vallistor vid Europaparlamentsvalet
Skriftlig fråga 2003/04:676 av Nordmark, Gunnar (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-02-03
- Inlämnad
- 2004-02-03
- Besvarad
- 2004-02-11
- Svar anmält
- 2004-02-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 3 februari
Fråga 2003/04:676
av Gunnar Nordmark (fp) till statsrådet Mona Sahlin om vallistor vid EuropaparlamentsvaletI samband med ändringen av vallagen 2002 skapades möjlighet även för dem som poströstar att delta i personvalet till Europaparlamentet. Detta är ur väljar- och demokratisynpunkt positivt.
Enligt Valmyndigheten är dock en förutsättning för detta att myndigheten åtar sig att enbart distribuera en namnvalsedel per parti. Detta gör det dessvärre svårare för ett parti att delta i valet med mer än en lista.
När partier ställt upp med mer än en namnvalsedel har detta ofta skapat såväl större intresse kring valet som ett ökat valdeltagande. Särskilda ungdomslistor och kvinnolistor har på många håll inneburit en mer livaktig valrörelse och en fördjupad insikt i frågor som rör den representativa demokratin och i övrigt i hur vårt land styrs.
Jag vill därför fråga statsrådet vilka åtgärder hon avser att vidta för att underlätta för de politiska partierna att i val kandidera med mer än en namnvalsedel.
Svar på skriftlig fråga 2003/04:676 besvarad av Pär Nuder
den 11 februari
Svar på fråga 2003/04:676 om vallistor vid Europaparlamentsvalet
Statsrådet Pär Nuder
Gunnar Nordmark har frågat statsrådet Mona Sahlin vilka åtgärder hon avser att vidta för att underlätta för de politiska partierna att i val kandidera med mer än en namnvalsedel.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Enligt 9 kap. 12 § vallagen (1997:157) ska det i anslutning till varje röstningslokal ordnas en lämplig plats där valsedlar kan läggas ut. Om detta inte är möjligt får en sådan plats i stället ordnas inne i lokalen. På denna plats ska väljarna alltid ha tillgång till blanka valsedlar. Vid val till riksdagen samt landstings- och kommunfullmäktige ska väljarna också ha tillgång till valsedlar med parti- och valbeteckning (partivalsedlar) för varje parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än 1 % av rösterna i hela landet. Vid val till Europaparlamentet ska väljarna ha tillgång till valsedlar med parti- och valbeteckning (partivalsedlar) för varje parti som vid något av de två senaste valen har fått mer än 1 % av rösterna i hela landet eller valsedlar med kandidatnamn (namnvalsedlar) om partiet deltar med endast en valsedel. En förutsättning för att parti- eller namnvalsedlar ska tillhandahållas är att det berörda partiet har begärt detta.
Vid röstning genom lantbrevbärare gäller att denne bör ha med sig valsedlar i samma utsträckning som gäller vid röstmottagning i röstningslokal (14 kap. 7 § vallagen).
Bestämmelserna om att namnvalsedlar i vissa fall ska tillhandahållas vid val till Europaparlamentet gäller från och med 2002 års val. Dessförinnan gällde samma regler för alla val, vilket innebar att det alltid var partiernas eget ansvar att distribuera namnvalsedlar. Skälet till detta är givetvis att det med avseende på landets alla valkretsar skulle vara praktiskt omöjligt för valmyndigheterna att tillhandahålla det mycket stora antalet namnvalsedlar som uppkommer till följd av de olika prioriteringar av sina kandidater som partierna gör.
Vid valet till Europaparlamentet är hela landet en enda valkrets. I en promemoria angående erfarenheter från 1999 års val till Europaparlamentet föreslog den centrala valmyndigheten att valadministrationen under vissa förutsättningar i Europaparlamentsvalen skulle tillhandahålla namnvalsedlar i stället för valsedlar med bara partibeteckning för att därigenom ge alla väljare möjlighet att personrösta. En förutsättning angavs vara att varje parti deltog med bara en namnvalsedel (en lista).
Det ansågs således vara praktiskt möjligt @ under förutsättning att inget parti har mer än en lista @ att låta den centrala valmyndigheten vid kommande val till Europaparlamentet ansvara för att väljarna har tillgång till namnvalsedlar för de partier som vid något av de två senaste valen fått mer än 1 % av rösterna i landet. Valtekniska utredningen år 2000 anslöt sig till denna bedömning (SOU 2000:125 s. 118 ff.).
Regeringen föreslog mot denna bakgrund att den aktuella ändringen skulle genomföras (prop. 2001/02:53 s. 76 f.). Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2001/02:KU8, rskr. 2001/02:147).
Den nuvarande ordningen för tillhandahållande av valsedlar baseras alltså på en bedömning av vad som är praktiskt genomförbart för valadministrationen. Det kan inte uteslutas att det beträffande just valet till Europaparlamentet kan finnas anledning att göra en förnyad bedömning av frågan.
Regeringen har nyligen tillkallat en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att se över bestämmelserna i vallagen och lämna förslag till en ny lag (dir. 2003:37). Kommittén ska vara färdig med sitt arbete senast den 1 november 2004. Utöver vad som särskilt nämns i direktiven får kommittén överväga även andra bestämmelser som reglerar genomförandet av val och @ inom ramen för de grundläggande principer som bär upp valsystemet @ lämna de förslag till förändringar som kommittén anser vara befogade.
Kommittén har alltså möjlighet att se över bland annat de bestämmelser som Gunnar Nordmark nu aktualiserar. Innan kommittén har redovisat resultatet av sina överväganden är jag inte beredd att vidta några åtgärder i denna fråga.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.