Framtidens specialistutbildningar för sjuksköterskor
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1614 besvarad av Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:1614 av Gudrun Brunegård (KD)
Framtidens specialistutbildningar för sjuksköterskor
Gudrun Brunegård har frågat mig hur jag kommer att verka för att innehållet i en kommande proposition om framtidens specialistutbildningar för sjuksköterskor säkerställer att specialistutbildningarna håller så hög kvalitet som möjligt och bidrar till att främja sjuksköterskeyrkets utvecklingsbehov och attraktivitet, likasom att de bidrar till höjd patientsäkerhet och stärkt kompetens i teamet kring den sjuke.
Att tillräckligt många utbildas och vidareutbildas inom vårdyrkena är grundläggande för att hälso- och sjukvården ska kunna fullfölja sitt uppdrag att bedriva och utveckla en vård av hög kvalitet. En stärkt bemanning i hälso- och sjukvården är därför en prioriterad fråga för regeringen. Det är också frågan om högskoleutbildningens kvalitet. För att i största möjliga mån säkerställa en god kompetensförsörjning krävs attraktiva hälso- och sjukvårdsutbildningar, att de som är utbildade vill börja arbeta i, och stannar kvar inom, vården liksom att vårdens medarbetare ges goda möjligheter att utveckla sin kompetens i arbetet.
En särskild utredare har haft i uppdrag att se över specialistsjuksköterskeutbildningen. Utredaren hade också i uppdrag att se över frågor som rör vissa andra hälso- och sjukvårdsutbildningar. Utredningen lämnade i november 2018 sitt betänkande Framtidens specialistsjuksköterska – ny roll, nya möjligheter (SOU 2018:77). Betänkandet har remitterats och bereds i Regeringskansliet. Samtidigt som det arbetet pågår genomförs flera omfattande satsningar för att stärka sjuksköterskors och specialistsjuksköterskors kompetens och yrkenas attraktivitet.
Regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har ingått en överenskommelse som ska stödja utvecklingen av hälso- och sjukvården, med särskild inriktning på den nära vården. Satsningen omfattar 6,8 miljarder kronor för 2021. Av dessa går drygt 3 miljarder kronor till att stödja regioner och kommuner i deras arbete med kompetensutveckling och kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården. I överenskommelsen ingår bl.a. att 500 miljoner kronor avsätts under 2021 för en satsning på betald vidareutbildning för sjuksköterskor till specialistsjuksköterskor. Under 2021 inkluderas, utöver sjuksköterskor i den regionala verksamheten, också sjuksköterskor i den kommunala hälso- och sjukvården i satsningen. För att öka attraktiviteten att bli specialistsjuksköterska och för att utveckla kompetens- och karriärmodeller för specialistsjuksköterskor med fördjupad kompetens inom centrala områden avsätts 100 miljoner kronor under 2021 för att det arbete som pågår inom området ska kunna fortsätta.
För att hantera utmaningar med kompetensförsörjningen i vården krävs ett effektivt samarbete mellan regioner, kommuner och lärosäten samt dialog med andra aktörer. För att universitet och högskolor ska kunna utbilda fler specialistsjuksköterskor måste det t.ex. finnas tillgång till platser för verksamhetsförlagd utbildning i hälso- och sjukvården. När kommuner och regioner inte tillhandahåller VFU-platser i tillräcklig omfattning kan inte lärosäten bygga ut antalet utbildningsplatser. Det krävs också att de sjuksköterskor som vill vidareutbilda sig faktiskt också får tjänstledigt. Detta kan inte lärosätena lösa.
Regeringen har från den 1 januari 2020 inrättat ett nationellt vårdkompetensråd som bl.a. ska kartlägga, samordna och effektivisera kompetensförsörjningen av personal inom vården. Syftet med rådet är att stärka och formalisera samverkan om kompetensförsörjningsfrågor i hälso- och sjukvården. Jag följer rådets arbete och förväntar mig att arbetet ska ha en positiv effekt på kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården.
Stockholm den 10 februari 2021
Matilda Ernkrans
Skriftlig fråga 2020/21:1614 av Gudrun Brunegård (KD) (Besvarad 2021-02-10)
Fråga 2020/21:1614 Framtidens specialistutbildningar för sjuksköterskor
av Gudrun Brunegård (KD)
till Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Sjuksköterskans specifika omvårdnadskompetens är oumbärlig i teamet kring den sjuke, som ett nödvändigt komplement till läkarens medicinska kompetens. Det finns ett tydligt samband mellan personalens kompetens och patientsäkerheten. Där andelen sjuksköterskor är hög ökar patientens möjlighet att överleva. Legitimerade sjuksköterskor som arbetar inom olika specialistområden har behov av att fördjupa sin kunskap och kompetens, exempelvis inom medicinsk och kirurgisk vård, geriatrik och barnsjukvård.
Möjligheten till specialistutbildning är en karriärväg för sjuksköterskor och är också betydelsefull för yrkets attraktivitet.
Behovet av specialistutbildade sjuksköterskor inom operation, anestesi och intensivvård samt barnmorskor, distriktssköterskor, röntgensjuksköterskor och så vidare är mycket stort. Här finns några av de största bristyrkena, med ofantliga behov av nya medarbetare de närmaste åren. Det senaste årets erfarenheter av covid-19-pandemin har satt fingret på behovet av höjd geriatrisk och gerontologisk kompetens i äldrevården. Det finns även behov av att vidareutveckla och sprida utbildningen till avancerad specialistsjuksköterska (Nurse Practitioner), som i dag bara finns i Linköping.
Utredningen om framtidens specialistutbildningar (SOU 2018:77) rönte omfattande kritik, både av professionen och av dåvarande Sveriges Kommuner och Landsting. Utredningen föreslog att den akademiska nivån skulle sänkas till enbart yrkesexamen. Det skulle medföra att en svensk sjuksköterskeexamen inte skulle hålla samma akademiska standard som i övriga EU, där det krävs kandidat- eller masterexamen. Antalet specialistutbildningar föreslogs minskas till tre. För övrigt föreslogs ansvaret lämnas till lärosätena. Det skulle knappast öka attraktiviteten i sjuksköterskeyrket om möjligheten att fördjupa sin akademiska kompetens skulle urvattnas och ersättas med kurser eller internutbildningar utan någon examen som ger möjlighet att gå vidare i karriären.
Tvärtom är behovet av specialistutbildning inom primärvård, vården av äldre, psykiatrisk vård och elevhälsovård etcetera större än någonsin. Som ovan poängterats finns också ett stort värde av utbildning till avancerad specialistsjuksköterska (Nurse Practitioner). Det är viktigt att en erhållen examen från sjuksköterskeskolan garanterar en viss kunskapsnivå såväl akademiskt som specifikt professionsinriktat. Detta bekräftas sedan i den legitimation sjuksköterskan erhåller från Socialstyrelsen. Sjuksköterskors utbildningar och specialistutbildningar måste vara likvärdiga över landet – och hålla en nivå som motsvarar andra länders.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Matilda Ernkrans:
Hur kommer statsrådet att verka för att innehållet i en kommande proposition om framtidens specialistutbildningar för sjuksköterskor säkerställer att specialistutbildningarna håller så hög kvalitet som möjligt och bidrar till att främja sjuksköterskeyrkets utvecklingsbehov och attraktivitet, likasom att de bidrar till höjd patientsäkerhet och stärkt kompetens i teamet kring den sjuke?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.