Andra lagutskottets utlåtande Nr 15.
i
Nr 15.
Ankom till riksdagens kansli den 19 mars 1942 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om viss inskränkning i rätten att uthyra
bostadslägenheter, dels ock en i ämnet väckt motion.
Genom en den 17 mars 1942 dagtecknad proposition, nr 193, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Majli,
under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda
protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande
Förslag
till
Lag
om viss inskränkning i rätten att uthyra bostadslägenheter.
Härigenom förordnas som följer.
Har hyresvärd, utan att hyresgästen förverkat sin hyresrätt, uppsagt hyresavtal
till upphörande den 1 oktober 1942, vare hyresvärden likväl, om
lägenheten helt eller till väsentlig del är uthyrd till bostad, ej berättigad att
före den 1 juli 1942 eller den tidigare dag Konungen bestämmer sluta avtal
om uthyrning av lägenheten till annan hyresgäst. Den som innehar lägenheten
vare ej pliktig att därförinnan låta den förevisas för annan.
Slutes avtal i strid mot förbud som nu sagts, vare det ogiltigt. Var den,
med vilken hyresvärden ingått sådant avtal, i god tro, njute han skadestånd.
Denna lag träder i kraft dagen efter den då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
I samband med propositionen har utskottet till behandling förehäfl en i
anledning av densamma inom andra kammaren väckt motion, nr 270, i vilken
herrar Henriksson och Hagberg i Malmö hemställt, att riksdagen måtte
besluta, att den föreslagna lagen örn inskränkning i rätten att uthyra bostadslägenheter
även måtte gälla rätten att uthyra affärslägenbeter, samt att vederbörande
utskott måtte formulera erforderlig lagtext.
Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 9 sami. 2 avd. Nr 15.
1
2
Andra lagutskottets utlåtande Nr 15.
Beträffande de skäl, som motionärerna andragit till stöd för sitt yrkande,
får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas här nedan, hänvisa
till motionen.
Föredragande departementschefen, statsrådet Westman, har i samband
med remiss till lagrådet av förevarande förslag anfört följande.
»De upplysningar som influtit från hyresmarknaden synas giva vid handen
att lagstiftning om hyresreglering är ofrånkomlig.
Inom justitiedepartementet har utarbetats en promemoria angående hyresreglering
som bör tillställas åtskilliga myndigheter och sammanslutningar för
yttrande. Det kan beräknas att lagförslag på grundval av promemorian kan
föreläggas riksdagen i början av maj detta år.
Uppsägningstiden är i många hyresavtal bestämd till sex månader. Uppsägning
till den 1 oktober 1942 har i dagarna skett eller kommer säkerligen
inom de närmaste dagarna att ske i många fall av den anledningen att hyresvärden
önskar höja hyran för lägenheten. Då det allmänt väntas att hyresreglering
skall införas, är såväl hyresvärden som hyresgästen osäker, under
vilka villkor han kan eller bör ingå nytt hyresavtal. Om hyresgästen ej fort
nog bestämmer sig, löper han risken att lägenheten uthyres till annan. Vid
nyssnämnda promemoria fogat lagförslag är visserligen avsett att tillämpas
även på hyresavtal som ingåtts före lagens ikraftträdande, och hyresgästen
skulle därför kunna säga sig, att han kan godtaga hyresvärdens villkor även
örn han anser dem obilliga, eftersom rättelse senare kan äga rum. Mången
kan emellertid hysa tvekan om lämpligheten av att ingå ett sådant avtal
utan närmare kännedom om vad hyresregleringen kommer att innebära. Det
vöre ju också bäst, om innebörden härav kunde vara fastställd innan nya
hyresavtal ingås.
I detta sammanhang bör även uppmärksammas, att av särskilda sakkunniga
inom socialdepartementet utredning verkställts om bränslekostnaderna
i olika fastigheter och att vid denna utredning även upptagits till behandling
fråga om utarbetande av nya bränsleklausuler. Även på denna punkt vore det
för parterna lämpligt att kunna taga del av vad som föreslås och av statsmakterna
kan komma att beslutas, innan nya hyresavtal ingås.
