Skadeinsekten asiatiska långhorningen

Svar på skriftlig fråga 2015/16:634 besvarad av Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Dnr N2016/00419/SK

Näringsdepartementet

Landsbygdsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:634 av Johan Hultberg (M) Skadeinsekten asiatiska långhorningen

Johan Hultberg har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att förhindra en eventuell spridning av skalbaggen asiatiska långhorningen till Sverige.

Den asiatiska långhorningen Anoplophora glabripennis hittades i oktober 2015 utanför Helsingfors. Troligen har den introducerats i träemballage som följt med sten från Kina. Det är känt sedan tidigare att denna skadegörare skulle kunna klara sig så långt norrut som i södra Sverige och även i sydligaste Finland, men det här är första gången som det visat sig i verkligheten. Långhorningen har dock hittills endast hittats i några enstaka björkar och det är för tidigt att säga att den fått fäste. Det långsamma spridningsförloppet innebär att det finns goda möjligheter att Finland lyckas utrota pågående angrepp.

Den största risken för spridning till Sverige utgörs av träemballage av lövträ som följer med import från länder utanför EU men också import av större lövträdsplantor och lövträdsvirke kan vara en spridningsväg. Eftersom långhorningen inte är etablerad i vårt närområde eller inom någon del av EU så är naturlig spridning inte sannolik.

I Sverige är Statens jordbruksverk ansvarigt för skyddsåtgärder mot nya allvarliga växtskadegörare. Verket gör stickprov i import som innehåller träemballage. En riktad kontrollinsats genomförs sedan en tid av träemballage som kommer med sten från Kina. Jordbruksverket kontrollerar också import av andra riskprodukter från länder utanför EU där skalbaggen finns och enligt nya EU-regler utför man inventeringar för att hitta angrepp av skadegöraren. En särskild informationssatsning till branschorganisationer har gjorts med anledning av angreppet i Finland. Jordbruksverket har beredskap för att vidta åtgärder om asiatisk långhorning skulle hittas i Sverige.

Lagstiftningen om skyddsåtgärder mot nya allvarliga växtskadegörare är EU-gemensam. Sverige deltar därför aktivt i EU-arbetet för att säkerställa att svenska skyddsintressen beaktas.

Stockholm den 27 januari 2016

Sven-Erik Bucht