Tillstånd att starta friskolor

Svar på skriftlig fråga 2020/21:196 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Svar på fråga 2020/21:196 av Mikael Larsson (C) Tillstånd att starta friskolor

Mikael Larsson har frågat mig om vad jag avser att göra för att möjliggöra för friskolor att starta på landsbygden där det offentliga lämnar.

Bestämmelser om godkännande av enskilda som huvudmän för fristående skolor finns i skollagen (2010:800). Godkännande ska enligt 2 kap. 5 § lämnas om den enskilde genom erfarenhet eller på annat sätt har förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten, har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten och i övrigt har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen. Vidare krävs att den enskilde i övrigt bedöms lämplig. Vid lämplighetsbedömningen ska viljan och förmågan att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt och andra omständigheter av betydelse beaktas. För att godkännande ska lämnas krävs därutöver att utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas. Om godkännandet avser gymnasieskola eller gymnasiesärskola ska följderna i närliggande kommuner för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna också beaktas. Avser godkännandet förskoleklass, grundskola eller grundsärskola krävs därutöver att elevunderlaget är tillräckligt för att verksamheten ska kunna bedrivas långsiktigt. Ett godkännande ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet eller förskoleenhet.

När Statens skolinspektion ska pröva en ansökan från en enskild om att få starta en skola ska den kommun där utbildningen ska bedrivas ges tillfälle att yttra sig. Om kommunen väljer att yttra sig bör den bifoga en konsekvensbeskrivning till sitt yttrande (2 kap. 2 § skolförordningen [2011:185] och 2 kap. 2 § gymnasieförordningen [2010:2039]). För utbildning i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan gäller dessutom att även de närliggande kommuner som kan antas bli berörda av ansökan ska ges tillfälle att yttra sig. Enligt Skolinspektionen bör kommunens yttrande alltid innehålla en konsekvensbeskrivning av vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som kan uppstå om den fristående skolan startar eller utökar sin verksamhet. Beskrivningen bör visa vilka konsekvenser som etableringen kan få från starten och fem år framåt i tiden.

Att en utbildning inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas är således ett krav för att godkännande ska lämnas. Med påtagliga negativa följder avses enligt förarbetena till skollagen bl.a. att kommunen skulle tvingas lägga ned en befintlig skola och att detta skulle medföra att avståndet till närmaste skola avsevärt skulle öka för elever i kommunen eller att etableringen av en fristående skola skulle leda till större kostnadsökningar för kommunen som kvarstår på sikt (propositionen Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet [prop. 2009/10:165] s. 643 och propositionen Fristående skolor m.m. [prop. 1995/96:200] s. 45). Det är också sådana förhållanden som Skolinspektionen ofta lagt till grund för sina beslut när en ansökan avslagits på grunden påtagliga negativa följder. I praktiken innebär detta att om kommunen kan visa, eller det annars i Skolinspektionens utredning framkommer, sådana påtagliga negativa följder så ska inte ett godkännande lämnas.

Kommunens yttrande utgör endast en del av underlaget för ett beslut om godkännande. En annan viktig del är den elevprognos som ska bifogas ansökan. Prognosen ska visa att den sökande får ett tillräckligt stort elevantal för att verksamheten ska kunna startas upp och bedrivas långsiktigt. Enligt Skolinspektionen är bristande elevprognos ett av de vanligaste skälen till avslag på ansökningar om att få starta eller utöka en fristående skola. I ansökningsomgången 2019/20 inför skolstart 2020/21, där 18 av totalt 39 ansökningar om nyetablering av en fristående grundskola avslogs, avslogs 17 ansökningar på grund av brister när det gäller elevprognosen eller de ekonomiska förutsättningarna. Även andra avslagsgrunder förekom, men ingen ansökan avslogs på grunden påtagliga negativa följder för det allmänna skolväsendet.

Regleringen av godkännande av enskilda som huvudmän för fristående skolor syftar till att upprätthålla kvaliteten i skolväsendet och på så sätt tillförsäkra alla elever en likvärdig utbildning av god kvalitet. Jag har inte för avsikt att ta några initiativ till regeländringar på detta område.

Stockholm den 21 oktober 2020

Anna Ekström