välutbildade invandrare

Skriftlig fråga 2003/04:1591 av Hellquist, Solveig (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-09-02
Anmäld
2004-09-14
Besvarad
2004-09-14
Svar anmält
2004-09-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 2 september

Fråga 2003/04:1591

av Solveig Hellquist (fp) till statsrådet Mona Sahlin om välutbildade invandrare

Det är sedan många år ett känt faktum att välutbildade invandrares kompetens inte tas till vara i det svenska samhället. Enligt Integrationsverkets rapport Integration 2003 finns det i dag i Sverige ca 30 000 utrikesfödda akademiker, som bott i Sverige i 5@35 år, och som antingen inte har ett arbete eller som är att betrakta som felsysselsatta. Enligt rapporten framgår också att var tionde vuxenelev i grundskolan tidigare har studerat på universitet. Majoriteten av dessa är personer födda utomlands. Detta är inget annat än ett enormt slöseri med kompetens. Det handlar också om en utbredd okunskap och misstro mot utländska utbildningar och yrkeserfarenheter. I dag saknas ett enhetligt och reglerat system för validering och värdering av utbildning och erfarenheter.

Jag vill med anledning av Integrationsverkets uppgifter fråga vilka konkreta åtgärder statsrådet tänker vidta för att komma till rätta med ovan beskrivna missförhållanden.

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1591 besvarad av Mona Sahlin

den 14 september

Svar på fråga 2004/05:1591 om välutbildade invandrare

Statsrådet Mona Sahlin

Solveig Hellquist har med anledning av uppgifterna i Integrationsverkets Rapport Integration 2003 om arbetslösa och felsysselsatta utrikes födda akademiker frågat vilka konkreta åtgärder jag tänker vidta för att komma till rätta med de beskrivna missförhållandena.

Låt mig inledningsvis konstatera att frågan om invandrares integration i arbetslivet är central för hela vårt samhälle. Ett av regeringens mål är att andelen utrikes födda med högskoleutbildning som har arbete i nivå med den egna kompetensen ska öka. Regeringens har vidtagit en rad åtgärder och avser att vidta ytterligare åtgärder i syfte att förbättra förutsättningarna för utrikes födda akademiker att få arbete i nivå med sin utbildning. Jag vill särskilt nämna följande.

Under perioden 2001@2003 har det skett en särskild satsning genom AMV på kompletterade utbildningar för personer med utländsk högskoleexamen inom olika bristyrken. Från och med den 1 september 2003 finns dessutom möjlighet att, inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen, bevilja bristyrkesutbildningar för redan anställda som inte arbetar i det yrke de är utbildade för men som genom kompletterande utbildning bedöms kunna ta arbete som ligger i nivå med deras kompetens. Personer med utländsk högskoleexamen ska vara en prioriterad grupp i sammanhanget.

I april i år överlämnade Arbetsgruppen samverkan för arbetsmarknadsintegration, med företrädare för Regeringskansliet och Svenskt Näringsliv, sin slutrapport Öppna dörrar @ Sänkta trösklar (Ds 2004:22). Rapporten innehåller flera förslag för att förbättra arbetsmarknadssituationen för utrikes födda. Bland annat föreslås en ny insats, "prova-på-platser", inom det arbetsmarknadspolitiska programmet Arbetspraktik samt en enkel form av arbetsplatsförlagd bedömning av yrkeskompetens hos personer med utbildning eller yrkeserfarenheter från utlandet.

Till följd av de tillväxtsamtal som fördes tidigare i år har regeringen tillsammans med Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet och arbetstagarnas organisationer på arbetsmarknaden i en gemensam avsiktsförklaring enats om en rad insatser för bättre integration. Ytterligare gemensamma ansträngningar ska göras för att invandrades yrkeserfarenheter och kompetens bättre ska tas till vara i arbetslivet.

Regeringen avser att i samband med budgetpropositionen närmare redovisa hur det fortsatta arbetet kommer att bedrivas mot bakgrund av ovan redovisade kontakter med de centrala organisationerna på arbetsmarknaden.

Vidare ser regeringen över regleringen och systemet för bedömning och godkännande av viss högskoleutbildning med vård- eller pedagogisk inriktning från länder utanför EU/EES-området.

Jag delar Solveig Hellquist uppfattning om vikten av validering. Regeringen betraktar valideringsverksamheten som ett viktigt instrument för att underlätta invandrades inträde på arbetsmarknaden. Det är viktigt att valideringen sker på ett tidigt stadium. Regeringen har inrättat en valideringsdelegation för tiden 2004@2007 för att främja kvalitet, legitimitet och likvärdighet på nationell nivå.

Arbetet för att motverka alla former av diskriminering är också av största betydelse för att välutbildades kompetens ska kunna tas till vara. Regeringen har förstärkt skyddet mot diskriminering på individnivå och arbete pågår för att ytterligare förstärka skyddet och för att komma till rätta med diskriminerande strukturer i samhället.

Sammanfattningsvis är alltså mitt svar till Solveig Hellqvist att regeringen redan har vidtagit en rad olika åtgärder för att bättre ta till vara invandrade akademikers kompetens och att ytterligare konkreta åtgärder kommer att vidtas under det närmaste året i enlighet med vad jag här redovisat. Ett stort ansvar vilar dock även på andra aktörer, inte minst arbetsgivarna.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.