Utbildning till ämneslärare i matematik, NO och teknik
Skriftlig fråga 2021/22:584 av Gudrun Brunegård (KD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-12-10
- Överlämnad
- 2021-12-10
- Anmäld
- 2021-12-13
- Svarsdatum
- 2021-12-27
- Besvarad
- 2021-12-27
- Sista svarsdatum
- 2021-12-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Alltför många elever misslyckas i skolan. Bara 75 procent av eleverna som slutade grundskolan våren 2020 uppnådde godkänt betyg i samtliga ämnen. Det innebär att en fjärdedel av eleverna inte gjorde det. Var sjunde elev uppnådde inte godkända betyg i grundskolans kärnämnen och var därmed inte behörig att gå vidare till gymnasiestudier.
Likvärdigheten har stora brister – skillnaden mellan olika skolors resultat kan vara mycket stor.
Bristen på utbildade lärare är gigantisk. Detta är oerhört allvarligt, då forskning visar att den enskilt viktigaste faktorn för att elever ska klara kunskapskraven för godkända betyg är att de får undervisning av yrkesskickliga lärare.
Fram till 2033 finns enligt Skolverket ett sammanlagt rekryteringsbehov på närmare 160 000 lärare och förskollärare i hela Sverige. Bara de närmaste fem åren behöver det rekryteras lärare och förskollärare till 69 000 heltidstjänster. Runt 35 000 av dessa är högstadie- och gymnasielärare. Särskilt stort är behovet av lärare i matematik och naturkunskap.
Samtidigt finns i Sverige många akademiker med mycket god ämnesbehörighet, vilka skulle kunna tänka sig att bli lärare. Några av de lärosäten som erbjuder arbetsintegrerad kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) lyckas dock inte fyller sina platser och ställer rentav in kursstarter i brist på tillräckligt många sökande.
Av de medel som riksdagen anslog under förra året, 2020, återbetalades 790 miljoner kronor till Skolverket eller begärdes inte ut, varav 58 miljoner kronor inom ramen för regleringsbrev 2:64 (utgiftsområde 2:64). 30 miljoner kronor anslås till KPU, men inte heller där utnyttjas allt utan kurser ställs alltså in. Det kan tyckas märkligt, när behoven är så stora.
I samarbete med Luleå Tekniska Högskola bedrivs arbetsintegrerad KPU-utbildning av framför allt lärare i matematik, NO och teknik. Antagningen och utbildningen följer i många stycken goda exempel från andra länder, med tuffa antagningstester för att rekrytera lämpliga personer med god ämneskunskap och som har kapacitet att kunna leda undervisningen i skolor med stora utmaningar. Utbildningen är framgångsrik och har i dag tio sökande per plats, jämfört med många lärarutbildningar där antalet sökande går jämnt upp med antalet utbildningsplatser.
Baserat på ovanstående vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström följande:
Vilka åtgärder är ministern och regeringen villiga att vidta för att de arbetsintegrerande, kompletterande och pedagogiska utbildningsprogram som har god framgång ska kunna fungera som modell för andra lärarutbildningar och därmed bidra till ett ökat antal yrkesskickliga lärare, vilket är grunden för en skola med större likvärdighet?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:584 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Svar på fråga 2021/22:584 av Gudrun Brunegård (KD)
Utbildning till ämneslärare i matematik, NO och teknik
Gudrun Brunegård har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen är villiga att vidta för att de arbetsintegrerande, kompletterande och pedagogiska utbildningsprogram som har god framgång ska kunna fungera som modell för andra lärarutbildningar och därmed bidra till ett ökat antal yrkesskickliga lärare, vilket är grunden för en skola med större likvärdighet.
