Utvisningshotade jezidier
Skriftlig fråga 2008/09:756 av Hultqvist, Peter (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2009-03-18
- Inlämnad
- 2009-03-18
- Besvarad
- 2009-03-25
- Svar anmält
- 2009-03-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 18 mars
Fråga
2008/09:756 Utvisningshotade jezidier
av Peter Hultqvist (s)
till statsrådet Tobias Billström (m)
Jezidier som härstammar från Irak hotas nu av utvisning från Sverige. Jezidier och kristna som i regel är bosatta i Mosulprovinsen i Irak har utsatts för svåra förföljelser som resulterat i både tortyr och död. I augusti 2007 ägde en attack rum som riktades mot jezidier i området Shingali, vilken resulterade i hundratals förstörda hus och 700 döda. Den irakiska regeringen har svårt att upprätthålla ett långsiktigt och trovärdigt skydd för minoriteterna i landet.
Min fråga till statsrådet är:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att dels garantera säkerheten för de jezidier som hotas av utvisning från Sverige, dels verka för internationellt skydd för "jezidieområdena" i Irak?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:756 besvarad av Statsrådet Tobias Billström
Svar på fråga
2008/09:756 Utvisningshotade ezider
Statsrådet Tobias Billström
Peter Hultqvist har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att dels garantera säkerheten för de ezider som hotas av utvisning från Sverige, dels verka för internationellt skydd för ”ezidiområdena” i Irak.
Skyddsbestämmelserna i utlänningslagen ger inte bara rätt till sådant skydd som följer av de internationella överenskommelserna på området utan även till ett betydligt vidare skydd. De irakiska jezidier som söker asyl i Sverige och som har behov av skydd här får uppehållstillstånd i enlighet med utlänningslagen. Den som får avslag på sin asylansökan av Migrationsverket kan överklaga till migrationsdomstol. Om prövningstillstånd ges kan en prövning också ske i tredje instans, Migrationsöverdomstolen. En rättssäker prövning av skyddsbehovet sker alltså för de irakiska jezidier som söker asyl i Sverige.
Trots att säkerhetssituationen generellt sett har förbättrats i Irak är situationen fortsatt svår på flera håll och våldsdåd och förföljelse av religiösa minoritetsgrupper förekommer. Våldet drabbar medlemmar ur alla etniska och religiösa grupper, men minoriteter, såsom jezidier, är ofta särskilt utsatta. Många har tvingats lämna sina hem. Det gäller också medlemmar ur större befolkningsgrupper som lokalt är eller har blivit en minoritet. Som utrikesministern i tidigare svar på fråga 2008/09:678 framhållit ser regeringen med stor oro på denna utveckling. Förföljelse på grund av etnisk eller religiös tillhörighet är oacceptabel.
Sverige lyfter inom EU, liksom inom FN och i våra bilaterala relationer med Irak, fram bristen på respekt för de mänskliga rättigheterna och den irakiska regeringens ansvar för att arbeta för att skydda alla Iraks invånare från våld och övergrepp och förverkliga de mänskliga rättigheterna. Det är tydligt att vad Irak behöver i dag är samling kring dessa frågor snarare än ytterligare splittring och uppdelning enligt religiösa och etniska skiljelinjer. Att bilda särskilda zoner eller skyddade områden på etnisk eller religiös grund skulle knappast lösa dessa problem och vore ett farligt steg mot segregering av landets invånare. Varken Iraks minoritetsgrupper eller Iraks befolkning som helhet skulle vinna på detta. Förslaget skulle om det genomfördes sannolikt riskera att skapa ytterligare utsatthet i ett läge där fredlig samexistens är den väg framåt som eftersträvas av de flesta aktörer. Sverige kommer därför inte att verka för bildande av några särskilt skyddade zoner för etniska eller religiösa minoriteter i Irak.
Våra löpande bilaterala kontakter, såsom besöket från den irakiska ministern för mänskliga rättigheter i Stockholm i november 2008 och de samtal som fördes i samband med den internationella Irakkonferensen som hölls i Stockholm den 29 maj samma år, ger goda tillfällen att lyfta fram dessa frågor. Det pågående arbetet för att stärka den diplomatiska närvaron i Irak innebär också att Sverige kommer att få en starkare röst i Irak, inte minst vad gäller de mänskliga rättigheternas genomförande.
Regeringen kommer även i fortsättningen att uppmärksamma minoriteternas utsatthet och verka för en ökad respekt och efterlevnad av de mänskliga rättigheterna i Irak, såväl inom EU och FN som i samtal med irakiska företrädare.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.