Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 17.
1
Nr 17.
Ankom till riksdagens kansli den 6 juni 1946 kl. 12 m.
Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande över motion
angående förslag örn statens övertagande av Svenska sockerfabriksaktiebolaget
och dess verksamhet samt motion om ökat
statligt inflytande inom sockerindustrien.
I motion nr 6 har herr Adolfsson m. fl. hemställt, att riksdagen måtte besluta
att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa örn förslag, utmynnande i att
svenska staten skall övertaga Svenska sockerfabriksaktiebolaget och dess verksamhet.
I motion nr 303 har herr Andersson i Malmö m. fl. hemställt, att riksdagen
måtte besluta hemställa till regeringen örn undersökning och utredning
rörande förutsättningar och former för ökat statligt inflytande inom sockerindustrien
och örn föreläggande för riksdagen av de förslag som utredningen kan
föranleda.
Utskottet har upptagit motionerna till samtidig behandling.
Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från domänstyrelsen, kommerskollegium,
lantbruksstyrelsen, livsmedelskommissionen, länsstyrelserna i Gotlands,
Kristianstads och Malmöhus län, sockemämnden, arbetsgivareföreningen,
grossistförbundet, industriförbundet, Kooperativa förbundet (KF), landsorganisationen
(LO), lantbruksförbundet, Riksförbundet landsbygdens folk (RLF),
Svenska sockerfabriksaktiebolaget och tjänstemännens centralorganisation (TCO).
Domänstyrelsen yttrar sig endast örn formen för förvaltningen av de fastigheter,
som vid ett statligt övertagande av sockerbolaget skulle överföras till staten.
Gällande bestämmelser anses därvid kunna göras tillämpliga. Domänverkets
markfond kan icke utnyttjas vid en eventuell inlösen.
Kommerskollegium hänvisar till att bolaget på ett tillfredsställande sätt fyllt
sina uppgifter och redan är underkastat kontroll av särskild nämnd. Ytterligare
åtgärder äro ej påkallade.
Lantbruksstyrelsen redogör för gällande bestämmelser och anför bl. a., att
sockernämnden äger rätt av bolaget erhålla de uppgifter och taga del av det
material, som den anser erforderligt för tillsynens utövande. Nämnden behöver
numera ej ägna de delposter, som falla inom den låsta kostnadsramen, samma
ingående granskning som tidigare, utan torde dess arbete mera ha kunnat inriktas
på att följa bolagets verksamhet i stort. De befogenheter, som tillkomma
nämnden, medgiva för denna att erhålla en ingående inblick i sockernäringens
förhållanden, varigenom nämnden också kan tillvarataga statens intressen samtidigt
som nämnden kan bedöma örn ledningen av bolaget handhaves på ett ur
såväl teknisk sorn ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Styrelsen anser, att
betryggande garanti förefinnes för att det allmännas intressen vederbörligen befi
ika ny till riksdagens protokoll 1916. 13 sami. 2 avd-. Nr 17. j
2 Andra hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 17.
aktas. Däremot synes frågan, om tillsynen allt framgent skall åvila en särskild
nämnd eller utövas i annan ordning, böra upptagas till övervägande.
Livsmedelskommissionen anser att ur de synpunkter kommissionen har att
företräda knappast något står att vinna genom ökat statligt inflytande i bolaget.
Länsstyrelsen i Gotlands län har den åsikten, att granskning i nuvarande
form är tillfyllest för det avsedda ändamålet och att överförande i helt eller
delvis statlig drift ej skulle ge något i tekniskt och ekonomiskt hänseende.
Länsstyrelsen i Kristianstads län anser, att skäl icke föreligga för att staten
skulle helt övertaga verksamheten och anser sig icke kunna bedöma huruvida det
statliga inflytandet lämpligen bör ökas.
Länsstyrelsen i Malmöhus län anför, att även de kostnader som skola täckas
med det låsta kostnadsbeloppet varit föremål för noggrann prövning. Några
bärande anmärkningar mot bolaget ha icke framkommit, varför utredning bestämt
avstyrkes.
Sockemämnden framhåller, att nämnden äger rätt till all erforderlig insyn
beträffande sockerrörelsens bedrivande och ekonomi. Det väsentliga kan med nu
gällande bestämmelser tillgodoses, nämligen att folkhushållets intressen tillgodoses,
så att sockret och biprodukterna kunna framställas och säljas till för konsumenterna
gynnsammaste pris och villkor. Hittillsvarande system måste emellertid
vara en temporär anordning, varför anledning kan föreligga att övervägande
sker, om det nuvarande systemet på sockerregleringens område lämpligen bör
bibehållas eller jämkas eller om staten i andra former framdeles bör reglera priserna
på sockerbetor och socker. En sådan utredning tillstyrkes därför.
Arbetsgivareföreningen ansluter sig till industriförbundets yttrande. Däri
anföres, att kontrollen redan nu är så ingripande och omfattande, att motsvarighet
på andra områden icke finnes. Jämväl kontroll av den låsta kostnadsposten
bör vara möjlig inom ramen för det nu tillämpade samarbetet mellan staten och
bolaget.
