Yrkesutbildning och kompetensutveckling inom tåg och järnväg
Svar på skriftlig fråga 2024/25:80 besvarad av Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:80 Yrkesutbildning och kompetensutveckling inom tåg och järnväg
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Svar på fråga 2024/25:80 av Per-Arne Håkansson (S)
Yrkesutbildning och kompetensutveckling inom tåg och järnväg
Per-Arne Håkansson har frågat mig om jag avser att ta initiativ för att stärka kompetensförsörjningen inom tåg- och järnvägsbranschen samt att ta initiativ för att utifrån Trafikverksskolans verksamhet tillgodose det ökade nationella behovet av yrkesutbildningar och fler övningsplatser eller lärmiljöer.
Det råder kompetensbrist inom hela infrastruktursektorn, vilket många företag och aktörer vittnar om. Om infrastruktursektorn inte kan lösa kompetensförsörjningsutmaningarna riskerar det bli svårt att hantera, underhålla och bygga en komplex anläggning med en ökad volym. De senaste årens säkerhetspolitiska utveckling visar också på vikten av att ha en bred kompetensbas inom infrastrukturområdet.
Regeringen har nyligen beslutat om en ny infrastrukturproposition med förslag till ekonomiska ramar för transportinfrastrukturen för perioden 2026–2037 (prop. 2024/25:28). Den nya ekonomiska ramen föreslås bli över 200 miljarder kronor större än under den nuvarande planperioden.
Kompetens- och resurstillgången i sektorn behöver följas noggrant. Arbetet med att stärka branschens attraktivitet bör kunna stärkas genom samarbete med andra arbetsgivare och branschorganisationer. Regeringen ser även positivt på Trafikverkets arbete för att skapa förutsättningar för bättre kompetensförsörjning, till exempel genom arbetet med Järnvägscollege.
Regeringen ser därför att kompetensförsörjningen är en stor utmaning inom infrastruktursektorn. Rätt kompetens är en förutsättning för att kunna genomföra den nationella planen för transportinfrastruktur. Branschens arbete med kompetensförsörjning bör därför stärkas.
Avslutningsvis vill jag också framhålla att regeringen i budgetpropositionen för 2025 föreslår att ytterligare 594 miljoner kronor tilldelas för fler platser inom regionalt yrkesvux. Syftet är skapa bättre förutsättningar för att möta en ökad efterfrågan på människor med yrkeskompetens i hela Sverige. Vidare har regeringen inlett ett arbete med att ta fram en strategi för STEM-utbildade (Science, Technology, Engineering and Mathematics) som kommer att spänna över hela utbildningssystemet och som syftar till att ta fram åtgärder för att öka antalet studerande som påbörjar och fullföljer en utbildning inom dessa områden.
Stockholm den 9 oktober 2024
Andreas Carlson
Skriftlig fråga 2024/25:80 av Per-Arne Håkansson (S) (Besvarad 2024-10-09)
Fråga 2024/25:80 Yrkesutbildning och kompetensutveckling inom tåg och järnväg
av Per-Arne Håkansson (S)
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
För att den gröna omställningen ska vara framgångsrik krävs ökade satsningar på tåg och järnvägstrafik. Då blir utbildning och kompetensutveckling av stor vikt för att tillgodose behov inom en rad olika yrkesområden med koppling till branschen.
Branschorganisationer har länge varnat för bristen på kompetens för de järnvägstekniska yrkesrollerna.
Genom Trafikverksskolans försorg, med övningsplats och bred verksamhet i Ängelholm, pågår ett sedan många år välrenommerat utvecklingsarbete för att stärka järnvägens kompetensförsörjning. Genom branschen har också ett järnvägscollege skapats för att samordna järnvägsutbildningar och ta fram kvalitetskriterier. Trafikverksskolan, som är en del av Trafikverket, har myndighetsansvar, och säkerhet och kvalitetskrav är bästa tänkbara. Trafikverksskolan utbildar strax under 15 000 kursdeltagare per år, varav ett hundratal är kopplade till yrkeshögskolan. Det finns även gymnasie- och högskoleutbildning.
Trafikskoleverksamheten i Ängelholm har kapacitet att växa. De geografiska förutsättningarna är goda på platsen. Mark finns tillgänglig på området för fler övningsanläggningar.
Yrkesgrupper som efterfrågas är järnvägsingenjör och kart- och mättekniker; det är också spårsvetsare och järnvägstekniker med inriktning på signal-, el- och banteknik. Enligt Byggföretagen behövs cirka 350–400 personer per år i ren ersättningsrekrytering. Båda yrkesgrupperna är efterfrågade på arbetsmarknaden, och efterfrågan drivs på av de satsningar som görs på att bygga ut och modernisera landets infrastruktur.
Utbildningarna är relativt korta, och ett ökat utflöde från yrkeshögskolan bör kunna gå relativt fort. Inom dessa yrken finns det mycket goda chanser till jobb efter avslutad utbildning.
Tågtekniker och tekniker för fordonsunderhåll är också efterfrågade. Här kan viss rekrytering tillgodoses via gymnasiet eller de kommunala vuxenutbildningarna.
När det gäller lokförare har branschorganisationen Tågföretagen gjort bedömningen att det kommer att behövas ett tillskott på uppemot 500 nya yrkesverksamma fram till 2026.
Det finns en överhängande risk att tillgången på arbetskraft inte kommer att räcka till för att planera och genomföra de utbyggnader som planeras eller för att bibehålla ett effektivt järnvägsunderhåll. Bristen på kompetens medför att arbetskraft tas in från andra länder för att genomföra arbetsuppgifter. Kompetensbristen gör också att branscher rekryterar av varandra, vilket leder till att fler brister uppstår.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Andreas Carlson:
Avser statsrådet att ta initiativ för att stärka kompetensförsörjningen inom tåg- och järnvägsbranschen samt att ta initiativ för att utifrån Trafikverksskolans verksamhet tillgodose det ökade nationella behovet av yrkesutbildningar och fler övningsplatser eller lärmiljöer?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.