Regeringen har gjort en särskild satsning på arbetsintegrerad lärarutbildning genom att fördela medel och ge elva lärosäten i uppdrag att genomföra sådan utbildning. Utöver denna satsning erbjuder flera lärosäten arbetsintegrerad lärarutbildning och kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). Detta görs exempelvis inom satsningen på vidareutbildning av obehöriga lärare och förskollärare (VAL) och inom den KPU inriktad på att få fler kvalificerade lärare med inriktning främst mot matematik, naturorienterande ämnen, teknik och språk som Luleå tekniska universitet anordnar i samverkan med stiftelsen Teach for Sweden. För den senare får lärosätet särskilda statliga medel för att anordna KPU-utbildningen, medan Teach for Sweden får statliga medel för att rekrytera studenter och anordna en ledarskapsutbildning.
En annan satsning för att möjliggöra för akademiker att ställa om till läraryrket är KPU för personer med en forskarexamen, som i första hand ges för sökande med ämneskunskaper i något av ämnena matematik, biologi, kemi, fysik eller teknik. Detta är inte en arbetsintegrerad lärarutbildning utan studenterna läser istället utbildningen under ett år med förhöjd studietakt. Den som antas till utbildning kan ansöka om ett utbildningsbidrag på 25 000 kronor per månad under utbildningen. Regeringen har också i budgetpropositionen för 2022 föreslagit att särskilda medel avsätts för en försöksverksamhet med en kortare KPU för akademiker som leder till grund- eller ämneslärarexamen för personer som redan har relevanta ämneskunskaper. Regeringen genomför alltså flera satsningar för att skapa fler vägar till läraryrket.
Förutom de specifika satsningarna som nämns ovan har det också genomförts en omfattande utbyggnad av lärar- och förskollärar-utbildningarna, inklusive KPU. För att ytterligare öka möjligheterna för att ställa om till lärare, har regeringen beslutat att studenter vid KPU som leder till ämneslärarexamen ska kunna få studiemedel med en högre bidragsdel. Regeringen har också infört olika möjligheter för huvudmän att få stöd för att obehöriga lärare ska få möjlighet att delta i kompetenshöjande insatser, som t.ex. tidigare nämnda VAL samt lärarlyftet.
För att få fler sökande till lärarutbildningarna är det centralt att öka läraryrkets attraktivitet. I denna fråga har huvudmännen som arbetsgivare ett stort ansvar. Samtidigt har regeringen genomfört flera insatser för att stärka läraryrkets attraktivitet och för att få fler att vilja bli och förbli lärare. Det har gett resultat. Lärarna är mer nöjda med sitt yrke och upplever själva att läraryrkets status har ökat (TALIS 2018 En studie om lärares och rektorers arbete i grund- och gymnasieskolan Delrapport 1) och som Skolverkets senaste lärarprognos visar har både antalet och andelen behöriga lärare ökat. För att ytterligare öka läraryrkets attraktivitet och utveckla undervisningens kvalitet så har regeringen i budgetpropositioner avsatt medel för inrättandet av ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare. Ett sådant program har som syfte att lärare och förskollärare får bättre förutsättningar för att utvecklas i sin profession och att utveckla sin undervisning.
Jag delar Gudrun Brunegårds uppfattning om att allt börjar med bra lärare. Det absolut viktigaste för att svenska elevers kunskapsresultat ska fortsätta höjas är fler utbildade och skickliga lärare som bedriver undervisning av hög kvalitet. Det är glädjande att Skolverkets senaste lärarprognos visar på att behovet av lärare sjunker, men det behövs fortfarande fler lärare till skolor i hela landet.
För att få in fler lärare i skolan är det viktigt att det inte bara finns fler utbildningsplatser utan att det också finns olika vägar till läraryrket som passar individer med olika utbildningsbakgrund och i olika skeden i livet.
Med de olika satsningarna som gjorts skapar vi förutsättningar för detta. Regeringen kommer fortsätta att följa upp och utvärdera de satsningar som har gjorts för att avgöra vilka ytterligare insatser som behövs.
Stockholm den 21 december 2021
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.