kloning

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1223 besvarad av Ylva Johansson

den 23 mars

Svar på frågorna 2004/05:1199 om kloning och 1223 om Sveriges agerande i FN angående kloning

Statsrådet Ylva Johansson

Tuve Skånberg har frågat socialminister Berit Andnor om hon i svensk lagstiftning avser att implementera den deklaration om mänsklig kloning som antogs av FN:s generalförsamling den 8 mars. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på den frågan. Torsten Lindström har frågat utrikesminister Laila Freivalds vad hon avser att göra för ett internationellt skydd för det mänskliga livet. Frågan har överlämnats till mig för besvarande. Jag besvarar båda frågorna i ett sammanhang.

År 2001 togs inom FN initiativ till att utarbeta en internationell konvention med förbud mot så kallad reproduktiv kloning, det vill säga ett förbud mot att skapa en individ som har identiskt lika genuppsättning som en annan individ. Snart visade det sig att vissa länder önskade vidga förhandlingsmandatet till att även omfatta så kallad somatisk cellkärnöverföring. De länder som drev frågan ville ha ett förbud mot somatisk cellkärnöverföring. Förhoppningen är att forskning kring somatisk cellkärnöverföring i en framtid ska kunna leda till framgångsrika behandlingar för de många människor som drabbats av exempelvis alzheimer, cancer, diabetes eller någon annan folksjukdom.

Efter flera års förhandling, där det konstaterats att åsikterna går vitt isär, enades man inom FN om att utarbeta en politisk deklaration, som inte skulle vara juridiskt bindande, i stället för en bindande konvention. I deklarationen uppmanas staterna att förbjuda all form av mänsklig kloning. Detta är något som är fullständigt oacceptabelt för den svenska regeringen som kraftfullt stöder stamcellsforskningen, även sådan stamcellsforskning som inbegriper användning av embryonala stamceller.

Riksdagen tog nyligen, i stor enighet, beslut om en lag om stamcellsforskning. Samtliga partier utom Kristdemokraterna ställde sig således bakom beslutet. Den lagstiftning som nu har beslutats av en i princip enig riksdag innebär att forskning kring somatisk cellkärnöverföring är tillåten efter noggrann etisk prövning av varje enskilt forskningsprojekt. I lagen finns också ett uttryckligt förbud mot reproduktiv kloning.

Regeringen har hela tiden under förhandlingarna i FN aktivt motsatt sig att en politisk deklaration skulle omfatta somatisk cellkärnöverföring. En deklaration med en sådan innebörd skulle strida mot den nyligen beslutade svenska lagstiftningen. Vid omröstningen i generalförsamlingens plenum röstade Sverige därför mot deklarationen. Det var 87 stater som röstade för, 34 emot och 37 som avstod från att rösta. Till de stater som röstade för deklarationen hörde bland andra USA och Vatikanen.

I den röstförklaring som Sverige avgav i samband med omröstningen i FN:s juridiska utskott uttrycker Sverige sin besvikelse över att det inte varit möjligt att enas om ett förbud mot reproduktiv kloning. Dessutom klargjordes den svenska inställningen att alla former av kloning bör regleras inom ramen för varje lands nationella lagstiftning. Det betonades också att Sverige är stor förespråkare för medicinsk forskning som ger kunskap som kan komma till nytta för alla människor, under förutsättning att grundläggande mänskliga värden inte riskeras. Röstförklaringen avslutades med att Sverige inte anser sig vara bunden av deklarationen.

FN:s deklaration om mänsklig kloning kommer således inte att påverka den svenska regeringens politik när det gäller somatisk cellkärnöverföring och inte heller regeringens inställning till stamcellsforskning.

Vi beklagar att vi den här gången inte kunde få med oss fler stater för en deklaration som förbjuder reproduktiv kloning men som låter varje enskild stat genom nationell lagstiftning avgöra frågan om somatisk cellkärnöverföring.