Handikappersättningen

Svar på skriftlig fråga 2017/18:237 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)

Dnr S2017/06322/SF

Socialdepartementet

Socialministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2017/18:237 av Maj Karlsson (V) Handikappersättningen

Maj Karlsson har frågat mig vilka förändringar jag avser att göra kring handikappersättningen. I sin fråga hänvisar hon till uttalanden från Synskadades Riksförbund om att förändringar av handikappersättningen hotar synskadades ekonomi, vardagsliv och personliga integritet.

Dagens handikappersättning har rötterna i den blindhetsersättning som infördes redan 1934. I dag kan en person oavsett arten av sin funktionsnedsättning beviljas handikappersättning. För blinda och gravt hörselskadade gäller emellertid fortfarande särskilda regler i och med att de är garanterade handikappersättning på en viss nivå. För övriga grupper med funktionsnedsättning baseras beslutet om handikappersättning på en individuell bedömning av den enskildes merkostnader och hjälpbehov.

Sedan handikappersättningen infördes 1975 har den i stort sett förblivit oförändrad. I Ds 2015:58 Reformerade stöd till barn och vuxna med funktionsnedsättning gjordes en översyn av handikappersättningen och vårdbidraget, som är likartade förmåner, och förslag lämnades på ett mer modernt och sammanhållet system för ersättning. I korthet innebar förslagen att handikappersättningen och vårdbidraget utmönstras och ersätts med en renodlad merkostnadsersättning för både vuxna och barn och ett omvårdnadsbidrag till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning.

I Ds:en föreslogs inte att de nya förmånerna ska innehålla några särskilda regler för blinda och gravt hörselskadade motsvarande de som finns i den nuvarande handikappersättningen. Argumentet var att en särreglering för personer med vissa diagnoser inte stämmer överens med dagens funktionshinderspolitik och att en persons rätt till ersättning, oavsett diagnos, bör fastställas med utgångpunkt i konsekvenserna av hans eller hennes funktionsnedsättning och efter en individuell bedömning. Vidare föreslogs bland annat att ersättningen för merkostnader ska bli mer generös jämfört med dagens stöd.

För regeringen är det en viktig utgångspunkt att personer som har behov av ersättning från våra gemensamt finansierade socialförsäkringar behandlas lika. Regeringen anser vidare att de ekonomiska stöden till personer med funktionsnedsättning behöver vara tidsenliga och ha tydliga regler som är både lätta att förstå för sökande och enkla att tillämpa för myndigheter och domstolar. För närvarande bereder regeringen förslag om att reformera dessa stöd till personer med funktionsnedsättning och ambitionen är att i närtid presentera färdiga förslag.

Stockholm den 15 november 2017

Annika Strandhäll