Andra kammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande nr 2.
1
Nr 2.
Andra kammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande över
motion om beredande av möjlighet för närings- och
kommunikationsrådet i Stockholms län att i likhet med
företagarföreningar i andra län utöva kreditgivning åt
hantverk och småindustri inom Stockholms lån.
I en inom andra kammaren väckt motion, nr 83, har herr Eriksson i
Sandby m. fl. hemställt, att riksdagen i ovan nämnda avseende måtte jämställa
närings- och kommunikationsrådet i Stockholms län med företagarföreningar
i andra län samt att rådet i samband därmed får möjlighet att
genom statliga lånemedel utöva kreditgivning åt hantverk och småindustri
inom Stockholms län.
Motionärerna erinrar om att en omfattande strukturförändring av näringslivet
inom Stockholms läns norra delar ägt rum, vilket medfört en
successiv utveckling av arbetsmarknadsförliållandena i en för länet synnerligen
ogynnsam riktning. Utvecklingen har lett till en fortlöpande avfolkning
med alla dess konsekvenser i ekonomiskt och socialt hänseende.
Länets landsting, som med oro följt denna utveckling, har under år 1948
tagit initiativ till bildandet av ett s. k. närings- och kommunikationsråd,
som från början inriktat sin verksamhet på att i norra länsdelen söka
befrämja näringslivets utveckling, speciellt hantverk och industri. Rådet
har i sin verksamhet ofta konstaterat, att rätt till kreditgivning åt företag
inom hantverket och småindustrien skulle i avsevärd grad kunna öka rådets
möjligheter att medverka till en ny och gynnsammare inriktning av länets
näringsliv. Erfarenheten har också visat, att behov av kreditmedel föreligger
för önskvärda omplaceringar och nyetableringar samt för livsviktiga
rationaliseringsåtgärder. Inom vissa delar av landet eller där företagarföreningar
beviljats kreditmedel har möjlighet skapats att kunna bistå
företagare med lånemedel. Inom andra delar av landet föreligger ej denna
möjlighet, vilket icke kan anses riktigt. Rådet bör därför beredas möjlighet
att genom statliga lånemedel utöva kreditgivning åt hantverk och småindustri.
Utskottet bär inhämtat yttrande över motionen från kommerskollegium,
varjämte utskottet berett Sveriges hantverks- och småindustriorganisation
tillfälle att yttra sig.
Kommerskollegium, som anser att i motionen behandlade spörsmål hör
bli föremål för utredning och prövning i ett större sammanhang, anför i
huvudsak:
Riksdagen har årligen fr. o. in. budgetåret 1948/49 anvisat ett reservationsanslag
å 1,5 miljoner kronor till »Kostnader för främjande av företagsverksamhet
in. in.», som av Kungl. Maj:t huvudsakligen disponerats för
1 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 13 sand. Nr 2.
2
Andra kammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande nr 2.
verksamheten inom vissa företagarföreningar. I årets statsverksproposition
har hemställts, att riksdagen för nästkommande budgetår måtte anvisa
enahanda belopp för samma ändamål. Ur detta anslag har hittills endast
sju av f. n. femton företagarföreningar eller liknande sammanslutningar
erhållit lån för bedrivande av kreditverksamhet. Enligt uttalande av vederbörande
departementschef (prop. nr 152/1951) bör frågan om utvidgning
av företagsföreningars låneverksamhet till att omfatta nytillkomna föreningar
anstå och prövas i samband med det förslag till lag om bankrörelse,
som komme att framläggas av 1949 års banklagssakkunniga. I det av dessa
sakkunniga år 1952 avgivna betänkandet (SOU 1952:2) har föreslagits
bl. a., att bankernas möjligheter att bevilja s. k. blancokrediter till hantverk
och småindustrier skall utvidgas. Enligt vad ämbetsverket inhämtat
torde någon proposition i ämnet icke komma att framläggas vid innevarande
års riksdag av det skälet att man anser sig böra avvakta resultatet
av utredningar, som pågår om sparbankernas och jordbrukskassornas
verksamhet.
Kollegiet erinrar om att de förhållanden, som avhandlas i motionen, berörts
i en av närings- och kommunikationsrådet i november 1952 till socialdepartementet
ingiven skrivelse, däri hemställts, att rådet skall likställas
med företagarföreningar inom andra län samt att rådet skall beredas möjlighet
att genom statliga lånemedel utöva kreditgivning åt hantverk och
småindustri inom Stockholms län. Spörsmålet är sålunda föremål för Ivungl.
Maj ds prövning.
