Ema och Köpenhamn

Svar på skriftlig fråga 2017/18:541 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX



Svar på fråga 2017/18:541 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
EMA och Köpenhamn

Ann-Charlotte Hammar Johnsson har frågat mig om på vilka grunder som jag anser att Köpenhamn saknar de kvalifikationer som krävs för att vara en tillfredställande miljö och lokalisering för en europeisk myndighet som EMA.

Alla medlemsländer var, som jag framhöll i mitt tidigare svar i denna fråga, överens om att omröstningen skulle vara sluten. Den exakta fördelningen av röster kan jag inte gå in på av respekt för den överenskommelsen och för övriga medlemsstater.

Regeringen har arbetat aktivt för att få EMA till Sverige. EMA-kandidaturen har också inneburit unika möjligheter för Sverige att visa att vårt land är internationellt ledande inom life science med såväl en dynamisk industri som stark forskning och välfungerande hälso- och sjukvård. Vi har även kunnat visa för life science-industrin att Sverige erbjuder en miljö som är attraktiv när man överväger nyetableringar, förflyttning av verksamhet eller andra investeringar.

För Sverige har det, som jag framhöll i mitt tidigare svar i denna fråga, varit angeläget att EMA omlokaliseras till ett land som kan klara omlokaliseringen på ett tillfredsställande sätt i en miljö som garanterar en fortsatt framgångsrik verksamhet. Jag vill poängtera att det funnits flera länder som med sina kandidaturer visat att de har goda förutsättningar att leva upp till dessa krav. Utfallet av omröstningen innebär alltså inte att länder som inte fick flest röster saknar kvalifikationer.

Sverige har under hela omlokaliseringsprocessen verkat för transparens och objektiva kriterier. Vad gäller Danmark vill jag säga att jag förstår att de, precis som Sverige, var besvikna över att inte ha vunnit omröstningen om EMA. Sveriges relationer till Danmark är och förblir nära. Våra länder och befolkningar är integrerade på många plan och vi har ett utmärkt samarbete i många frågor. Det råder en stor samsyn mellan våra länder i internationella sammanhang. Regeringens ambition är att fortsatt stärka samarbetet med Danmark.

Stockholm den 10 januari 2018

Annika Strandhäll

Skriftlig fråga 2017/18:541 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) (Besvarad 2018-01-10)

Fråga 2017/18:541 Ema och Köpenhamn

av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

till Socialminister Annika Strandhäll (S)

 

Med anledning av det svar som regeringen lämnat på min fråga till statsrådet Ann Linde och som besvarats av socialminister Annika Strandhäll rörande om Sverige röstade på Köpenhamn i omröstningen kring placeringen av den europeiska läkemedelsmyndigheten Ema kommer en uppföljande fråga, och jag citerar ur socialministerns svar:

”För Sverige har det varit angeläget att EMA omlokaliseras till ett land som kan klara omlokaliseringen på ett tillfredsställande sätt i en miljö som garanterar en fortsatt framgångsrik verksamhet. Detta är särskilt viktigt för att inte riskera patientsäkerhet och folkhälsa för EU:s medborgare.”

Jag tolkar svaret som att regeringen därmed inte anser att Danmark och Köpenhamn har de rätta och önskvärda kvalifikationer som krävs för att Ema ska vara välfungerande och inte riskera patientsäkerheten. I så fall är detta djupt olyckligt och ett märkligt formulerat svar. Inte minst med tanke på att det finns över 200 läkemedelsföretag och 150 bioteknikföretag i Köpenhamnsområdet.

Sveriges relation till Danmark försämras genom regeringens agerande, och utvecklingen i Öresundsregionen tar ett steg tillbaka. Regeringen har även konsekvent vägrat att svara på hur Sverige röstade i omröstningens andra omgång.

Därför vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:

 

På vilka grunder anser ministern att Köpenhamn saknar de kvalifikationer som krävs för att vara en tillfredsställande miljö och lokalisering för en europeisk myndighet som Ema?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.