Barns skydd mot att utsättas för sexualbrott

Svar på skriftlig fråga 2019/20:1218 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Svar på fråga 2019/20:1218 av Juno Blom (L) Barns skydd mot att utsättas för sexualbrott

Juno Blom har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att skydda barn från att utsättas för sexualbrott av villkorligt frigivna förövare.

Sexualbrott mot barn tillhör de allvarligaste brotten och kampen mot dessa brott har högsta prioritet för regeringen.

Regeringen har reformerat sexualbrottslagstiftningen och Sverige har nu den strängaste lagstiftningen vi någonsin haft. Genom reformen höjdes bl.a. minimistraffet för grov våldtäkt mot barn från fängelse i fyra år till fängelse i fem år.

Arbetet med att skapa ett heltäckande och tydligt straffrättsligt skydd mot alla typer av sexuella kränkningar har därefter fortsatt. Regeringen gav i januari 2020 en särskild utredare i uppdrag att överväga ytterligare åtgärder i skärpande och förtydligande riktning när det gäller sexuella kränkningar. Uppdraget innebär bl.a. att utredaren ska se över straffskalorna för sexual-brotten, inklusive våldtäkt mot barn, och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar.

Det är angeläget att allvarliga brott inte förblir ostraffade, i synnerhet om brottet riktar sig mot ett barn. Lagföring måste i dessa fall kunna ske även om det har gått lång tid. På regeringens initiativ avskaffas den 1 maj 2020 preskription för våldtäktsbrott och könsstympningsbrott som begåtts mot barn. Detta gäller också för brott som begåtts före lagändringen men som då inte hade preskriberats. Regeringen avser även att inom kort tillsätta en utredning med uppdrag att se över hela den straffrättsliga regleringen om preskription.

Regeringen vidtar också flera åtgärder för att strama upp regelverket kring villkorlig frigivning. Det är bl.a. dags att ställa högre krav på den som sitter i fängelse att sköta sig och visa motivation till att förändra ett skadligt beteende.

Vi avser att före sommaren besluta om en lagrådsremiss som förändrar regelverket kring villkorlig frigivning. Förslaget innebär att den som inte deltar i vård eller behandling i fängelset ska kunna få sin villkorliga frigivning uppskjuten, och alltså få sitta längre tid i fängelse än idag. Detta är särskilt viktigt för den som t.ex. dömts för sexualbrott.

Den 1 juli i år träder vidare nya regler i kraft som innebär att Kriminalvården får fler verktyg för att motverka återfall i brott efter det att någon villkorligt frigetts från ett fängelsestraff. Förutom längre övervakningstider och utökade möjligheter att ta drogtester på den frigivne, införs en möjlighet för Kriminalvården att övervaka den villkorligt frigivne med fotboja.

Genom elektronisk övervakning med fotboja av en villkorligt frigiven effektiviseras kontrollen av den frigivne. Till exempel kan bevakning med fotboja säkerställa att personen inte befinner sig i miljöer och på platser där risken för återfall är stor eller i närheten av där ett brottsoffer bor. Vi skärper också straffet för den som inte sköter sig under sin villkorliga frigivning. Möjligheterna att förverka villkorligt medgiven frihet och återta den frigivne i anstalt vid misskötsamhet utökas från två veckor i taget till tre månader åt gången.

Stockholm den 29 april 2020

Morgan Johansson