Utskrivning av antidepressiva mediciner och tunga preparat
Svar på skriftlig fråga 2017/18:104 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Dnr S2017/05671/FS | ||
Socialdepartementet |
Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:104 av Markus Wiechel (SD) Utskrivning av antidepressiva mediciner och tunga preparat
Markus Wiechel har frågat mig hur jag avser att minska utskrivningen av antidepressiva mediciner eller andra tunga preparat i Sverige, och vilken strategi regeringen har för att motverka den psykiska ohälsan i Sverige.
Låt mig börja med ett något bredare perspektiv. Regeringen har höga ambitioner när det gäller hälsa. Regeringen har satt ett långsiktigt mål: att inom en generation sluta de påverkbara hälsoklyftorna. För även om hälsan i Sverige generellt sett är god, är den inte det för alla. Psykisk ohälsa är ett stort och växande samhällsproblem. Andelen personer som upplever och rapporterar besvär på grund av psykisk ohälsa har ökat sedan början av 1990-talet och vi har sett en ökad föreskrivning av läkemedel för att motverka depressioner, oro och ångest.
Det finns en tydlig koppling mellan livsvillkor och hälsa i allmänhet, mellan livsvillkor och psykisk hälsa i synnerhet. För att på kort och lång sikt minska den psykiska ohälsan är det avgörande att ha ett fokus på förebyggande arbete, en tillgänglig första linjens vård och en specialiserad vård med hög kvalitet.
- Andelen som upplever psykiska besvär har ökat under senare år. Det finns t.ex. en tydlig tendens att ungdomar och unga vuxna är nedstämda, är oroliga, har svårt att sova och har värkbesvär. Unga konsumerar också mer psykiatrisk vård än tidigare, både öppenvård och sjukhusvård.
Regeringen avsätter redan i år över 1 miljard kronor för insatser inom psykiatri och psykisk hälsa. Medlen ska bl.a. användas till att stärka ungdomsmottagningarna. Regeringen gör bedömningen att det finns ett stort behov av att ytterligare utöka satsningen inom psykiatri och psykisk hälsa. Regeringen har därför föreslagit en förstärkning av arbetet med psykisk hälsa med 500 miljoner kronor för 2018 och avser att stärka arbetet med 1 miljard kronor per år 2019 och 2020. Utvidgningen att satsningen görs bl.a. för att stärka första linjen vård och specialiserad psykiatri för barn och vuxna.
Regeringen har sedan 2015 förstärkt arbetet med suicid. Folkhälsomyndigheten har sedan i maj 2015 i uppdrag av regeringen att samordna arbetet med suicidprevention på nationell nivå. För detta arbete erhåller myndigheten 5 miljoner kronor årligen. Dessutom har Folkhälsomyndigheten betalat ut 15 miljoner kronor 2017 i verksamhetsbidrag till ideella organisationer som bedriver främjande och förebyggande arbete inom psykisk hälsa-området och suicidprevention.
När det gäller läkemedel för behandling av depression har Socialstyrelsen utkommit med riktlinjer 2010 och nya riktlinjer beslutas under hösten. Under 2015 hade Läkemedelsverket och Socialstyrelsen en gemensam satsning inom området depression och ångestsyndrom där läkemedelsbehandling. Satsningen skedde på uppdrag av regeringen och ingick i PRIO psykisk ohälsa – plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012-2015. Satsningen innebar att Socialstyrelsens revidering av nationella riktlinjer för vård av depression och ångestsyndrom samordnades med Läkemedelsverkets framtagande av uppdaterade rekommendationer för läkemedelsbehandling inom området.
