Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

yrkeslärarutbildningen och yrkesutbildningens villkor

Skriftlig fråga 2004/05:1943 av Lindström, Torsten (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-06-27
Besvarad
2005-07-11
Anmäld
2005-09-13
Svar anmält
2005-09-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 27 juni

Fråga 2004/05:1943

 av Torsten Lindström (kd) till statsrådet Lena Hallengren om yrkeslärarutbildningen och yrkesutbildningens villkor

Regeringen har inte agerat långsiktigt för att stärka yrkeskunskapen i Sverige. Detta exemplifieras genom att mål endast finns satta för den akademiska högskolan, inte för yrkesutbildning. Detta har resulterat i ökande arbetslöshet för akademiker medan företag, framför allt mindre industriföretag, uppger att bristen på utbildad personal är ett viktigt hinder för att kunna expandera.

Regeringen har i dagarna beslutat om en ökad satsning på särskild lärarutbildning inriktad mot yrkesverksamma, obehöriga yrkeslärare. Satsningen innebär att ca 1 000 obehöriga yrkeslärare ges möjlighet att studera till en lärarexamen på halvfart kombinerat med anställning på en skola. Satsningen riktar sig till såväl kommunala som fristående skolor och pågår under tiden 2005@2008.

Regeringens agerade kan svårligen uppfattas som något annat än en ren akutåtgärd, eftersom regeringen redan tidigare har tillsatt en delegation som ska se över yrkeslärarutbildningen och som ska avrapportera sina resultat senast den 31 december 2006. Det är en nödlösning som är föranledd av att regeringen inte har löst de strukturella problemen när det gäller yrkeslärarutbildningen vilket Kristdemokraterna tidigare efterlyst.

Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga statsrådet:

Vad avser statsrådet att göra för att eliminera kortsiktigheten när det gäller yrkesutbildningens villkor på gymnasial nivå och högskolenivå?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1943 besvarad av Lena Hallengren

den 11 juli

Svar på fråga 2004/05:1943 om yrkeslärarutbildningen och yrkesutbildningens villkor

Statsrådet Lena Hallengren

Torsten Lindström har frågat mig vad jag avser att göra för att eliminera det som han uppfattar som kortsiktighet när det gäller yrkesutbildningens villkor på gymnasial och högskolenivå.

En rad åtgärder har redan vidtagits beträffande yrkesutbildningen andra har aviserats. Regeringen har i en rad sammanhang understrukit vikten av utbildning av god kvalitet för dem som inte går vidare till högre studier. Efterfrågan från arbetslivet på personer med goda kunskaper på gymnasial nivå är också stor och de yrkesinriktade programmen i gymnasieskolan ska möta dessa krav från såväl dagens som morgondagens arbetsliv. I propositionen Kunskap och kvalitet @ elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan (prop. 2003/04:140) har regeringen därför föreslagit en rad kvalitetshöjande åtgärder av vilka många tar sikte på de yrkesinriktade programmen.

Regeringen har även tillsatt en yrkesutbildningsdelegation, som fram till utgången av 2006 har i uppgift att främja kvaliteten i yrkesutbildningen och öka dess attraktivitet, bland annat genom att medverka till förbättrat samarbete mellan skola och arbetsliv. En ny modern lärlingsutbildning ska etableras. Statens skolverk har fått regeringens uppdrag att i samverkan med arbetslivets organisationer utreda och lämna förslag på utformning och reglering av en sådan lärlingsutbildning i gymnasieskolan. Lärlingsutbildningen ska ge samma kompetens som vanlig gymnasieutbildning och vara ett valbart alternativ på alla program med yrkesinriktning. Samverkan mellan skola och arbetsliv förstärks. I kommuner med väl fungerande yrkesutbildningar ses dessa som ett gemensamt ansvar för skola och arbetsliv och samverkan är oftast organiserad i väl fungerande former. Lokalt samråd mellan kommun och arbetsmarknadens parter blir därför åter obligatoriskt i frågor som rör yrkesinriktade program. På detta sätt kan kommunerna bidra till att möta företagens behov av yrkesutbildad arbetskraft. Riksdagen antog förslagen i oktober 2004 och de flesta förändringarna kommer att träda i kraft hösten 2007.

I högskolans uppdrag ingår att utforma utbildningar utifrån studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov och att samverka med det omgivande samhället. Högskolorna får härigenom kunskap om vilket behov arbetsmarknaden har och arbetsgivarna har möjlighet att uppmärksamma högskolorna på utbildningsbehov.

Mellan 2002 och 2006 pågår en satsning på särskilda lärarutbildningar (Säl) där obehöriga lärare som är verksamma i en skola, får möjlighet att på halvtid studera till en lärarexamen. Säl har visat sig vara en framgångsrik modell för att öka andelen behöriga lärare i skolan. Inom ramen för denna satsning utbildas ca 400 yrkeslärare. Nyligen @ den 23 juni @ beslutades om en ny utbildning enligt Sälmodell av yrkeslärare för att ytterligare öka andelen behöriga yrkeslärare i gymnasieskolan. Satsningen ska pågå under åren 2005-2008.

Regeringen har också i budgetpropositionen för 2004 och i efterföljande regleringsbrev uppmärksammat högskolorna på behovet av behöriga yrkeslärare i gymnasieskolan.

Torsten Lindström berör också frågan om bristen på utbildad personal inom industriföretagen. Jag vill påminna om att avnämarna sedan många år kan utöva ett direkt inflytande på inriktning, genomförande och utbud genom att engagera sig i den kvalificerade yrkesutbildningen (KY). Behov av yrkeskompetens som kan dokumenteras påverkar vilka utbildningar som kommer att etableras. Uppföljningar av andelen anställda inom ett år efter examen visar att det verkliga behovet av arbetskraft inom bland annat industrisektorn trots detta förefaller vara mindre än vad man uppger i sina ansökningar om att få starta en KY.

Avslutningsvis vill jag konstatera att avnämarna även har stora möjligheter att påverka yrkesutbildningarna inom övriga delar av utbildningssystemet. Arbetslivet har emellertid självt ett ansvar för att skapa intresse för utbildning och arbete inom områden där det finns rekryteringsbehov. Det är viktigt för alla att en bättre överensstämmelse med de verkliga behoven kan åstadkommas. Med rätt kompetens att tillgå skapas också förutsättningar för en hög sysselsättning.

Mot den här bakgrunden vill jag hävda att regeringen har skapat möjligheter för att såväl på kortare som längre sikt tillgodose behoven inom olika yrkesområden.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.