vindkraftens möjligheter
Skriftlig fråga 2004/05:1867 av Nordlund, Harald (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-06-13
- Inlämnad
- 2005-06-13
- Besvarad
- 2005-06-22
- Besvarad
- 2005-06-27
- Svar anmält
- 2005-09-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 13 juni
Fråga 2004/05:1867
av Harald Nordlund (fp) till samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin om vindkraftens möjligheterEnergipolitiken handlar i första hand om att formulera krav beträffande hälsa, säkerhet och miljö och, lika viktigt, att kontrollera att kraven uppfylls. Sådana krav som innebär en tydlig styrning av energiproduktionen finns ännu inte.
En form som torde ha stora möjligheter att konkurrera, om hälso-, säkerhets- och miljökrav är tydliga, är vindkraften. Enligt en rapport från Stanford University kan vindkraften teoretiskt sett försörja hela världen med el.
Även om slutsatsen av rapporten är överdriven kan det på goda grunder antas att det finns en stor potential för vindkraft. Rapporten säger att det finns en potentiell effekt i världen för vindkraft på ca 72 terawatt, vilket ger ca 215 000 terawattimmar. Detta kan jämföras med den samlade elproduktionen 2002, 16 054 terawattimmar. Världens samlade kapacitet i kärnkraftverken var ca 359 gigawatt = 0,359 terawatt och elproduktionen ca 2 665 terawattimmar. Världens samlade kapacitet i vattenkraftverken år 2000 var ca 766 gigawatt = 0,766 terawatt och elproduktionen ca 2 601 terawattimmar.
Min fråga:
Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att mer effektivt tillvarata den stora potentiella effekten av vindkraft?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1867 besvarad av Mona Sahlin
Svar på fråga 2004/05:1867 om vindkraftens möjligheter
Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin
Harald Nordlund har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att mer effektivt tillvarata den stora potentiella effekten av vindkraft.
Först av allt vill jag instämma i Harald Nordlunds konstaterande att vindkraften har en stor potential och klara miljöfördelar. Vindkraften är en viktig komponent i den framtida svenska energiförsörjningen. Riksdagen beslutade 2002 efter ett förslag från regeringen att ett nationellt planeringsmål för vindkraft skulle fastställas till en årlig produktionskapacitet på tio terawattimmar år 2015. Syftet med planeringsmålet är bland annat att synliggöra vindkraftsintresset i den fysiska planeringen och vid tillståndsprövningen. Ytterligare åtgärder har vidtagits för att förbättra de planmässiga förutsättningarna. Energimyndigheten utsåg förra året 49 områden som riksintressen för vindkraft. Regeringen har vidare gett länsstyrelserna i uppdrag att redovisa planeringsunderlag för utbyggnad av stora vindkraftanläggningar på land och till havs. Regeringen avser att utse en samordnare för varje större planerat vindkraftprojekt med uppgift att underlätta samspelet mellan vindkraftproducenter, myndigheter och andra aktörer på central, regional och lokal nivå. En särskild vindkraftsberedning inrättas därtill med uppgift att svara för den övergripande samordningen av den fortsatta vindkraftutbyggnaden.
Ändringar i miljöbalken har genomförts för att göra miljöprövningen snabbare och enklare utan att åsidosätta hälso- och miljöskyddskraven eller allmänhetens insyn och deltagande. Genom elcertifikatssystemet och ett kompletterande driftstöd har regeringen också skapat ekonomiska förutsättningar för en omfattande utbyggnad av vindkraft. Inom kort kommer ett förslag om en förlängning av elcertifikatssystemet.
Regeringen har som framgår av nämnda exempel vidtagit en rad åtgärder för att tillvarata vindkraftens möjligheter. Det förbereds därutöver ett utredningsarbete kring bland annat fördelningen av kostnaderna för nätanslutning för att se om det finns ytterligare åtgärder som kan vidtas för att effektivt tillvarata den vindkraftspotential som är rimlig och lämplig att bygga ut.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
