under denna tid icke nedgår
till eller under 120.
Under enahanda förutsättningar, som nu nämnts, föreslås kristillägg jämväl
skola utgå tili lön- och pensionstagare, som enligt gällande bestämmelser
åtnjuta dyrtidstillägg av statsmedel.
I motionen II: 46 har uppmärksamheten riktats bland annat därpå, att ett
genomförande av Kungl. Maj :ts förslag skulle medföra allenast halv kompensation
för ovan berörda prisstegring, medan det nu utgående rörliga tilllägget
innebär kompensation med tre fjärdedelar av prisstegringen till indextalet
120. Enligt motionen böra grunderna för kristillägget i detta hänseende
bringas i överensstämmelse med avlöningsreglementets föreskrifter
om rörligt tillägg. Ä andra sidan påyrkas en sådan begränsning av Kungl.
Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 71.
5
Maj :ts förslag, att kristillägg icke må utgå på den del av befattningshavarens
lön, som överstiger 500 kronor för månad.
Utskottet finner för sin del motiverat, att statens befattningshavare i viss
omfattning beredas kompensation för fortsatt stegring av levnadskosnaderna.
Med hänsyn till vad departementschefen anfört rörande angelägenheten av
att hålla kompensationen inom de snävaste gränser, som äro förenliga med
hänsynen till inkomstutvecklingen inom samhället i övrigt och kravet på en
rimlig fördelning av kristidens svårigheter mellan olika medborgargrupper,
har utskottet icke ansett sig kunna tillstyrka en längre gående kompensation
än Kungl. Majit föreslagit. Å andra sidan håller utskottet före, att skäl förelegat
för en närmare prövning av frågan om fastställande av en lägre maximigräns
för den lön, å vilken kristillägg bör utgå, än vad de av departementschefen
förordade grunderna innebära. Med hänsyn till att Kungl. Majlis förslag
bygger på överläggningar, som hållits med representanter för tjänstemannaorganisationerna,
har emellertid utskottet under för handen varande
förhållanden ansett sig icke böra frångå Kungl. Majlis förslag härutinnan.
Utskottet avstyrker förty motionen II: 46 i dess helhet.
I motionen 11:47 har yrkats bland annat, att riksdagen måtte besluta, att
skatteposten skall snarast möjligt utrensas vid beräkningen av levnadskostnadsindex.
Utskottet vill i anledning härav understryka, att Kungl. Maj:!
förklarat sig vilja framdeles till prövning upptaga frågan, huruvida ändring
skall ske beträffande skatternas medräknande vid levnadskostnadstalets bestämmande.
Enligt vad departementschefen framhållit innebär detta, att index
kommer att kalkyleras inklusive skatter vid beräkning av den indexstegring
på 8 enheter utöver 120, som är avgörande för den tidpunkt från vilken
kristillägg skall utgå, samt att frågan om skatternas medtagande eller ej
kommer att bliva föremål för ytterligare överväganden och överläggningar
i samband med fastställandet av den fortsatta prisstegring på 8 enheter, som
utgör förutsättning för förhöjt kristillägg. I betraktande av vad departementschefen
sålunda anfört och med hänsyn till svårigheterna för utskottet att
klart bedöma de konsekvenser, som skulle bliva en följd av skatternas utrensning
vid indexberäkningen, har utskottet icke ansett sig böra tillstyrka
bifall till motionen i nu berörda del.
I motionen II: 47 ha vidare framförts betänkligheter mot att en nämnd
med representanter för av indexberäkningarna berörda intressegrupper avsetts
skola inom socialstyrelsen deltaga i prövningen av frågor rörande sättet
för beräkningen av levnadskostnadsindex. Motionärerna anse, att denna
nämnd bör vara sammansatt av »opartiska» personer och att riksdagen skall
göra ett uttalande härom i anslutning till föreliggande proposition.
Enligt vad utskottet inhämtat ingår tillsättandet av ifrågavarande nämnd
såsom ett led i den överenskommelse med statstjänstemännens organisationer,
som träffats. Nämndens uppgifter avses närmast komma att bliva av
rådgivande och kontrollerande art, utan rätt för nämndens ledamöter att
deltaga i socialstyrelsens beslut. Mot en sådan anordning synes utskottet
någon berättigad erinran icke vara att framställa. Utskottet avstyrker förty
bifall till motionen II: 47 jämväl i denna del.
o Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 71.
Kungl, Majlis förslag i övrigt har icke givit utskottet anledning tili erinran.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen — med bifall till Kungl. Majlis förslag
samt med avslag å motionen II: 46 — må
a) besluta, att ett särskilt rörligt kristillägg skall utgå i
den omfattning och enligt de grunder i övrigt, som i det
föregående angivits;
b) bemyndiga Kungl. Majit att utfärda erforderliga bestämmelser
i ämnet;
II. att motionen 11:47 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
Stockholm den 12 december 1940.
På andra särskilda utskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar lohansson i Fredrikslund, Oscar Olsson, Nilsson i
Malmö, Tjällgren, Heiding, Berling, Alfred Andersson, Mannerskantz, Anderberg, Andersson
i Rixö, Sundberg och Bergman; samt
från andra kammaren: herrar Åqvist, Persson i Falla, Andersson i Falkenberg,
Andersson i Löbbo, Ward, Mårtensson, Andersson i Malmö, Ericsson i Sörsjön, Pettersson
i Rosta, Karlsson i Munkedal, Pettersson i Dahl och Eriksson i Frägsta.
Reservation
av herrar Tjällgren, Heiding, Mannerskantz, Åqvist, Pettersson i Rosta och
Pettersson i Dahl, som ansett, alt utskottets yttrande och hemställan bort
hava följande lydelse:
»Kungl. Majits etc.----(=utskottet)--— dess helhet.
Av propositionen framgår, att spörsmålet om skatternas undantagande
vid levnadskostnadstalets bestämmande av departementschefen tills vidare
skjutits på framtiden i syfte att göra detsamma till föremål för ytterligare
överväganden och överläggningar i samband med fastställandet av den
Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 71.
7
fortsatta prisstegring, vid vilken förhöjning av kristillägget må utgå. I anslutning
härtill har i motionen II: 47 yrkats, bland annat, alf riksdagen
måtte besluta, att skatteposten snarast möjligt skall utrensas vid beräkningen
av levnadskostnadsindex. Utskottet delar motionärernas uppfattning om
önskvärdheten av att skatteposten utrensas vid indexberäkningen och förordar,
alf riksdagen hos Kungl. Maj:! hemställer, att Kungl. Maj:t måtte snarast
möjligt taga ifrågavarande spörsmål under förnyat övervägande.
I motionen etc.---— (= utskottet)---denna del.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen etc. — — — (= utskottet) — — — i
ämnet;
II. att riksdagen i anledning av motionen II: 47 må hos
Kungl. Majit hemställa, att Kungl. Majit måtte snarast möjligt
taga spörsmålet örn skatternas undantagande vid indexberäkningen
under förnyat övervägande;
III. att motionen II: 47, i den del den icke behandlats under
punkt II härovan, icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.