2 Lag-Utskottet» Utlåtande N;o 24

Utlåtande 1870:LU24

2 Lag-Utskottet» Utlåtande N;o 24.

komité, som Kongl. Maj:t för sådant ändamål tillsatt, samt den nu väckta frågan,
hvilken angår kyrkans inre organisation, ej lärer vara af beskaffenhet att behöfva
särskilt behandlas, får Utskottet af sådan anledning vördsamt hemställa,

att ifrågavarande motion ej må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 28 Mars 1870.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

N:o 24.

Ank. till Riksd. Kansli d. 28 Mars 1870, kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning af vadda motioner om ändring i gällande
stadganden angående prestval samt tillsättande af klockare
och folkskolelärare.

Genom Kongl. Förordningen om prestval den 1 April 1843 är grunden
för röstberäkning vid dylika val sålunda bestämd, att, med undantag för städerna,
hvilka hafva att följa den för hvarje ort stadgade grund, rösträttigheten beräknas
efter fast egendom och de allmänna utskylder, särdeles ecklesiastika, som deraf
utgå, hvadan en hel röst beräknas för hvarje helt oförmedladt mantal, en för
hvarje masugn, för hvarje stångjernshärd, äfvensom för två kniphamrar tillsammans,
likaså vid messingsbruk en röst för hvarje brännugn och vid glasbruk för tvänne
glaspottor. För spikhamrar, qvarnar samt alla andra särskilda lägenheter och inrättningar
bestämmes rösträttigheten efter deras grundränta, eller, der sådan ej är
åsatt, efter taxeringsvärdet, jemfördt med medelvärdet på hemman i församlingen.
Vid kapellansval tillkommer kyrkoherden, utom den på prestgården belöpande
rösträtt, en röst för embetet och en för den lön, han gifver kapellanen. Vid val
till regala pastorat, men ej till andra prestsysslor, må församlingen begära fjerde
profpredikant.

3

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 24.

I 24 Kap. 30 § Kyrkolagen finnes stadgadt, att “orgelnisten våljes af
kyrkoherden och församlingen, som honom lönar, allt som de deröfver kunna
förenas11; och i 31 § samma kapitel heter det, att “klockaren skall i lika måtto af
kyrkoherden och församlingen väljas11. Huru detta skall tillgå, bestämmes närmare
genom Kong!. Resolutionen på allmogens besvär den 20 November 1786 och Kong).
Resolutionen den 20 Juni 1794 sålunda, att sedan kyrkoherden af de till klockaresysslan
sökande föreslagit församlingen tre af de mest tjenlige och i alla afseenden
skickligaste, skall han anställa laglig votering efter gårdatal i sockenstufvan,
hvarvid kyrkoherden slutligen äfven aflemnar sin röst, hvilken i beloppet skall
räknas lika med halfva församlingens, och som dervid bör allenast jemföra^ med
beloppet af de församlingens röstei*, hvilka vid valet blifvit afgifna och lagligen
erkända. I fråga om val af folkskolelärare är i Kongl. Stadgan angående folkundervisningen
i riket den 18 Juni 1842 föreskrifvet, att, sedan skolstyrelsen upprättat
förslag, skall emellan de på förslaget uppförde val anställas af församlingens
i sockenstämma samlade instegande ledamöter, hvarvid rösterna beräknas som vid
klockareval, och ordförandens i skolstyrelsen röst gäller lika som kyrkoherdes vid
klockaren al. Genom Kongl. Förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och
skolråd den 21 Mars 1862 är den förändring i dessa föreskrifter gjord, att valen
förrättas å kyrkostämma.

I afseende på berörda stadganden hafva åtskilliga ändringsförslag blifvit
framställda inom Andra Kammaren, nemligen:

af Herr O. B. Olsson (motionen N:o 8), som hemställer, “att Riksdagen
måtte till Kongl. Maj:t aflåta underdånig skrifvelse, innefattande anhållan att Kongl.
Maj:t täcktes stadga de ändringar i Kongl. Förordningen den 1 April 1843, att
densamma måtte hädanefter erhålla följande bestämmelser:

ko att, vid inträffad ledighet i ordinarie presterlig befattning, denna församling
eger att fritt kalla till afläggande af prof för den lediga platsen kompetenta
prestman, hvarvid hvar och en anses kallad, som af någon vid prestval röstberättigad
bland församlingens medlemmar å för sådant ändamål vid inträffad ledighet
ofördröjligen af kyrkorådet sammankallad kyrkostämma i sådant hänseende
blifvit anmäld;

