Utbyggnaden av bredband
Skriftlig fråga 2021/22:636 av Kjell-Arne Ottosson (KD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-12-15
- Överlämnad
- 2021-12-16
- Anmäld
- 2021-12-17
- Svarsdatum
- 2021-12-30
- Sista svarsdatum
- 2021-12-30
- Besvarad
- 2021-12-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)
Post- och telestyrelsen (PTS) ska dela ut statligt stöd för utbyggnad av bredbandsinfrastruktur. Stödet ska öka tillgången till bredband av god prestanda för hushåll, arbetsställen och fritidshus. Stöd ges för utbyggnad i områden utanför tätort där det saknas nästa generations accessnät (NGA-nät) och där utbyggnad av NGA-nät på kommersiell väg inte förväntas ske inom de närmaste tre åren. Stödet tilldelas genom en konkurrensutsatt urvalsprocess.
PTS skriver bland annat att de har möjlighet att dela ut statligt stöd för utbyggnad av bredbandsinfrastruktur enligt bestämmelserna i förordningen (2020:266) om statligt stöd för utbyggnad av bredbandsinfrastruktur (stödförordningen). Stödet ska delas ut i syfte att öka tillgången till bredband med god prestanda. PTS har i underlaget för utlysningen, som beslutades den 17 maj 2021, förklarat hur tilldelningen går till och talat om vilka villkor som kommer att gälla för stödet.
Värmland fick enbart 0,9 procent av de avsatta bidragsmedlen, vilket i sig kan ifrågasättas. Det har framgått från flera sökande parter att utskrivningen var mycket bristfällig, bland annat gällande vilka byggnader som ansågs bidragsberättigade och vilka som inte var det. Det fanns fastighetsägare av förfallna hus som kunde söka och andra hus som i dag är permanent bebodda där ägaren inte kunde söka. Enligt ansvariga på bland annat regionerna var det så på flera ställen runt om i landet. Här har alltså myndigheten tagit beslut på felaktigt underlag, vilket därmed lett till avslag för många sökande och landsbygden straffas än en gång, den här gången på fel grunder.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Khashayar Farmanbar:
Tänker statsrådet verka för att i kommande regleringsbrev förtydliga ändamål och träffsäkerhet för den statliga utbyggnaden av bredbandsinfrastruktur?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:636 besvarad av Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)
Svar på fråga 2021/22:636 av Kjell-Arne Ottosson (KD)
Utbyggnaden av bredband
Kjell-Arne Ottosson har frågat mig om jag tänker verka för att i kommande regleringsbrev förtydliga ändamål och träffsäkerhet för den statliga utbyggnaden av bredbandsinfrastruktur.
Hela Sverige bör ha tillgång till snabbt bredband och stabila mobila tjänster av god kvalitet. Regeringen verkar för att bredbandsmålen ska nås. Det långsiktiga målet i bredbandsstrategin till 2025 är bl.a. att 98 procent av hushåll och företag bör ha tillgång till 1 Gbit/s. Post- och telestyrelsen (PTS) bedömer att det finns möjlighet att det målet kan nås till 2025. Enligt PTS kartläggning har närmare 95 procent av hushållen och företagen tillgång till 1 Gbit/s eller fiber i absoluta närheten i oktober 2020, jämfört med ca 92 procent i oktober 2019.
Riksdagen har efter förslag av regeringen beslutat att ytterligare 500 miljoner kronor satsas på utbyggnaden av bredband i hela landet. Totalt tillförs därmed 1,3 miljarder kronor till det nationella stödsystemet för bredbandsutbyggnad för 2022. PTS är ansvarig myndighet för det bredbandsstödet i enlighet med förordningen (2020:266) om statligt stöd för utbyggnad av bredbandsinfrastruktur. Enligt sitt regleringsbrev för 2022 ska PTS säkerställa att samtliga Sveriges regioner med stödberättigade byggnader kan komma ifråga för fördelning av stödmedel. PTS ska främja att stödet får god geografisk spridning och säkerställa att olika typer av aktörer kan komma ifråga för stöd och då särskilt bredbandsföreningar.
PTS sammanställer inför varje utlysning av stödet en så kallad byggnadsförteckning. Förteckningen anger samtliga byggnader som är möjliga att söka bredbandsstöd för – i enlighet med statsstödsreglerna och förordningen om statligt stöd för utbyggnad av bredbandsinfrastruktur. De regionala bredbandskoordinatorena ska vidare på begäran bistå PTS med att sammanställa ett underlag för att PTS ska kunna besluta om prioriterade byggnader inom de av myndigheten utpekade stödområdena i regionen. Sammanställningen ska utgå från befintliga analyser och tillvarata särskilda geografiska och andra specifika förutsättningar. Framtagandet av underlag ska ske i samverkan med relevanta aktörer på lokal och regional nivå, och framför allt med länsstyrelser och kommuner. PTS informerar om framtagandet av byggnadsförteckningen och om kriterierna för prioriteringarna på sin hemsida.
I början av december 2021 meddelade PTS att myndigheten fördelat 2021 års stöd vilket, efter avdrag av PTS administrativa kostnader, avser över 1,5 miljarder kronor på utbyggnadsprojekt för bredband. I utfallet av den fördelningen har samtliga regioner fått del av stödet och PTS bedömer att i och med tilldelningen av de stödmedlen kan mer än 67 000 byggnader i hela landet få möjlighet att anslutas till snabbt bredband.
Det är viktigt att stödet är effektivt och att det bidrar till att regeringens bredbandmål nås. Regeringen har i PTS regleringsbrev för 2022 förtydligat rapporteringskravet. PTS ska redovisa hur myndigheten tagit tillvara erfarenheter av hantering av stödet. Redovisningen ska även innehålla en analys av hur PTS säkerställt att olika typer av aktörer kan komma ifråga för stödet, inte minst bredbandsföreningar och annan information om stödet som PTS bedömer relevant för regeringen med anledning av uppdraget. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) senast den 24 februari 2023.
Stockholm den 22 december 2021
Khashayar Farmanbar
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.