Bygglovsprocessen för inglasning av balkonger
Svar på skriftlig fråga 2024/25:775 besvarad av Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:775 Bygglovsprocessen för inglasning av balkonger
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Svar på fråga 2024/25:775 av Alireza Akhondi (C)
Bygglovsprocessen för inglasning av balkonger
Alireza Akhondi har frågat mig om regeringens kommande proposition om ett nytt regelverk för bygglov kommer att innehålla specifika förenklingar av regelverket för inglasning av balkong, och vilka dessa ändringar blir.
För närvarande bereds en lagrådsremiss med förslag från Bygglovsutredningens betänkande Ett nytt regelverk för bygglov (SOU 2021:47). En proposition avses lämnas till riksdagen för behandling innan sommaruppehållet.
I betänkandet finns inga förslag eller överväganden som explicit rör inglasning av balkonger. Däremot finns det förslag som kan beröra frågan, t.ex. förslag om slopad lovplikt för fasadändringar.
För regeringen är det angeläget att det ska vara så enkelt som möjligt för enskilda att bebygga och utveckla sin egendom. Regeringen kan dock i nuläget inte närmare gå in på vilka förslag i utredningen som regeringen avser gå vidare med i lagrådsremissen.
Stockholm den 19 februari 2025
Andreas Carlson
Skriftlig fråga 2024/25:775 av Alireza Akhondi (C) (Besvarad 2025-02-19)
Fråga 2024/25:775 Bygglovsprocessen för inglasning av balkonger
av Alireza Akhondi (C)
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Bygglovsprocessen för inglasning av balkonger är i dagsläget både tidskrävande och kostsam, och den kan exempelvis uppgå till runt 25 procent av den totala produktkostnaden. I dag krävs det ett separat bygglov för varje enskild balkong, samtidigt som enkelt inglasade balkonger kalkyleras till bruttoarean i de flesta kommuner. Det finns även bristande likvärdighet, då bedömningen av bygglov ser olika ut i landets olika kommuner. Till skillnad från villaägare ges inte heller lägenhetsinnehavare rätt till rotavdrag vid inglasning av balkong. Det innebär att de får stå för hela kostnaden själva, vilket utgör ett hinder för många.
De nuvarande regleringarna utgör sammantaget ett hinder mot att fler människor får bestämma över sitt eget boende och ha möjligheten att nyttja sina balkonger under större del av året.
Det finns flera åtgärder som skulle kunna vidtas för att underlätta processen och minska kostnaderna. Dessa inkluderar att göra bygglov för balkonginglasning till en del av det ursprungliga bygglovet vid fastighetsuppförandet, avreglera bygglovet för inglasning genom att inte räkna inglasade balkonger som en del av bruttoarean, eller att utvidga rotavdraget till att inkludera inglasning av balkonger.
Sådana reformer skulle inte bara förbättra friheten för individer att anpassa sina bostäder efter behov och önskemål utan även gynna byggsektorn i stort, som i dagsläget är hårt pressad. Exempel från Finland visar att en reform av detta slag skulle kunna femdubbla antalet inglasningar, vilket i Sverige skulle kunna innebära upp till 2 000 nya arbetstillfällen.
När statsrådet i december 2023 fick frågan om en förenkling av regelverket svarade han att Bygglovsutredningen (SOU 2021:47) inte lämnade några specifika förslag eller särskilda överväganden som rör inglasning av balkonger, men att vissa förslag i utredningen kan omfatta inglasning av balkonger.
Regeringen har nu aviserat att den i mars ämnar lämna en proposition om ett nytt regelverk för bygglov. Detta är ett välkommet besked och ett bra tillfälle att adressera även frågan om inglasning av balkonger.
Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till statsrådet Andreas Carlson:
Kommer regeringens kommande proposition om ett nytt regelverk för bygglov att innehålla specifika förenklingar av regelverket för inglasning av balkong, och vilka blir dessa ändringar?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.