2:o att, efter aflagdt prof af dem, som kallelsen emottag!t, omröstning inför
kyrkorådet anställes, dervid hvarje röstberättigad eger att sin röst afgifva på eu
af dem, som aflagt prof. Efter verkställd omröstning uppförer kyrkorådet på förslag
de tre, som erhållit de flesta rösterna, samt insänder detta förslag, allt efter
den presterliga lägenhetens natur, till Konungen, vederbörande domkapitel eller
patronus, hvarefter vid kyrkoherdebeställning i regula pastorat Konungen, vid
konsistoriel lägenhet domkapitlet och vid patronel patronus — der dennes samtycke
kan erhållas till sådan inskränkning i hans rätt -—• till sysslan utnämner en
af de tre å förslaget uppförde. Har vid första omröstningen färre än tre prestman
erhållit röster, anställes val ånyo till besättande af det eller de återstående förslagsrummen,
ända till dess tre å förslaget blifva uppförde;

3:o att vid prestval alla fullmyndiga och välfrejdade, den ifrågavarande
församlingen tillhöriga, lutherska kyrkans medlemmar, Indika sjelfva bidraga till underhåll
åt prästerskapet i församlingen, äro röstberättigade och hvardera ega lika
rösträtt; att ingen får vara fullmäktig för mer än en röstberättigad, samt att
rösterna afgifvas genom slutna sedlar;"

af Herr O. G. Hedengren (motionen N:o 112), som föreslår, “att Riksdagen
måtto för sin dol besluta följande ändringar i Kongl. Förordningen om prestval

1 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 24.

den 1 April 1843, att densamma för framtiden måtte komma att innehålla följande
bestämmelser:

«) att samtliga medlemmar i konsistoriel! eller regalt pastorat, Indika ega rösträtt
å kyrkostämma, må deltaga i prestval;

b) att vid sådant val allenast en röst bör tillkomma hvarje röstägande ;

c) att alla val till prestsysslor böra med slutna sedlar förrättas; samt

d) att församlingen vid val till prestsysslor må ega att begära fjerde profpredikant;1*

af Herr C. I. Bengtsson (motionen N:o 73), som föreslår, “att konsistoriela
församlingar må ega rättighet, om de så för godt finna, efter enahanda grund, som
sm gäller i fråga om regula pastorat, kalla eu extra profpredikant;11

af Herr L. Norrby (motionen N:o 134), som föreslår, “att Riksdagen ville
för sin del besluta, att den särskilda rösträtt vid val till kapellaner, klockare oeh
folkskolelärare, som presterna nu ega, i egenskap af kyrkoherdar eller ordförande
i skolstyrelse, måtte upphöra

af Herr Jöns Andersson (motionen N:o 11), som föreslår, “att Riksdagen
för sin del beslutar, att med upphäfvande af hvad hittills varit stadgadt för
klockare- och skollärare-val, den för kyrkostämma i allmänhet stadgade rösträtt
skall vara gällande vid sådana val;“ samt

af Herr Per Nilsson från Christianstads län (motionen N:o 38), som föreslår,
“att då en klockaresyssla blifver ledig och ledigheten kungjord samt ansökningstiden
tilländagått, skall kyrkorådet ega rättighet af de sökande föreslå församlingen
de tre mest tjenlige och i alla afseenden skickligaste, dervid, i händelse af skiljaktiga
meningar och lika röstetal för hvardera, den må anses gällande, som af kyrkorådets
ordförande biträdes. “

Lag-Utskottet, som enligt erhållna remisser har att öfver dessa framställningar
sig yttra, får i sådant afseende erinra, att sedan Rikets Ständer genom
underdånig skrifvelse den 6 Juli 18G6 anhållit, att Kong! Maj:t täcktes meddela
förändrade bestämmelser i den syftning, skräfvel son närmare innehåller, angående
ej mindre prestval, än äfven val af organist, klockare och annan kyrkobetjening
samt folkskolelärare, så och efter det samtlige Domkapitlen jemte Hot- och Stockholms
stads konsistorium afgifvit infordrade underdåniga utlåtanden i ämnet, har
Kong''1. Maj:t den 5 Januari nästlidna år öfverlemnat ärendet till behandling af den
för kyrkolagens omarbetning förordnade komité, hvilken fått i uppdrag ätt särskildt
och i första rummet behandla de presterliga befordringslagarne.

Då förevarande frågor således äro beroende på utredning af bemälda komité,
samt lämpligt torde vara, att Riksdagen afvaktan utgången af sin redan gjorda
underdåniga framställning i ämnet, föranlåtes Utskottet vördsamt hemställa,

att ifrågavarande motioner ej må till någon åtgärd å Riksdagens sida
föranleda.

Stockholm den 28 Mars 1870.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.