Grossistförbundet framhåller, att sockerbolaget anses ur ekonomisk synpunkt
ha drivits på ett mycket föredömligt sätt. Den statliga insynen är redan stor,
och ett längre gående statligt inflytande skulle icke på något sätt gagna det
allmänna.
KF redogör för sockerindustriens utveckling och gällande kontrollbestämmelser
och anser, att det är svårt att tänka sig de praktiska former, i vilka statsinflytandet
över sockerindustrien skulle kunna ytterligare ökas. Ett direkt förstatligande
skulle icke kunna medföra några som helst omedelbara praktiska konsekvenser
för någon av de av kontrollen berörda parterna.
LO har inhämtat yttrande från grov- och fabriksarbetarförbundet och ansluter
sig till däri gjort uttalande, att krav på sockerindustriens förstatligande
icke skulle ställas, innan frågan vore ordentligt utredd. Även örn LO anser att
den i motionerna begärda utredningen kan förefalla mindre angelägen, kan det
å andra sidan med fog göras gällande, att utredningen lätt kan verkställas, varför
den tillstyrkes.
3
Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 17.
Lantbruksförbundet hänvisar till yttrande av betodlarnas centralförening,
där motionen avstvrkes, eftersom kontrollen hittills visat sig tillräckligt effektiv.
RLF anser, att det nuvarande systemet är onödigt tungt och byråkratiskt
och att en ekonomisk drift under andra former skulle ge ett betydligt bättre
resultat men avstyrker motionerna.
Sockerbolaget lämnar en utförlig redogörelse för sockerindustriens utveckling
och för gällande kontrollbestämmelser. Bl. a. framhålles, att delposterna i
den låsta posten under de två första krigsåren lågo under statlig garanti och i
detalj granskades av sockemämnden och dess revisorer och att det var på den
statliga delegationens förslag, som den låsta posten bröts ut för att lätta en över
hövan betungande kontroll. Ett förstatligande skulle enligt bolagets mening icke
vara ägnat att främja vare sig det allmännas eller andra kollektiva intressen men
bolaget anser sig å andra sidan icke ha något att frukta av en utredning, som
dock knappast skulle ha något ändamål att fylla, varför motionerna avstyrkas.
TCO har ingen invändning att göra mot att frågan om ökat statligt inflytande
utredes men är icke beredd att ta ställning till utredning om förstatligande.
Utskottet finner för sin del väl att sockerindustrien redan nu är underkastad
en ganska ingående statlig kontroll men finner sig dock icke helt övertygat örn
att denna kontroll alla gånger har möjlighet att sätta in på ett tillräckligt tidigt
stadium. Med hänsyn till de betydande subventionsbelopp, som årligen av riksdagen
beviljas för att hålla sockerpriset nere på en för konsumenterna gynnsam
nivå, synes det utskottet vara anledning till att kontrollen göres så effektiv och
sättes in så tidigt, att denna subvention kan hållas nere på lägsta möjliga nivå.
Väl är det sant att subventionen i första hand är en konsumentsubvention, men
uppenbarligen beror subventionens storlek på till vilket pris sockret kan framställas,
varför industriens ekonomiska skötsel i icke ringa grad måste influera på
subventionsbeloppet. Det måste därför vara ett legitimt statligt intresse, att samtliga
kostnader på ett ingående sätt kontrolleras och att detta sker på ett sådant
stadium, att hänsyn kail tagas vid subventionsbeloppens utmätande.
Utskottet vill vidare understryka vad som anförts i bl. a. sockemämndens
och lantbruksstyrelsens yttranden, att anledning nu kan föreligga att göra hela
kontrollorganisationen till föremål för utredning. Möjligt är att det kan finnas
andra och lämpligare former för kontrollens utövande än den, som nu tillämpas.
Lämpligen bör då enligt utskottets mening utredas icke endast formerna för
kontrollen utan också vilken omfattning den bör ha.
Utskottet anser sig på nuvarande stadium icke kunna bedöma hur långt kontrollen
lämpligen bör sträcka sig men förutsätter att en kommande utredning
överväger olika alternativ och därvid även frågan om helt förstatligande av
sockerindustrien.
Utskottet får alltså hemställa,
att andra kammaren för sin del måtte besluta att i skrivelse
till Kungl. Maj :t anhålla örn utredning rörande förutsättningar
4
Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 17.
och former för det statliga inflytandet inom sockerindustrien
och om föreläggande för riksdagen av de förslag, som utredningen
kan föranleda.
Stockholm den 6 juni 1946.
På utskottets vägnar:
IVAR JANSSON.