Läkemedelsverket har inom ramen för den nationella läkemedelsstrategin arbetat för att öka kunskapen om barns läkemedel och deras användning och bidra till en säkrare läkemedelshantering för barn. Myndigheten har i samverkan med Socialstyrelsen bl.a. utarbetat ett kunskapsdokument om sömnstörningar hos barn och publicerade 2016 nya rekommendationer för hur neuroleptika bör användas i vård av barn och ungdomar med svåra psykiatriska tillstånd. Syftet med aktiviteterna är att öka jämlikheten och ge positiva förändringar avseende barns läkemedelsanvändning vid psykiska ohälsa.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har getts i uppdrag kartlägga kunskapsluckor inom området psykisk ohälsa. Ett av syftena med kartläggningen är att ge regeringen underlag för att bedöma behovet av eventuell ytterligare forskning inom området psykisk ohälsa.
Om vi får ett effektivt omhändertagande, både i första linjens verksamheter och i den mer specialiserade psykiatrin, säkerställer vi att personer med psykisk ohälsa får de insatser och den vård de har behov av. I vissa fall inkluderar detta läkemedel och i andra fall gör det inte det. Valet av insatser är en medicinsk bedömning och inte en politisk. Att öka tillgången till psykiatrisk vård och förbättra det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa är däremot en prioriterad fråga för regeringen.
Stockholm den 25 oktober 2017
Annika Strandhäll
Skriftlig fråga 2017/18:104 av Markus Wiechel (SD) (Besvarad 2017-10-25)
Fråga 2017/18:104 Utskrivning av antidepressiva mediciner och tunga preparat
av Markus Wiechel (SD)
till Socialminister Annika Strandhäll (S)
Det är av största vikt att Sverige även fortsättningsvis håller fast vid en hård linje gentemot all form av narkotika och missbruk. Det gäller såväl illegala droger som receptfria eller receptbelagda mediciner. Faktum är att många människor i dag dör som följd av omedvetna överdoseringar eller som följd av konsekvenserna av en felaktig användning av mediciner. Under 2012 var 53 procent av alla narkotikadödsfall i USA relaterade till lagliga läkemedel, och fler dör i landet till följd av överdoser än genom bilolyckor. Läkemedelsrelaterade dödsfall inbegriper för det mesta tyngre värktabletter och ångestdämpande medel som kan vara mycket farliga om de kombineras med alkohol eller andra läkemedel. Sammantaget står överdoser av olika kombinationer av läkemedel och alkohol för fler dödsfall i USA än heroin och kokain tillsammans.
Tyvärr ser Sverige ut att gå samma väg som USA gällande överanvändningen av mediciner, och amerikanska forskare vid folkhälsomyndigheten CDC har varnat Sverige för risken med att skriva ut för många värktabletter. Antalet sålda värktabletter hade i USA nämligen fyrdubblats på femton år.
Läkemedelsverket har visat på en markant ökning av antalet överdoseringar av receptfria läkemedel, som allt oftare dessutom används vid självmordsförsök. Att det ser ut så säger en hel del om vikten av att vara vaksam när det kommer till läkemedel rent generellt. Användandet av tunga preparat inom sjukvården är redan i dag omfattande, och det är viktigt att vara medveten om hur vanebildande det kan vara när tunga läkemedel nyttjas.
En ny studie av forskare vid McMaster University i Kanada har kommit fram till att antidepressiva medel höjer dödsrisken hos deprimerade, men annars friska, människor, med 33 procent. Detta har man kommit fram till efter att ha analyserat data från 17 tidigare studier, med 380 000 människor involverade. Forskarna påpekar i studien att antidepressiva genom sitt funktionssätt skadar vitala organ som hjärta, lungor, lever och njurar, utöver de redan kända problem som uppstår i och med vanebildande.
Det är även känt sedan tidigare att antalet självmord bland unga inte alls gått ned, trots att fler antidepressiva mediciner skrivs ut nu än tidigare. I de samlade kliniska studierna på unga har antidepressiva medel tvärtom visat sig ge en dubbelt så hög risk för självmordsbenägenhet som behandling med sockerpiller. Trenden vi ser är mycket oroväckande.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:
Avser ministern att agera för att minska utskrivningen av antidepressiva mediciner eller andra tunga preparat i Sverige, och vilken strategi har regeringen för att motverka den psykiska ohälsan i Sverige?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.