Infriande av löften om att korta väntetider i cancervården
Svar på skriftlig fråga 2017/18:1386 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
S2018/03386/FS
Socialdepartementet
Socialministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:1386 av Camilla Waltersson Grönvall (M)
Infriande av löften om att korta väntetider i cancervården
Camilla Waltersson Grönvall har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att infria det nya löftet om att få bort alla onödiga väntetider i cancervården.
Regeringen har sedan 2015 gjort stora satsningar på att korta väntetiderna i cancervården. Under mandatperioden satsar regeringen en halv miljard kronor årligen, som framför allt gått till satsningen på standardiserade vårdförlopp.
Dessa vårdförlopp beskriver vilka utredningar och första behandlingar som ska göras för varje cancerdiagnos, samt vilka maximala tidsgränser som gäller för de olika åtgärderna. Ett standardiserat vårdförlopp ska ta så lång tid det behöver ta, men inte innehålla några onödiga väntetider. På så sätt ska patienternas livskvalitet och nöjdhet med vården öka och vården ska bli mer jämlik.
Trots att satsningen på standardiserade vårdförlopp är relativt ny, och de standardiserade vårdförloppen införts successivt under 2015-2018, visar uppföljning på att tillgängligheten ökat och att vissa väntetider kortats. Detta innebär att fler cancerpatienter får tillgång till behandling snabbare. Det är i huvudsak de längsta väntetiderna som har kortats, t.ex. för diagnoserna bröstcancer, hudcancer och huvud-halscancer.
Överenskommelsen om kortare väntetider i cancervården, som regeringen slutit med SKL, innehåller för 2018 flera insatser utöver det fortsatta införandet av standardiserade vårdförlopp. Bland annat stödjer regeringen RCC i samverkan, nivåstrukturering, Min Vårdplan och nationella vårdprogram.
Även om utvecklingen går åt rätt håll så återstår mycket arbete. Regeringen genomförde därför under våren och sommaren 2017 ett rådslag om framtidens cancervård, för att utifrån den nationella cancerstrategin diskutera vilka åtgärder som behövs för att utveckla vården inför framtiden. De synpunkter och den information som förmedlades under rådslaget ligger till grund för den långsiktiga inriktningen för det nationella arbetet med cancervården, som regeringen nyligen beslutade om.
Syftet med den långsiktiga inriktningen är att skapa tydlighet kring hur regeringen vill att det nationella arbetet med cancervården ska utvecklas framöver, synliggöra områden som är viktiga att arbeta vidare med, ligga till grund för fortsatta insatser som ska utveckla cancervården.
Den långsiktiga inriktningen fokuserar främst på arbetet fram till 2025. Inriktningen innehåller dock också en vision och ett antal långsiktiga mål för arbetet med en ännu längre tidshorisont Inriktningen omfattar därför hela vårdkedjan, från förebyggande och tidig upptäckt av cancer till rehabilitering, uppföljning, palliativ vård och vård i livets slutskede.
Samtidigt som regeringen beslutade om den långsiktiga inriktningen för det nationella arbetet med cancervården så har regeringen fattat beslut om tre nya regeringsuppdrag på cancerområdet. Det handlar om ett uppdrag till Försäkringskassan att analysera hur myndigheten kan bidra till att förbättra möjligheten att arbeta för personer i cancerbehandling som orkar och kan arbeta. Därtill har Socialstyrelsen fått i uppdrag att genomföra framtidsinriktad omvärldsanalys om förändringar och utvecklingstendenser inom cancerscreening och Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har fått ett uppdrag att analysera hur digital teknik kan användas inom cancervården.
Stockholm den 13 juni 2018
Annika Strandhäll
Skriftlig fråga 2017/18:1386 av Camilla Waltersson Grönvall (M) (Besvarad 2018-06-13)
Fråga 2017/18:1386 Infriande av löften om att korta väntetider i cancervården
av Camilla Waltersson Grönvall (M)
till Socialminister Annika Strandhäll (S)
Cancer är den vanligaste allvarliga sjukdomen i Sverige. Var tionde minut får en människa i Sverige ett besked om att man har cancer. Över en halv miljon svenskar är just nu drabbade av cancer. Och om 25 år kommer över 100 000 svenskar varje år att drabbas. Detta är vår tids vanligaste folksjukdom.
Nyligen gav regeringen besked om en ny långsiktig inriktning för det nationella arbetet med cancervården. Regeringen menar att cancervården är en prioriterad fråga och slår fast ett tydligt mål om att få bort alla onödiga väntetider från cancervården.
Stefan Löfven och Socialdemokraterna lovade redan inför förra riksdagsvalet att korta vårdköerna i allmänhet och väntetiderna till cancervården i synnerhet. ”Löfte till alla cancerpatienter – behandling inom fyra veckor” lät det då. ”Få bort alla onödiga väntetider från cancervården” låter det nu. Men vi har facit. Gällande exempelvis livmoderhalscancer får endast en av tio patienter operation inom den maximala tidsgräns som Socialstyrelsen satt upp. Flertalet män som drabbats av prostatacancer får även de vänta alldeles för länge. Regionala cancercentrum i samverkans (RCC) mål ligger på 61 dagar, men enligt deras siffror kan de som väntar längst gå i upp till 200 dagar från det att de fått besked om cancer till det att de får ett kirurgiskt ingrepp.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:
Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att infria det nya löftet om att få bort alla onödiga väntetider i cancervården, då regeringen inte kunnat infria sitt tidigare löfte om att korta väntetiderna för cancerpatienter?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.