Ryska intressen i Sverige

Svar på skriftlig fråga 2025/26:462 besvarad av Försvarsminister Pål Jonson (M)

Svar på fråga 2025/26:462 Ryska intressen i Sverige

till Försvarsminister Pål Jonson (M)

Svar på fråga 2025/26:462 av Peter Hultqvist (S)
Ryska intressen i Sverige

Peter Hultqvist har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta med anledning av ryska intressen i svenskt näringsliv i allmänhet och redovisat exempel om Dagens Arbetes uppmärksammande av svenska kommuners, gruvor och samtliga svenska kärnkraftverks handel med pumptillverkaren Sulzer, i vilket bolag den ryske oligarken Viktor Vekselberg är storägare, i synnerhet.

För regeringen är det prioriterat att stärka samhällets förmåga att motstå otillbörlig påverkan från främmande makt mot samhällsviktig försörjning och svenskt näringsliv. Resilienta system för energi, livsmedel och dricksvatten är centrala och utpekade som särskilt prioriterade i Natos civila beredskapsarbete. Kriget i Ukraina visar hur Ryssland angriper inte minst energiförsörjning för att skapa sårbarhet i samhället. Regeringen arbetar därför målmedvetet för att stärka totalförsvarets förmåga och skyddet för Sveriges säkerhet.

I december 2023 infördes lagen (2023:560) om granskning av utländska direktinvesteringar, i syfte att hindra sådana investeringar i svensk skyddsvärd verksamhet som kan inverka skadligt på Sveriges säkerhet eller på allmän ordning eller allmän säkerhet i Sverige.

Regeringen arbetar vidare för att motverka säkerhetsrisker kopplat till andra typer av investeringar och förvärv och har nyligen överlämnat två propositioner som handlar om att motverka säkerhetsrisker vid överlåtelse av fast egendom respektive att skärpa identitetskontroller vid fastighetsköp. Vidare arbetar regeringen med förslag om att möjliggöra för staten att granska och hindra utländska fastighetsförvärv som kan inverka skadligt på väsentliga totalförsvarsintressen. Förslaget har remitterats.

Regeringen har även beslutat att tillsätta en särskild utredare med uppgift att föreslå de anpassningar av svensk rätt som är nödvändiga för att genomföra EU:s direktiv om kritiska entiteters motståndskraft, förkortat CER-direktivet. CER-direktivet syftar till att stärka motståndskraften hos offentliga och privata aktörer som tillhandahåller samhällsviktiga tjänster. Utredningens förslag har remitterats och arbete pågår med att bereda utredningens förslag. Som en del av arbetet med att genomföra CER-direktivet beslutade regeringen i januari om en nationell strategi för motståndskraft i samhällsviktig verksamhet 2026-2030.

Stockholm den 11 februari 2026

Pål Jonson