Kollegiet anser sig kunna vitsorda, att behov föreligger för en ökad
kreditgivning till hantverk och småindustri inom Stockholms län, men
erinrar samtidigt om att det finns flera föreningar som i likhet med rådet
erhåller visst administrationsbidrag från staten för konsultativ rådgivning
och som önskar påbörja kreditverksamhet med statliga lånemedel. På
grund härav bör det i motionen framförda förslaget om kreditgivning, som
redan är föremål för Kungl. Majds prövning, icke lösas för sig utan i ett
större sammanhang, avseende även övriga föreningar eller liknande sammanslutningar,
som har karaktär av företagarföreningar.
Kollegiet erinrar till sist om att vid årets riksdag väckts flera motioner
rörande kreditgivning till hantverk och småindustri om dels ökning av
anslaget till låneverksamhet från 1,5 till 2,5 resp. 3 miljoner kronor, dels
höjning av anslaget till administrationsbidrag till föreningarna från av
Kungl. Majd föreslagna 370 000 kronor till 475 000 kronor och dels utredning
och översyn av fonden för hantverks- och småindutrikredit. De i
nämnda motioner behandlade spörsmålen bör utredas och prövas i ett
sammanhang.
Sveriges hantverks- och småindustriorganisation tillstyrker motionen och
anför i huvudsak:
Andra kammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande nr 2.
3
Den av närings- och kommunikationsrådet sedan några år bedrivna
utredande verksamheten synes ha varit av stort värde, enär denna på ett
förtjänstfullt sätt belyst näringsproblemen inom länet. Den konsulterande
verksamheten har utgjort ett värdefullt stöd för länets företagare inom
industri och hantverk i deras strävanden att effektivisera drift- och produktionsförhållandena
vid resp. företag. Den kombination av konsulterande
verksamhet och kreditgivning, som under en följd av år bedrivits inom landets
företagarföreningar, särskilt i vissa föreningar, har utgjort ett värdefullt
stöd i hantverkets och den mindre industriens strävan att effektivisera
verksamhet och drift. En dylik kombination får särskild betydelse då det
gäller att ekonomiskt genomföra de förslag till rationaliseringsåtgärder,
som kan framkomma i samband med rådgivningsverksamheten. De problem,
som föreligger i norra delen av Stockholms län, skiljer sig ej principiellt
från motsvarande förhållanden i vissa norrlandslän, där föreningarna
haft till väsentlig uppgift att medverka till en ökad differentiering av näringslivet.
På grund härav och med hänsyn till hittillsvarande erfarenheter
av rådets verksamhet anser sig organisationen kunna tillstyrka bifall
till motionen.
Utskottet. Såsom av kommerskollegii yttrande framgår har frågan om
utvidgning av företagsföreningarnas låneverksamhet ansetts böra anstå
till dess pågående utredningar om sparbankernas och jordbrukskassornas
verksamhet avslutats och resultatet framlagts. Enligt uppgift i berättelse
till årets riksdag om vad i rikets styrelse sig tilldragit kan båda dessa utredningar
väntas bli slutförda under innevarande år.
Vidare har närings- och kommunikationsrådet i Stockholms län i skrivelse
till Kungl. Maj:t hemställt, att rådet måtte likställas med företagarföreningarna
inom andra län samt att rådet måtte beredas möjlighet att
genom statliga lånemedel utöva kreditgivning åt hantverk och småindustri
inom länet. Denna skrivelse befinner sig under Kungl. Maj.ts prövning.
Enligt utskottets mening hör resultatet av de pågående utredningarna
avvaktas, innan frågan om utökning av kreditgivningen till hantverk och
småindustri upptages till avgörande. Då därtill kommer att särskilt frågan
om närings- och kommunikationsrådets i Stockholms län jämställande i
detta hänseende med företagarföreningarna i andra län redan befinner sig
under Kungl. Maj ds prövning, får utskottet hemställa,
att motion 11:83 ej måtte till någon andra kammarens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 24 februari 1953.
På utskottets vägnar:
PATRIK SVENSSON.
4
Andra kammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande nr 2.
Närvarande: herr Svensson i Alingsås, fru Sjöstrand, herrar Gustafsson
i Bogla, Nordkvist i Kalmar, fru Svedberg, herrar Jönsson i Rossbol*,
Sehlstedt, Nilsson i Bästekille, Hammar, Netzén*, Bark, Braconier, Andersson
i Ronneby*, Bengtsson i Halmstad, Anderson i Sundsvall, Andersson i
Linköping, Hansson i önnarp, Andersson i Ryggestad* och Boija*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Statens Reproduktionsanstalt, Stockholm 1953
120053