Av dessa skäl vill jag, i avvaktan på att hyresreglering hinner genomföras
och nya bränsleklausuler bliva slutligt utarbetade, föreslå vissa bestämmelser
som i de fall, då hyresgästen — utan att hyresrätten förverkats — uppsagts
eller uppsäges till avflyttning den 1 oktober 1942, bereda parterna i hyresavtalet
rådrum att taga situationen i övervägande. Detta syfte torde uppnås,
örn föreskrift meddelas att hyresvärden ej är berättigad att före den 1 juli
1942 eller den tidigare dag Konungen bestämmer sluta avtal örn uthyrning
av lägenheten till annan hyresgäst. Bestämmelsen torde böra kompletteras
med stadgande att hyresgästen ej är pliktig att under tiden låta lägenheten
förevisas för annan.
Andra lagutskottets utlåtande Nr 15.
3
Då lagstiftningen främst är föranledd av läget på bostadsmarknaden, torde
bestämmelserna böra begränsas till lägenheter som helt eller till väsentlig
del äro uthyrda till bostad.
Ingås avtal i strid mot förbud som här angivits, torde avtalet böra vara
ogiltigt. Frågan om den rätt som bör tillkomma hyresgäst vid tiden för
fristens utgång torde böra lösas i samband med genomförandet av lagstiftning
örn hyresreglering.
Örn hyresvärd ingått hyresavtal, som enligt de föreslagna bestämmelserna
är ogiltigt, bör den med vilken avtalet slutits vara berättigad till skadestånd,
såframt han var i god tro.
I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag
till lag om viss inskränkning i rätten att uthyra bostadslägenheter.»
Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran.
Det genom propositionen framlagda lagförslaget stadgar förbud för hyresvärd,
som uppsagt hyresavtal till upphörande den 1 oktober 1942, att före
den 1 juli — eller den tidigare dag Konungen bestämmer — sluta avtal örn
uthyrning av lägenheten till annan hyresgäst. Förslaget är begränsat till
lägenhet som helt eller till väsentlig del är uthyrd till bostad.
I förenämnda motion yrkas, att den föreslagna inskränkningen i rätten
att sluta hyresavtal med ny hyresgäst måtte komma att gälla även affärslägenheter.
Utskottet vill tillstyrka, att det genom propositionen framlagda förslaget
genomföres. Det är otvivelaktigt, att i fråga örn bostadslägenheter särskilt
starka skäl föreligga för ett ingripande till hyresgästens skydd. Skäl kunna
för visso anföras för att låta ingripandet omfatta även affärslägenheter. Särskilt
gäller detta mindre butiker. Det synes dock svårligen komma i fråga
att i detta sammanhang göra skillnad mellan olika slag av lägenheter som
användas i förvärvsverksamhet. En utvidgning av det nu föreliggande förslaget
till alla dessa lägenheter av inbördes vitt skilda slag är emellertid
enligt utskottets mening alltför vittutseende.
Vid genomförandet av den blivande lagstiftningen örn hyresreglering måste
uppenbarligen beaktas jämväl lägenheter som äro avsedda för att användas
i förvärvsverksamhet. En okontrollerad höjning av hyrorna för dem.
kan medföra inflatoriska verkningar av synnerligen betänklig art. Även för
deras del synes alltså en hyresreglering vara nödvändig. Utskottet förutsätter,
alt utformningen härav kommer att bliva föremål för ingående överväganden
under den fortsatta beredningen av denna viktiga fråga. I detta
sammanhang vill utskottet endast framhålla, att utskottet för sin del utgår
från att, där hyreshöjning ägt rum före hyresregleringens ikraftträdande,
rättelse för tiden därefter kan ske genom att hyran nedsättes till vad som
kan anses skäligt.
Uttkvtltl.
4
Andra lagutskottets utlåtande Nr 15.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen måtte antaga det genom förevarande proposition
framlagda lagförslaget; samt
B) att motionen II: 270, i den mån den icke kan anses
besvarad genom vad utskottet under A) hemställt, icke måtte
föranleda till någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 19 mars 1942.
\
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Vid ärendets behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Norman, Tamm, Löfvander, Forslund*, Roos, Olof
Carlsson, Sten och Siljeström;
från andra kammaren: fröken Hesselgren, herr Hage, fröken Andersson, herrar
Hallagård, Pettersson i Hällbacken, Hermansson, Holm och Larsson i Östersund*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Stockholm 1942. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
421126