Närvarande: herrar Jansson i Kalix, Jönsson i Rossbol, fru Ekendahl, herrar
Swedberg, Johansson i Kalmar, Olsson i Oskarshamn, Ljungqvist, Hansson
i Skegrie, Skantze och Johansson i Torp.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herrar Jönsson i Rossbol, Hansson i Skegrie, Ljungqvist, Skantze och Swedberg,
som ansett att utskottets utlåtande hort ha följande lydelse:
Utskottet. Svenska sockerfabriksaktiebolagets verksamhet i vad den avser
tillverkning och försäljning av socker och vissa biprodukter samt statens förhållande
därtill regleras årligen genom av riksdagen godkända avtal mellan staten
och bolaget. Detta har alltså varit redovisningsskyldig! gentemot staten för sina
inkomster av sockerrörelsen. Beträffande utgifterna svarade staten under de första
åren efter vissa bestämda regler för täckning av bolagets kostnader för sockrets
tillverkning och försäljning, vari också inräknades viss kapitalränta. ''Sedermera
har en viss grupp av utgifter utbrutits ur statens kostnadsgaranti och i stället
införts i den s. k. ”låsta kostnadsposten”. I denna inräknas numera utgifter för
skatter, underhåll, avskrivningar, löner, omkostnader, förbrukningsartiklar, försäkringar
m. m. Till täckande av dessa utgifter har bolaget erhållit ett fixerat
belopp per kg råsocker, oberoende av tillverkningens storlek. I det senast avslutade
kontraktet har detta belopp bestämts till 17,15 öre per kilogram socker mot
17,33 resp. 17,22 öre under åren 1945—1944. Dessa kostnader diskuteras i detalj
före varje nytt avtal som slutes, varvid sockerbolaget har att lämna uttömmande
redogörelser för utvecklingen inom alla de kostnadsgrupper, som ingå i
den låsta kostnadsposten. Utgifterna för de på förhand mera svårfixerade posterna
såsom inköp av sockerbetor, bränsle, emballage m. m. ligger under direkt
statsgaranti.
Sedan åren 1939—40 har sockerbolaget varit underkastat kontroll av Statens
Andra hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 17.
5
sockemämnd. I syfte att kontrollera efterlevnaden av förenämnda avtal äger
sockemämnden taga del av bolagets räkenskaper och handlingar samt att hos
bolaget erhålla alla för uppdraget erforderliga uppgifter ävensom att genom
överläggningar med bolagets ledning följa ifrågavarande verksamhet. Sockernämnden
har själv betonat att den äger möjlighet till erforderlig insyn beträffande
sockerfabrikationens bedrivande och ekonomi. Denna kontroll är icke såsom
påstås i motion II: 303 endast en kontroll i efterhand utan sockemämnden
utövar även en förhandskontroll genom att deltaga i förberedandet av de årliga
uppgörelserna om förnyat kontrakt mellan staten och sockerbolaget samt genom
att deltaga i avhandlandet av viktigare utgiftshändelser innan de företagas. Den
insyn över bolagets verksamhet, som sockernämnden äger, är sålunda icke — som
de likalydande motionerna förmoda — inskränkt till vissa områden av bolagets
kostnader och övriga redovisning utan omfattar hela området för bolagets verksamhet
och sammanfattande bokföring för sockerrörelsen.
Vad beträffar de subventionsbelopp, som årligen beviljas av riksdagen för
att hålla sockerpriset nere på en för konsumenterna gynnsam nivå, synes det väl
vara riktigt, att subventionens storlek är beroende av till vilket pris sockret kan
framställas, samt att industriens ekonomiska skötsel därigenom måste influera på
subventionsbeloppet. Detta förhållande har av motionärerna framhållits såsom
motiv för en vidgad statlig kontroll eller eventuellt förstatligande av verksamheten.
Som emellertid den inhemska sockerfabrikationen i såväl tekniskt som driftsekonomiskt
hänseende synes vara väl organiserad och sannolikt överlägsen de flesta
andra länders, torde någon effektivitetsförbättring icke kunna påräknas genom en
utvidgad statlig kontroll eller ev. helt förstatligande. Motionärerna ha ej heller
på någon punkt kunnat rikta berättigad kritik mot den hittillsvarande ledningens
sätt att sköta denna verksamhet eller påvisa några förbättringar i effektivitetshänseende.
Det torde icke vara att förvänta, att man genom utvidgad
statlig kontroll eller eventuellt förstatligande skulle kunna uppnå bättre driftsresultat
än dem, som den sakkunniga enskilda ledningen för sockerbolaget kan
åstadkomma genom den hittillsvarande fortlöpande rationaliseringsprocessen.
Örn ett annat system för denna insyn och kontroll skulle visa sig behövligt,
när mera normala förhållanden inträtt på folkhushållningens område, förutsätter
utskottet att Kungl. Maj :t då tar initiativ till erforderliga åtgärder.
Då sålunda folkhushållets intresse av att sockret och dess biprodukter framställas
och försäljas till för konsumenterna gynnsammaste pris enligt utskottets
uppfattning för närvarande på ett fullt tillfredsställande sätt tillgodoses genom
den nuvarande statliga regleringsorganisationen och sockemämndens fortlöpande
effektiva kontroll får utskottet hemställa,
att motionerna II: 6 och II: 303 ej måtte till någon andra
kammarens åtgärd föranleda.