Religionsbaserad rensning

Svar på skriftlig fråga 2015/16:223 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)

Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:223 av Magnus Oscarsson (KD) Religionsbaserad rensning

Magnus Oscarsson har frågat mig vilka åtgärder regeringen vidtar för att stoppa den tilltagande förföljelse som leder till att hela länder eller regioner töms på kristna.

Jag delar frågeställarens stora oro för civilbefolkningens utsatthet i de krigsdrabbade områdena, inte minst i Mellanöstern. Jag vill inleda med att understryka att respekt för och främjande av alla mänskliga rättigheter, inklusive religions- och övertygelsefrihet, är en hörnsten i den svenska utrikespolitiken och en central del i svenskt utvecklingssamarbete.

Sedan Isils expansion inleddes på allvar 2014 bevittnar vi hur riktat våld mot religiösa minoriteter ökar. De kristna är svårt drabbade, liksom andra religiösa minoriteter, inklusive muslimska grupper. Till skillnad från andra större grupper i Mellanöstern utgör kristna inte en majoritet i någon stat.

Situationen på marken är komplicerad. Att försöka rikta insatser rakt in i en mosaik av drabbade grupper blir i praktiken omöjligt, inte minst när de stridande parterna vägrar ge humanitärt tillträde. Humanitärt stöd måste riktas till alla behövande, oavsett deras politiska, religiösa eller etniska tillhörigheter. Stödet ska som alltid utgå ifrån humanitära behov och principer (neutralitet, humanitet, oberoende och opartiskhet). Sedan 2011 har Sverige bidragit med 2 miljarder kronor i humanitärt bistånd till Syrienkonfliktens drabbade, och vi värnar starkt om civilbefolkningen i Mellanösterns krigsområden. Sverige är en av de största humanitära givarna till den för många minoriteter svåra situationen i Irak.

Jag har därför tagit initiativ till fördjupad dialog med representanter för olika minoritetsgrupper med rötter i Mellanöstern. UD träffar löpande sådana företrädare. Vi behöver få en djupare förståelse för situationen, utmaningarna och behoven. Genom samtal med de direkt berörda och deras företrädare vill vi göra Sveriges insatser effektivare.

Kristna ledare i Syrien och Irak har upprepade gånger vädjat till EU-länder att pröva alternativa strategier, innan man hjälper kristna att permanent överge sina ursprungsområden. Till exempel har den kaldéiska kyrkan förordat att man i första hand bör understödja lokala modeller för överlevnad. Migration får inte bli den långsiktiga lösningen på en ibland svår och utsatt situation förreligiösa minoriteter. Sverige och EU stöder FN:s ansträngningar för att få ett slut på våldet och nå

en långsiktig, politisk lösning på konflikterna i Syrien och Irak. Till-sammans vill vi verka för ett Syrien som är inkluderande, demokratiskt och ger skydd åt landets alla folkgrupper och trosinriktningar. Samtidigt stödjer vi en demokratisk, fredlig utveckling i Irak. Detta liksom respekten för de mänskliga rättigheterna, inklusive religions-och övertygelsefriheten, betonar vi i vår dialog med Arabförbundet, OIC

och deras medlemsländer. EU har slagit fast vikten av ansvarsutkrävan-de för brott och övergrepp – också mot personer ur minoritetsgrupper.

Också i Afrika och Asien utsätts minoriteter, bland andra kristna, för oacceptabelt våld.

Sverige ser med allvar på situationen för kristna som utsätts för våld av Boko Haram. Vi fäster stort hopp till att president Buhari och hans nytillträdande regering ska förverkliga planerna på att kraftfullt bekämpa Boko Haram. Inom EU ges omfattande stöd, inte minst till den regiona-la insats (Multinational Joint Task Force, MNJTF) som inom kort skall inrättas.

Regeringen följer också utvecklingen i Indien och Sri Lanka. Framförallt genom EU för vi dialog med regeringarna i de båda länderna om religiösa minoriteters rättigheter. Sida bidrar också till projekt i Indien och Sri Lanka som genomförs av svenska trosbaserade organisationer och civilsamhällesorganisationer och som syftar till att främja minoriteters rättigheter och dialog mellan religiösa samfund.

Vill vi åstadkomma en positiv och varaktig förändring av de kristnas situation, och andra religiösa minoriteter. Inte minst i Mellanöstern måste vi gå till roten med problemen. Det handlar om att på sikt skapa förutsättningar för olika grupper att samexistera med ömsesidig respekt och förståelse. Vikten av att tackla intolerans och identitetsbaserat våld är omfattande. Svenska institutet i Alexandria, Anna Lindh Foundation, Unionen för Medelhavet och United Nations Alliance of Civilisation är alla exempel på plattformar för dialog och utbyte mellan religioner och folk. Fokus på unga, på kvinnors och barns många gånger utsatta omständigheter är viktigt att upprätthålla. Sverige deltar och bidrar på olika sätt till dessa organisationers arbete. Exempelvis är vi sedan 2009

en av de tio största bidragsgivarna till FN:s dialogforum Alliance of Civilizations.

Stockholm den 11 november 2015

Margot Wallström