Andra Kammarens Tillfälliga- Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 14.
o
N:o 14.
Ank. till Riksd. Kansli den 2 Mars 1877, kl. 2 e. m.
Andra Kammarens Tredje Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 2, angående
räckt förslag om utfärdande af en författning rörande skydd
för varumärken.
Uti en inom Andra Kammaren väckt och till Utskottet hänvisad motion, Ko
10, har Herr .T. Snäf föreslagit: ”att Riksdagen måtte besluta att i underdånig
skrifvelse hos Kongl. Maj:t anhålla om utfärdandet af en författning, hvarigenom bestämdes
hvad den, som önskar att genom en figurlig beteckning, märke eller stämpel,
vare sig å sjelfva varan eller dess omslag, särskilja sin tillverkning frän andras, har
att iakttaga för att det af honom valda märket må lagligen gälla för hans eget; samt att,
i ändamål att äfven i utlandet bereda skydd åt svenska varumärken, denna författning
måtte, rörande utländings rätt, innehålla sådana bestämmelser, som komme att motsvara
§ 20 i tyska lagen af den 30 November 1874, hvarigenom de mellan Sverige
och Norge samt tyska riket i Juni 1872 utvexlade deklarationer angående ömsesidigt
skydd för varumärken, stämplar in. m. skulle vinna en mera omfattande och bestämd
tillämpning.”
Såsom skäl för bifall till den gjorda framställningen har motionären hufvudsakligen
anfört, att så länge en af lagen anvisad utväg saknas, hvarigenom eu tillverkare
kan tillegna sig ett eget märke och derefter bevisa att det märke lian valt och
påsatt sin tillverkning lagligen är hans eget och ingen annans, förblifver det
i strafflagens 22 kap. 16 § intagna stadgandet om ansvar för den, som olofligen
sätter å tillverkning, som till salu hålles, annans märke än rätta tillverkalens,
i allmänhet utan någon praktisk betydelse, enär, först då eii sådan laglig utväg
finnes, den, som i egennyttig afsigt begagnar en annans välkända stämpel eller märke,
torde kunna med någon afsigt till framgång ställas under åtal för den skada rätte
I
Andra Kanuin<ir/i* Tilltal luta I Ixkolix (A :<> ■>) bllålawlc. i\:o i-t.
egaren till det efterapade märket måste lida af detta missbruk; att i de allra flesta
industriel cell yrkesidkande länder, efter npphäfvandet af de stränga bestämmelser för
stämpling af fabriks- och handtverksvaror, som vid århundradets början voro gällande,
skydd för fabriks- och varumärken utgjort ett anspråk hos industriens målsmän, grundad!
på ett trängande behof; samt att ehuru genom lagar, internationela handelstraktater
och särskilda konventioner skyddet för handels- och fabriksmärken år upphöjdt till
eu allmän internationel rätt i Tyskland, England, Frankrike, Belgien, Österrike, Italien
och Nordamerikanska staterna, i Sverige likväl ännu icke tinnes någon författning, som
bestämmer huru, vare sig in- eller utländing, skall förvärfva rätt att, med andras uteslutande,
begagna något visst och bestämdt märke såsom sitt eget.
Uti den af motionären åberopade 20 § i tyska rikets lag om skydd för varumärken
(Gesetz fiber Markenschutz) af den 30 November 1 874 stadgas, att hvad i
lagen är bestämdt i afseende på tyska yrkesidkares varumärken skall äfven tillämpas
på utländska tillverkares och handelsidkares namn eller firmor, om i den stat, der
deras hemort finnes, efter kungörelse i Riks-lagstidningen (Reichs Gesetzblatt), tyska
varumärken, namn och firmor åtnjuta skydd samt den utländske tillverkaren i öfrigt
iakttager vissa i lagen gifna bestämmelser. Äfven i andra länder, såsom i Frankrike
genom en lag af den 23 Juni 1857, i Belgien genom särskilda lagar af den 11
Juni 1809 och den 5 September 1810 samt i Storbritanien genom två den 13 Augusti
1875 och den 24 Juli 1876 utfärdade parlamentsakter, är skydd för varumärken
beredt och anvisning lemnad hvad den har att iakttaga, som vill skydda det
af honom antagna varu- eller fabriksmärket från hvarje främmande intrång. 1 sistberörda
afseende finnes här i landet ingen annan lag, än den som innehålles i Kong!
Kungörelsen den 13 Juni 1862 och hvarigenom stadgas att, utom hvad angår stämpling
af spelkort och jerneffekter samt beträffande kontroll- och tillverkningsstämpel ä
arbeten af vissa metaller, det på fabriks- och handtverksidkare sjelfve må ankomma
att, om de så för godt finna, offentligen tillkännagifva utseendet och beskaffenheten af
de egna stämplar och märken, som de å sina arbeten anbringa. Att det skydd anförda
stadgande lemnar icke kan vara tillräckligt anser Utskottet motionären hafva
ådagalagt, äfvensom att han visat behofvet af en emot tidens fordringai svarande lagstiftning
uti förevarande fråga jemväl inom vårt land; och Utskottet skulle icke heller
tvekat att, hufvudsakligen i den rigtning motionären föreslagit, hafva gjort en framställning
i ämnet, om ej till Utskottets kännedom kommit det fölhållande, hvarom
Utskottet nu går att lemna redogörelse.
Sedan till Kongl. Utrikes-departementet ofta ingått förfrågningar rörande de
formaliteter, främmande tillverkare hade att iakttaga föi att åt de af dem begagnade
märken bereda det skydd, som inhemska tillverkare åtnjöto och hvilket genom överenskommelser
blifvit främmande länders undersåter tillförsäkradt; samt efter det, under
pågående underhandling med Amerikas Förenta Stater i fråga om konvention löiande
ömsesidigt skydd för fabriksstämplar, från amerikansk sida föreslagits, att tillverkare
A‘ulra TUt/måj" Utskott* (Ko :>) Utlutande Ko 14. 5
ä* irr *. rH ÄÄTÄTii:
ÄSS-SrtvSWÄr
för Amerikanska ^7^^“ wZ vim
ÄSÄÄrd:
ige bebygga sm uteslutande rätt till ett fabriksmärke eller stämpel skulle derest icke
C\rs ;^»3
Siysr*-«« —
IT £££?; 3ÄSSS
a ESF
lagstiftning gjorde sig allt mer och mer gällande i In m, deb To T*™?**
eller afhandlingar med främmande makt,- r a „dels g<” konventlonei
särskild
betydelse och vidsträcktare omfattning d"elsTfT TelskT^TTlT “
in sr “IT,ni" rMKongL ääsk
vidare hemstält att verkställandet af m 0anQ„ *■ , anJ01’ hai Kollegium
afgifva förslag till förordning i ämnet med hvad i öfrTTertiUmå T** "T11?6 ““
«.■ fäfomönstol .ÄeTlrlT''." &£ Msm - - **
“eT ,d“ fräg“’ hT,lke" 1 motionen afses, redan är gjord till föremål för
m'' « ahd- ««• * Sand. 2 Afd. 2 Band. 7 iS/t 2
6 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande Mo 14.
TCone-l Marta nådiga pröfning samt Utskottet håller före att Kong!. Majit, äfven utan
ftXlE skall egna ft*. -1 *« -»ta* «■ -*
vigt kan kräfva, får Utskottet hemställa,
att Herr Sääfs förevarande motion icke nu måtte till någon åtgärd
föranleda.
Stockholm den 2 Mars 1877.
På Utskottets vägnar:
eug. claibpelt.
Stockholm, Aktiebolaget Forsete, 1877.