Framtidens specialistutbildningar för sjuksköterskor
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1614 besvarad av Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
- Start
- Svar på skriftlig fråga är ännu inte publicerad
Svar på fråga 2020/21:1614 av Gudrun Brunegård (KD)
Framtidens specialistutbildningar för sjuksköterskor
Gudrun Brunegård har frågat mig hur jag kommer att verka för att innehållet i en kommande proposition om framtidens specialistutbildningar för sjuksköterskor säkerställer att specialistutbildningarna håller så hög kvalitet som möjligt och bidrar till att främja sjuksköterskeyrkets utvecklingsbehov och attraktivitet, likasom att de bidrar till höjd patientsäkerhet och stärkt kompetens i teamet kring den sjuke.
Att tillräckligt många utbildas och vidareutbildas inom vårdyrkena är grundläggande för att hälso- och sjukvården ska kunna fullfölja sitt uppdrag att bedriva och utveckla en vård av hög kvalitet. En stärkt bemanning i hälso- och sjukvården är därför en prioriterad fråga för regeringen. Det är också frågan om högskoleutbildningens kvalitet. För att i största möjliga mån säkerställa en god kompetensförsörjning krävs attraktiva hälso- och sjukvårdsutbildningar, att de som är utbildade vill börja arbeta i, och stannar kvar inom, vården liksom att vårdens medarbetare ges goda möjligheter att utveckla sin kompetens i arbetet.
En särskild utredare har haft i uppdrag att se över specialistsjuksköterskeutbildningen. Utredaren hade också i uppdrag att se över frågor som rör vissa andra hälso- och sjukvårdsutbildningar. Utredningen lämnade i november 2018 sitt betänkande Framtidens specialistsjuksköterska – ny roll, nya möjligheter (SOU 2018:77). Betänkandet har remitterats och bereds i Regeringskansliet. Samtidigt som det arbetet pågår genomförs flera omfattande satsningar för att stärka sjuksköterskors och specialistsjuksköterskors kompetens och yrkenas attraktivitet.
Regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har ingått en överenskommelse som ska stödja utvecklingen av hälso- och sjukvården, med särskild inriktning på den nära vården. Satsningen omfattar 6,8 miljarder kronor för 2021. Av dessa går drygt 3 miljarder kronor till att stödja regioner och kommuner i deras arbete med kompetensutveckling och kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården. I överenskommelsen ingår bl.a. att 500 miljoner kronor avsätts under 2021 för en satsning på betald vidareutbildning för sjuksköterskor till specialistsjuksköterskor. Under 2021 inkluderas, utöver sjuksköterskor i den regionala verksamheten, också sjuksköterskor i den kommunala hälso- och sjukvården i satsningen. För att öka attraktiviteten att bli specialistsjuksköterska och för att utveckla kompetens- och karriärmodeller för specialistsjuksköterskor med fördjupad kompetens inom centrala områden avsätts 100 miljoner kronor under 2021 för att det arbete som pågår inom området ska kunna fortsätta.
För att hantera utmaningar med kompetensförsörjningen i vården krävs ett effektivt samarbete mellan regioner, kommuner och lärosäten samt dialog med andra aktörer. För att universitet och högskolor ska kunna utbilda fler specialistsjuksköterskor måste det t.ex. finnas tillgång till platser för verksamhetsförlagd utbildning i hälso- och sjukvården. När kommuner och regioner inte tillhandahåller VFU-platser i tillräcklig omfattning kan inte lärosäten bygga ut antalet utbildningsplatser. Det krävs också att de sjuksköterskor som vill vidareutbilda sig faktiskt också får tjänstledigt. Detta kan inte lärosätena lösa.
Regeringen har från den 1 januari 2020 inrättat ett nationellt vårdkompetensråd som bl.a. ska kartlägga, samordna och effektivisera kompetensförsörjningen av personal inom vården. Syftet med rådet är att stärka och formalisera samverkan om kompetensförsörjningsfrågor i hälso- och sjukvården. Jag följer rådets arbete och förväntar mig att arbetet ska ha en positiv effekt på kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården.
Stockholm den 10 februari 2021
Matilda Ernkrans
