4 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 35

Utlåtande 1870:LU35

4 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 35.

till äktenskapets upplösning, på sätt motionären i sitt förslag, under § 2, jemväl
yrkat.

På grund af hvad anfördt blifvit, och då skäl ej torde förefinnas att nu
anskaffa do, såsom medel att söka bringa oeniga makar till förlikning, i 14 kapitlet
Giftermåls-balken föreskrifna varningsgrader, helst denna del af lagstiftningen helt
nyss undergått den reform, som innefattas i Kongl. förordningen den 20 November
1860, får Utskottet vördsamt hemställa,

att ifrågavarande motion ej må af Riksdagen bifallas.

Stockholm don 14 April 1870.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

N:o 35.

Ank. till Riksd. Kansli d. 14 April 1870, kl. 5 o. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om upphäfvande af 5 och
6 §§ af 2 kapitlet Giftermåls-balken.

Ifrågavarande paragrafer, hvilka i sin ursprungliga lydelse innefattade ovilkorligt
förbud emot giftermål i svågerlag å sidone samt i andra svågerlaget, hafva
genom Kongl. förordningen don 10 April 1810 blifvit förändrade derhän, att
Konungen må gifva lof till giftermål i berörda svågerskapsled.

Nu har Herr Ola Månsson uti en inom Andra Kammaren väckt och till
Lag-Utskottet hänvisad motion (N:o 257) föreslagit, “att Riksdagen för sin del
ville besluta samt till Kongl. Maj:t göra framställning derom, att lagens stadgande
i Giftermåls-balkens 2 kapitel 5 och 6 §§ i do delar upphäfves, som utgör hinder
för att efterlefvande maka må, utan att hos Kongl. Maj:t derom söka tillstånd, få
ingå äktenskap med någon af den aflidna makans svskon eller dermed likställig
slägtled. “

5

'' Lag-Utskottets Utlåtande N:o 36.

I afseende härå får Utskottet erinra, att Riksdagen tillförene två särskilda
gånger, sednast år 1868, för sin del beslutat en lagförändring i sådan syftning
som motionären föreslagit, men att Kongl. Maj:t afslagit Riksdagens underdåniga
framställningar i ämnet.

Yid sådant förhållande och då det icke lärer vara antagligt, att en förnyad
likartad framställning från Riksdagen nu skulle vinna Kongl. Maj:ts nådiga bifall,
får Utskottet, med fästadt afseende jemväl å frågans ringa vigt, vördsamt hemställa,

att omförmälda motion ej må till någon åtgärd å Riksdagens sida föranleda.

Stockholm den 14 April 1870.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

Reservationer äro anmälda af Herrar Jöns Olsson, Bovin och Engman.

N:o 36.

Ank. till Riksd. Kansli d. 14 April 1870, kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning af vackt motion om upphäfvande af den
genom Kongl. förordningen den 13 September 1864 medgifna
frihet i ränte-aftal.

Enligt omförmälda Kongl. förordning skall det i 9 kapitlet 6 § Ilandelsbalken
stadgade förbud att taga eller låta förskrifva sig större ränta än sex för
hundrade om året icke ega tillämpning vid försträckning, som mot förskrifning,