Vattenkraften i södra Sverige ur landsbygds- och industriutvecklingsperspektiv

Skriftlig fråga 2024/25:798 av Per-Arne Håkansson (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2025-02-14
Överlämnad
2025-02-17
Anmäld
2025-02-18
Besvarad
2025-02-26
Svarsdatum
2025-02-26
Sista svarsdatum
2025-02-26

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

 

Södra Sverige har behov av ökad el- och energiproduktion. I takt med att vindkraften byggs ut kan vattenkraftens betydelse ses även ur reglerarperspektiv.

Undertecknad besökte nyligen på plats vattenkraftverk av olika karaktär. Det handlar om såväl lokala anläggningar som bedrivs mer eller mindre av enskilda hushåll eller föreningar som en mer industriellt anpassad anläggning i Laholm vid Lagan.

Då vattenkraften är vårt lands enskilt största energikälla genom storskaliga verk i framför allt de norra delarna av Sverige finns anledning att också se till den potential som finns i jämförelsevis mer småskaliga diton i Sydsverige.

Enligt beräkningar som Svensk vattenkraftförening hänvisar till kan klimatutsläppen minska. Det finns också anledning att framhålla motverkandet av extremflöden vid översvämningar.

I Laholm, på Statkrafts stora anläggning med hundraåriga anor, uppges en årlig produktion på 36 GWh. Där finns också en laxodling som bidrar till fiskbeståndets fortlevnad och utveckling. Det var på denna plats Sydkraft en gång startade, med energi som kunde försörja industri och utveckling i ett flertal närliggande städer, såsom Helsingborg och Halmstad, och på landsbygden runt omkring.

Projekt pågår just nu för investeringar i utökad kapacitet i ett nytt vattenkraftverk, Mittlagan, som beräknas kunna vara färdigt att tas i bruk inom fem till sju år efter tillståndshantering och med förutsättningar att ytterligare öka energiproduktionen och energiförsörjningen för industri och kommuner i regionen.

Vid besök nyligen på plats vid betydligt mindre anläggningar vid Vramsån i Tollarp, Kristianstads kommun, fick undertecknad information kring lokalt förankrande vattenkraftverk. De är förutom energikällor för närområdet också ett slags kulturarv, men de fyller alltjämt sin funktion i närområdet. Fiskpassager finns på plats. Dessa verk bedrivs av enskilda och närliggande hushåll eller byar och bidrar till den samlade energiförsörjningen.

I en debattartikel i Svenska Dagbladet för en tid sedan framhöll Svensk vattenkraftförening att man inte motsätter sig att kraftverken ska få moderna miljötillstånd. Det ska dock ske på ett rättssäkert sätt där alla samhällsnyttor vägs in. EU:s vattendirektiv ska vara vägledande. 

Varje kraftslag behöver, som jag ser det, tas till vara.

Mot bakgrund av det som har framförts vill jag fråga energi- och näringsminister Ebba Busch:

 

Hur ser ministern på vattenkraftens potential för att stärka energiproduktionen i Sydsverige och på så sätt även bidra till landsbygdsutveckling?

Svar på skriftlig fråga 2024/25:798 besvarad av Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Svar på fråga 2024/25:798 Vattenkraften i södra Sverige ur landsbygds- och industriutvecklingsperspektiv

till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

 

Svar på fråga 2024/25:798 av Per-Arne Håkansson (S)
Vattenkraften i södra Sverige ur landsbygds- och industriutvecklingsperspektiv

Per-Arne Håkansson har frågat mig hur jag ser på vattenkraftens potential för att stärka energiproduktionen i Sydsverige och på så sätt även bidra till landsbygdsutveckling.

Vattenkraften spelar en central roll för Sveriges fossilfria elförsörjning som produktionskälla och reglerkraft. Den har en särställning i Sveriges elförsörjning genom dess förmåga till energilagring och reglerbar elproduktion. Ett fortsatt effektivt nyttjande av vattenkraften kommer att vara avgörande för att Sverige ska klara sina klimatmål och genomföra elektrifieringen.

All fossilfri el som bidrar till att bygga ut ett starkt energisystem behövs. Samtidigt behöver vattenkraften omprövas med moderna miljövillkor för att uppfylla kraven i ramdirektivet för vatten. Alla vattenkraftstillstånd med villkor som är äldre än 40 år ska enligt gällande lagstiftning omprövas.

Precis som Per-Arne Håkansson framhåller är det dock viktigt att omprövningen genomförs rättssäkert och med beaktande av olika samhällsnyttor. Elsystemet är i ett helt annat läge än för några år sedan när planen för omprövningen drogs upp. Regeringen pausade därför i januari 2023 omprövningarna för att analysera behovet av ändringar i det nuvarande prövningssystemet, och regeringen har därefter beslutat om ytterligare förlängningar av pausen.

Under pausen har regeringen remitterat förslag till ändringar av bestämmelserna om omprövning genom promemorian Bättre förutsättningar för vattenkraftens omprövning. Syftet med förslagen är att säkerställa att omprövningarnas påverkan på vattenkraften blir acceptabel ur ett elsystemperspektiv. Vidare ska förslagen säkerställa att berörda verksamheter prövas mot rätt kravnivå och att det utrymme EU-rätten ger att vid miljöanpassningen säkra en fortsatt effektiv tillgång till vattenkraftsel används fullt ut. Vattenkraften ska ha bästa möjliga förutsättningar att leverera el där den behövs, när den behövs.

Nu bereds de remitterade förslagen med beaktande av remissvaren inom Regeringskansliet. Jag kan inte förekomma det arbetet men kan konstatera att omprövningsprocessen väntas pågå under drygt 20 år och regeringen kommer följa utvecklingen noga även efter att det nu pågående arbetet har avslutats hos Regeringskansliet.

Stockholm den 26 februari 2025

 

 

 

Ebba Busch

 

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.