Återvinning av däck
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1393 besvarad av Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
M
2020/0
0783
/
Ke
Miljö
departementet
Miljö- och klimatministern
samt vice statsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:1393 av Kjell-Arne Ottosson (KD)
Återvinning av däck
Kjell-Arne Ottosson (KD) har frågat mig vad jag avser att göra för att vi ska få till stånd en betydligt bättre återvinning och återanvändning av däck.
Återvinning och återanvändning är centrala delar i omställningen till en cirkulär ekonomi och är högt prioriterade frågor för regeringen. I en cirkulär ekonomi ska återvunna material kunna utgöra en tillförlitlig källa till råvaror.
För att återvunna material ska kunna konkurrera med nyproducerat material krävs att de klarar likvärdiga krav gällande säkerhet och kvalitet. Kraven i kemikalielagstiftningen gäller därför även för återvunna material. Kemikalielagstiftningen syftar till att skydda människors hälsa och miljön och det skyddsintresset gör sig gällande även när produkter tillverkas av återvunnet material. Den som väljer att använda ett återvunnet material måste kunna lita på att det är lika säkert för den tänkta användningen som ett nyproducerat material. Detta gäller inte minst ifråga om förekomsten av skadliga kemikalier i materialet. För att öka förtroendet för återvunna material måste särskilt farliga ämnen fasas ut både i nya och i återvunna material.
Det svenska avfallsregelverket bygger nästan i sin helhet på ett flertal EU-direktiv. Där regleras t.ex. vad som ska anses vara avfall och inte. Dessa regler är bindande och Sverige kan inte på nationell nivå avvika från dem.
Sommaren 2018 genomfördes omfattande ändringar i sex av dessa EU-direktiv. Inom Regeringskansliet pågår det för närvarande ett intensivt arbete med att genomföra dessa ändringar i svensk lagstiftning. Syftet med att revidera direktiven var bl.a. att främja en utveckling där avfall i högre utsträckning kommer att materialåtervinnas samtidigt som människors hälsa och miljön skyddas. Detta kommer påskynda en omställning till en mer cirkulär ekonomi där avfall efter att det har återvunnits på nytt kan användas som material i nya produkter. När arbetet med att genomföra ändringarna är slutfört kommer vi att ha bättre verktyg för att förbättra all avfallshantering, inklusive hanteringen av uttjänta däck.
Förutom det allmänna avfallsregelverket finns även en särskild förordning som lägger ett ansvar på producenterna av däck att hantera dessa när de blir avfall. En konsekvens av de reviderade EU-direktiven är att alla producentansvar kommer att behöva ses över. Inom ramen för detta arbete kan det bli aktuellt att se över om det krävs ytterligare åtgärder för att stärka reglerna om hur däck ska hanteras när de blir avfall.
EU-kommissionen har tillsammans med medlemsländerna arbetat med att ta fram kriterier för när olika avfallsslag upphör att vara avfall, så kallade end of waste-kriterier. I nuläget finns end of waste-kriterier på EU-nivå för tre avfallsslag. Det finns även en möjlighet att ta fram nationella end of waste-kriterier om sådana inte redan finns på EU-nivå. Det kan dock vara problematiskt om olika EU-länder antar olika end of Waste-kriterier för samma avfallsslag. I och med revideringen av avfallsdirektivet har de allmänna bestämmelserna om när avfall upphör att vara avfall förtydligats vilket förhoppningsvis ska leda till att reglerna ska bli lättare att tillämpa.
Stockholm den 4 juni 2020
Isabella Lövin
Skriftlig fråga 2019/20:1393 av Kjell-Arne Ottosson (KD) (Besvarad 2020-06-04)
Fråga 2019/20:1393 Återvinning av däck
av Kjell-Arne Ottosson (KD)
till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
I dag förbränns fler däck i Sverige jämfört med tidigare år och vi ligger efter många andra länder när det gäller att återanvända dem. Det föreligger omfattande vetenskapliga undersökningar kring materialets miljöpåverkan och det finns många goda exempel runt om i världen där graden av materialåtervinning är betydligt högre än vad vi har i Sverige i dag.
Sverige importerar ca 60 procent av fossila bränslen och metallresurser. Naturgummi är ett av dessa kritiska material. Redan efter första användningscykeln har mer än 95 procent av råmaterialvärdet gått förlorat för material till infrastruktur och kapitalvaror i Europa. Vårt höga beroende av importerade resurser utsätter oss för prisvolatilitet och geopolitiska osäkerheter. Det skapar också ett konkurrensproblem för såväl svensk som europeisk tillverkning.
Däckgummi är ett högteknologiskt material som efter att det tjänstgjort som däck har mycket kvar att tillföra vårt samhälle. Materialet dämpar buller och dränerar, det är också stötdämpande och isolerande. Dessutom tål det temperaturväxlingar och UV-strålning samt utgör en attraktiv yta för mikroorganismer att ta hand om föroreningar. Efter processande går materialet att gjuta, formspruta, pressa, limma, färga eller använda som det är.
I dag finns det flera hinder i Sverige för att vi ska få in återvunna däck i den cirkulära ekonomin. En viktig komponent är att det saknas så kallade End-of-Waste-kriterier från Naturvårdsverket. En annan är att det finns hinder för produktifiering av återvunna däck från Kemikalieinspektionen. Här ligger fokus på ursprungligt kemiskt innehåll och inte vad innehållsanalyser av färdigt material ger. Detta blockerar användning av återvunna däck.
I dag ser vi en ökande export av Sveriges återvunna däck. Om återvunna däck i stället för att ses som avfall, kan betraktas som en råvara kommer det att bidra till innovationskraft och att nya produkter och arbetstillfällen skapas.
Med anledning av det som anförts ovan vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:
Vad avser ministern att göra för att vi ska få till stånd en betydligt bättre återvinning och återanvändning av däck?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.